Hörsel

I Stockholm föds cirka 1–2 barn per 1000 med hörselnedsättning, men fler debuterar eller upptäcks senare och vid 4 års ålder är förekomsten cirka 2 barn per 1000.

Lätta hörselnedsättningar kan vara svåra att upptäcka men kan påverka språkutveckling och skolarbete om de är bestående. Dessa upptäcks ofta vid hörselprövningen vid 4 års ålder.

Det är vanligt med övergående hörselnedsättning orsakad av sekretorisk mediaotit (SOM) i åldern 2–4 år. Vid icke godkänd hörselkontroll på BVC bör därför SOM/annat ledningshinder alltid uteslutas hos ÖNH-läkare och ny hörseltest utföras när öron-status normaliserats eller SOM behandlats med transmyringealt dränage (TMD- rör i trumhinnan).

Metoder

Hörselscreening utförs på alla nyfödda barn samt på BVC vid 4 års ålder. I samband med besök på BVC efterfrågas hur föräldrarna uppfattar barnets hörsel. Språkutvecklingen följs också regelbundet. Vid avvikande eller försenad språkutveckling ska hörselnedsättning alltid övervägas.

Frågor till föräldrarna

Nyfödda, vid inskrivning på BVC:

• Är hörselscreening gjord?
• Finns det någon i släkten som har nedsatt hörsel?
• Har någon i släkten i unga år använt hörapparat?
• Har barnet vårdats på neonatalavdelning?

Vid 3 månader:

• Reagerar barnet på omgivningsljud och röster?

Vid 6 och 8 månader:

• Jollrar barnet?
• ”Svarar" barnet när föräldrarna pratar med det?
• Hur "svarar" barnet?

När det finns oro hos föräldrarna kring barnets hörsel, barn 0–4 år:

Barn 0–3 år remitteras till Hörsel- och balanskliniken. Om barnet är över tre år kan det eventuellt klara att genomföra hörselprövning som vid 4 års ålder. Om barnet inte kan genomföra hörselprövning på BVC, remittera barnet först till vårdval ÖNH för att utesluta vaxpropp och/eller SOM. Eventuellt kan försök till hörselprov utföras via ÖNH-läkarens anknutna audionom. Om misstanke/oro kvarstår remitterar ÖNH till barnaudiolog på Hörsel- och balanskliniken.

Hörselprövning vid 4 år

Undersökningen kräver lugn och god kommunikation mellan barnet och undersökaren. Störningar, oro och språksvårigheter kan påverka utfallet negativt. Pröva därför barnet avskilt, och helst bör inte syskon vara med.

Hörselprövning utförs med en audiometer av en BHV-sjuksköterska, som är utbildad för lekaudiometrisk screeningsundersökning.

Lekaudiometri innebär att barnet lär sig att flytta plockleksaker, till exempel kloss i hål eller ringar på pinne, när barnet hör tonsignaler från audiometern. Screeningnivån är 25 dB och frekvenserna testas i följande ordning: 1000, 2000, 4000, 500 Hz

Lekaudiometri genomförs på följande sätt

Förklara för barnet hur undersökningen går till, det vill säga, att barnet ska utföra en handling, när det hör ett pip eller en tutsignal. Tonlängden bör vara 1,5 sek (säg 1001 för dig själv). Pröva ett öra i taget, börja med höger öra eller det bästa örat om föräldrarna misstänker sidoskillnad. Tala om för barnet vilket öra som prövas.

• Börja med lurarna placerade på bordet och ge en väl hörbar signal, 1000 Hz på minst 80 dB.
• När barnet förstått och samverkar sätts hörlurarna på barnet.
• Inled varje frekvens med en ton på 40 dB. Om signalen uppfattas sänks tonen till screeningnivån 25 dB.
• Om signalen inte uppfattas höjs tonstyrkan med 5 dB i taget tills barnet visar att det hör.
• Sänk då 10 dB och kontrollera om barnet hör. Öka annars åter 5 dB tills barnet hör.
• Varje frekvens kontrolleras två gånger för att man ska vara säker på att barnet verkligen har hört signalen på samma nivå varje gång.

Resultatet noteras i testprotokollet, som dokumenteras i BHV-journalen.

Bedömning

Ett barn med normal hörsel uppfattar 25 dB över alla frekvenser. För underkänt resultat krävs:

• 30 dB eller mer på två intilliggande frekvenser på samma öra 500 - 4000 Hz.

eller

• 40 dB eller mer på en frekvens 1000–4000 Hz på något av öronen.

Åtgärder

• Barn som inte klarar godkänt resultat på lekaudiometri vid 4 års ålder ska undersökas med otomikroskopi och tympanometri för att sekretorisk otit ska upptäckas. Bedömning av resultatet och vid behov behandling (vaxborttagning respektive otoventbehandling eller exspektans vid sekretorisk otit) görs av läkare inom vårdval ÖNH. Förnyad hörselmätning görs inom 2–3 månader. BHV har ansvar för att barnet kallas igen. Om återigen resultatet inte blir godkänt remitteras barnet till Hörsel- och balanskliniken Huddinge.
• Barn som inte medverkar ska omprövas inom 1–2 månader. BHV har ansvar för att barnet kallas igen. Om de fortsatt inte medverkar bör även dessa barn remitteras till vårdval ÖNH för bedömning av ev. SOM/annat ledningshinder för att undvika onödiga hörseltester. Om ÖNH-status är ua remitterar ÖNH-mottagningen vid behov till Hörsel- och balanskliniken.
  Överväg att samtidigt sätta upp barnet till barnläkarkonsult på BVC för en utvecklingsbedömning.

Information som bör finnas med i remiss

Remiss till vårdval ÖNH

• Om orsaken till remiss är att barnet inte har klarat godkänt resultat på lekaudiometri vid 4 år: Ange i remissen att BVC remitterar för att utesluta SOM/annat ledningshinder. Om öronstatus är normalt görs en förnyad hörselprövning på BVC.
• Om orsaken till remiss är att barnet inte medverkar: Ange i remissen att BVC har hörselprövat vid två tillfällen och remitterar nu för att utesluta SOM/annat ledningshinder. Om öronstatus är normalt remitterar ÖNH-mottagningen vid behov vidare till Hörsel- och balanskliniken.

Remiss till barnaudiolog

• Resultat på hörseltest (testprotokollet bifogas)
• Eventuella riskfaktorer (till exempel ärftlighet, för tidig födsel, annan sjukdom)
• Eventuella språkliga svårigheter
• Eventuella beteendesvårigheter eller kända kognitiva svårigheter
• Eventuell tidigare kontakt med ÖNH-läkare, till exempel på grund av otiter
• Öronstatus, helst bedömt av ÖNH-läkare, som intygar att vaxpropp eller SOM ej föreligger

Hörseltest för barn 3-5 år

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattaren, Jenny Häggström, sektionschef, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset: jenny.s.haggstrom@regionstockholm.se

Om innehållet

Uppdaterad: April 2023

Granskare: Helena Martin, Barnhälsovårdsenheten Region Stockholm

Godkänd av: Regionalt programområde (RPO) Öron-, näs- och halssjukdomar, Barn och ungdomars hälsa, och Primärvård