Plugged/ blocked duct, White Spot, Milk blister

Bakgrund

En mjölkgång kan pluggas igen/blockeras av en white spot eller mjölkblåsa. Symtomen är ofta smärta, mjölkstas och/eller mastit samt ofta upprepade mastiter. Det är inte lätt att sätta en korrekt diagnos då tillstånden lätt förväxlas, de kan likna varandra och symtombilden är ofta densamma. Det finns få studier om dessa tillstånd men omnämns ofta i litteraturen som ett smärtsamt tillstånd och en riskfaktor för mastit [1].

White spot kan vara alltifrån hårda som mjuka kristaller som täpper till mjölkgången. Detta nämns i litteraturen som att kasein, kalciumfosfat och salt bildar kristallerna och täpper till mjölkgången [2]. En mjölkblåsa kännetecknas mer som en blåsa med ett omslutande hudlager som kan hindra passage av bröstmjölk. Blåsan kan också vara blodfylld.

Tillstånden uppträder sällan tidigare än tio dagar post partum.

Ett annat tillstånd är att mjölken blir tjock, klibbig och trådig, se bild (oftast inte så uttalat som på bilden), detta kan man se då mammor mjölkar ur brösten, ett tillstånd som kan liknas vid att mjölken ystar sig “ost i mjölken”. Även för detta tillstånd finns väldigt lite beskrivet, men det kan vara en riskfaktor för mastit då även detta kan täppa till mjölkgången/mjölkgångarna.

Förekomst

Ej känt, men ett relativt vanligt tillstånd hos mammor som söker till Amnings- mottagningarna.

Tänkbara riskfaktorer

• Överproduktion av bröstmjölk /”högt tryck” i bröstet
• Lokalt tryck i bröstet i samband med amning
• Skada på bröstvårtan
  • för litet tag om bröstet (barnet ligger för långt ifrån bröstet och/eller för långt åt någon sida)
• Tungbandsproblematik hos barnet
• Nedtrappning av amningsfrekvens.

Undersökning/utredning

Anamnes

Se Förhållningssätt vid anamnesupptagning generellt

• Utvärdera riskfaktorer ovan

Symtom

• White spot på vårtan (stor som ett knappnålshuvud) hård eller något mjukare konsistens oftast bara på ena bröstet, synlig direkt efter amning eller försvinner in i mjölkgången efter amning
• Smärta, sveda eller stickande känsla i bröstet under och/eller efter amning
• Ofta klämd bröstvårta relaterat till läge vid bröstet
• Lokal inflammation/stas/eller mastit kan uppstå i den del av bröstet som omfattar en tilltäppning av mjölkgången/mjölkgångarna
• Tjock och/eller trådig mjölk.

Handläggning och omvårdnad

Finns ingen entydig behandling beskriven, men många väl beprövade metoder kan lindra symptomen.

• Ljummen olja på bomullstuss - vårtan behandlas några minuter innan amning/urmjölkning (ofta kan barnet suga bort “pricken” och problemet är löst)
• Om tydlig vit prick som inte försvinner trots ovan åtgärder, pröva att skrapa på ytan med steril nål för att möjligöra mjölkflödet [3]
• Observera att inte kläder/behå trycker ogynnsamt på bröstvävnad
• Uppmuntra till fortsatt amning och föreslå möjlig lindring enligt nedan:
  • värme på bröstet innan amning
  • börja om möjligt amma på det drabbade bröstet
  • variera barnets läge vid bröstet
• Vid behov gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av Amningsstatus och vid behov en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för att utesluta riskfaktorer i amningssituationen. Ge stöd till en eventuell förändring av barnets läge och sugtag, uppmuntra vid behov att lägga barnet hud-mot- hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att gapa upp stort, se vidare i fördjupningsdelen
• Föreslå urmjölkning om barnet inte suger eller om amningen är för smärtsam.

Aktuellt kunskapsläge

En vanlig rekommendation är att använda kosttillskottet Lecitin. Lecitin finns i livsmedel, naturligt i kroppen och i sojabaserade växtoljor som används som emulgeringsämnen. Lecitin minskar viskositeten (klibbighet) i mjölken, och kan förhindra pluggar i mjölkgångarna. Den rekommenderande dosen i litteraturen är 1200 mg 1–2 gånger per dag.

Läs mer:

• Blocked ducts: Canadian Breastfeeding Foundation;2009 http://www.canadianbreastfeedingfoundation.org/basics/blocked_ducts.shtml Länk till annan webbplats..
• Milk bleb: Canadian Breastfeeding Foundation; 2009 http://www.canadianbreastfeedingfoundation.org/basics/milk_bleb.shtml. Länk till annan webbplats.

Metoden beskrivs som säker och att den kan fungera i vissa fall. Finns inga publicerade studier över Lecitin och amning. Kosttillskott är svårt att utvärdera då det kan vara oklart vad de igentligen innehåller [4]. Dessutom kan det vara bra att känna till att många gravida och ammande kvinnor äter kosttillskott, ibland mer än tio preparat enligt ett föredrag vid SLS 35:e Svenska Perinatalmötet oktober 2015.

AMSAK har varierande erfarenheter av huruvida Lecitin hjälper eller inte och ingen systematisk utvärdering har gjorts på Amningsmottagningarna.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.