Urinvägar

UVI och urinretention

Postoperativ urinvägsinfektion orsakas av KAD och uppstår efter 3 dagar. Minimera tiden till KAD-avveckling. Vid infektionsmisstanke avvecklas KAD:n, och vid kvarstående KAD-behov kan ny sättas. Även urinretention kan ge feber och buksmärta, redan från dag 1, och kan uppstå efter KAD-avveckling. Således viktigt med tidig mobilisering, miktionsobservation och urinscanning. Frikostigt med diagnostik i form av urinsticka och urinodling.

Uretraskada och hematuri

En ovanligare men svårläkt komplikation till KAD är uretraskada vilket uppstår vid insättning, accidentell utdragning eller urologisk instrumentering. KAD-handläggning ska aldrig smärta! Efter urologiska ingrepp (eller inläggning för makrohematuri) finns risk för blåstamponad med blodkoagel. Bladderscan och hematurikateter med manuell spolning och aspiration (500–1000 ml natriumklorid) följt av spoldropp om hindret avlöses. Kontakta urolog för ställningstagande transuretral blåsevakuering om ej hematurikateter med manuell spolning och aspiration löser upp koaglerna.

Akut njursvikt

Postoperativ akut njursvikt försämrar patientutfall över både kort och lång sikt. Definieras som 50% ökning av S-kreatinin, eller urinproduktion <0,5 ml/kg/timme under minst 6 timmar. Tillståndet orsakas av bl.a. hypo-/hypervolemi, intraabdominella operativa skador, hypotoni, ischemi, sepsis och läkemedel (till exempel NSAID, antibiotika, röntgenkontrast speciellt i kombination med peroralt antidiabetika). Kan uppstå från operationsdagen och framåt. Kronisk njursvikt är den enskilt största riskfaktorn för att utveckla akut njursvikt i samband med kirurgi. Andra riskfaktorer är stor kirurgi, kardiovaskulär sjukdom, diabetes och övervikt. Preoperativ optimering av organperfusion, rehydrering och operationstyp minskar risken. Vid misstanke tas kreatinin, cystatin C, bladderscan (postrenalt hinder?), timdiures.

Kontakta medicinläkare/narkos.