Eksem

DRG O92.7 + L30.9A

Bakgrund

I litteraturen beskrivs tre olika typer av eksem i samband med amning – atopiskt eksem, allergiskt eksem samt kontakteksem. Cirka 50% av de mammor med eksem som uppträder på brösten vid amning har en sjukdomshistoria av atopiskt eksem [1]. Det är en ökad risk att få en bakteriell- och/eller svampinfektion i samband med amning när mamman har ett eksem på bröstet [2].

Förekomst

En studie har visat att 1,7 % av ammande kvinnor har eksem på bröstet/brösten [1].

Riskfaktorer

  • Eksem i anamnesen
  • Salvor, krämer
  • Eventuella nya produkter och material så som; tvättmedel, sköljmedel, schampo, behåinlägg,
    ny behå
  • Överanvändning och/eller glesa byten av bröstvårtsskydd - fuktig miljö

Undersökning/utredning

Anamnes

Se Förhållningssätt vid anamnesupptagning

  • Tidigare eksem
  • Torr och känslig hud
  • Utvärdera riskfaktorer ovan

Symtom

  • Eksem som framträder på vårtgård och bröstvårta
  • Utslag, torr, rodnad, fjällande och/eller vätskande hud, sprickor och/eller skavd hud [1–3].
  • Klåda och/eller brännande/skärande smärta[1, 2].
  • Beröringssmärta, exempelvis från kläder och/eller vid dusch

Differential diagnoser

  • Candida infektion
  • Bakteriell infektion
  • Herpes simplex
  • Psoriasis

Handläggning och omvårdnad

  • Fundera på orsaken och eliminera det som eventuellt har orsakat eksemet [4], se riskfaktorer
  • Använd luftiga kläder, bomull eller ull närmast brösten
  • Vid upplevelse av stark smärta diskutera alternativ för att lindra smärtan
  • Bedöm behovet av smärtlindring, amningshjälpmedel som avlastar smärtan, så som amningsnapp, handmjölkning/handpump/elpump
  • Vid behov gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av Amningsstatus och vid behov en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för att utesluta riskfaktorer i amningssituationen. Ge stöd till en eventuell förändring av barnets läge och sugtag, uppmuntra vid behov att lägga barnet hud-mot- hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att gapa upp stort, se vidare i fördjupningdelen
  • Behandla eksemet, se läkemedel
  • Kontakta hudläkare vid behov

Läkemedel

Eksemet kan lätt bli infekterat av bakterier och svamp. Vid misstanke om blandinfektion, behandla först eksemet.

Vid lindrigt/måttligt eksem
Mjukgörande salva som innehåller glycerin eller karbamid samt Grupp 1 och Grupp 2 av lokala steroider. Grupp 1 Hydrocortison x 2 i 7 dagar eller Grupp 2 Locoid x 2 i 7 dagar.

Vid svåra/vätskande eksem
I samråd med hudläkare kan behandling med Grupp 3 steroider 1 x 1 och Kaliumpermanganatkompresser bli aktuellt (1 ml Kaliumpermanganat 3 % per 1 liter ljummet vatten, appliceras i 15 minuter och luftorkas). Obs! smakar illa. Beakta eventuella risker för barnet vid läkemedelsexponering.

Generellt vid lokal läkemedels behandling
Vid lokal behandling informera mamman om att smörja på ett tunt lager direkt efter amning samt torka av bröstet med bröstmjölk före nästa amning, då smak och lukt ibland kan försämra barnets tag om bröstet. Även vid behandling med läkemedel är det viktigt att följa de generella omvårdnadsåtgärderna för att förebygga recidiv.

Prognos

Med rätt behandling är prognosen god.

Uppföljning

Uppföljning bör ske på hudklink och/eller Amningsmottagning.

  1. Barankin B, Gross Nipple and areolar eczema in the breastfeeding woman. J Cutan Med Surg. 2004;8(2):126-30.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15129318 Länk till annan webbplats.
  2. Heller MM, Fullerton-Stone H, Murase Caring for new mothers: diagnosis, management and treatment of nipple dermatitis in breastfeeding mothers. Int J Dermatol. 2012;51(10):1149-61.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22994661 Länk till annan webbplats.
  3. Whitaker-Worth DL, Carlone V, Susser WS, Phelan N, Grant-Kels Dermatologic diseases of the breast and nipple. J Am Acad Dermatol. 2000;43(5 Pt 1):733-51; quiz 52-4. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11050577 Länk till annan webbplats.
  4. Barrett ME, Heller MM, Fullerton Stone H, Murase Dermatoses of the breast in lactation. Dermatol Ther. 2013;26(4):331-6.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23914890 Länk till annan webbplats.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.