Raynaud´s fenomen, (idiopatisk natur)

Bakgrund

Mer än 20 % av kvinnor i fertil ålder lider av Raynaud´s fenomen i någon form. Normalt uppträder fenomenet på fingrar (nagelbädd), tår, nästipp och örsnibbar [1]. Det kännetecknas av ischemi orsakad av vasospasm i artärerna, en hyperaktivitet i det sympatiska nervsystemet medför perifer kärlspasm och huden kan ses vitna och bli blåtonad. Fenomenet förkommer även på bröstvårtorna och finns beskrivet i litteraturen. Bröstvårtan vitnar ofta och amningen blir mycket smärtsam dessutom uppstår en brännande och skärande smärta. Även mellan amningarna kan smärtan i brösten vara stark [2]. När smärtan lättar övergår bröstvårtan till en rödare ton [2].

I en studie anser författarna att det är ett underdiagnostiserat problem [3]. Tillståndet kan lätt förväxlas med restsymptom på bröstvårtorna efter en infektion, candida, vitnade eller smärtande bröstvårtor utan att det är Raynaud´s fenomen [3].

Förekomst

Amningsmottagningarna i Stockholm möter kvinnor med Raynaud´s fenomen på bröstvårtorna.

Riskfaktorer

• Utlöses av att brösten utsätts för temperaturväxling
• Psykologisk stress
• Barnets sugtag för litet
• Redan diagnostiserad Raynaud´s fenomen

Undersökning/utredning

Symtom

• Vårtan kan färgskifta vit-blå-och/eller röd ton
• Svår smärta under/mellan amningarna, ofta timmarslånga smärtperioder
• Smärta speciellt när vårtan är fuktig/kall
• Uppstår inte bara i samband med amning
• Vårtgård kan ändra utseende
• Drabbar ofta båda bröstvårtorna

Diffrentialdiagnos

• Candida albicans - observera att behandling med Flukonazol vid candida kan förvärra symtomen vid Raynaud´s fenomen då det kan ge vasospasm som biverkan [2]
• Mastit [4]
• White nipple syndrom - resttillstånd efter t ex infektion

Handläggning och omvårdnad

• Försöka hitta “copingstrategier” för att minska ev känslomässig stress
• Hålla sig varm, undvika att frysa
• Undvik temperatursvängningar vid amning, ha gärna varmt runt bröstet om möjligt
• Fysisk aktivitet kan underlätta
• Minimerat koffeinintag kan underlätta
• Gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av Amningsstatus och vid behov en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för att utesluta riskfaktorer i amningssituationen.
• Ge stöd till en eventuell förändring av barnets läge och sugtag, uppmuntra vid behov att lägga barnet hud-mot-hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att gapa upp stort, se vidare i Fördjupningsdelen
• Vid behov kontakta reumatologkonsult

Läkemedel

Rekommendationerna gäller endast för mammor med friska barn födda efter vecka 38.

Förstahandspreparat vid smärta
T. Ibuprofen 200–400 mg 1 x 4, dock högst 1200 mg/dygn.

Ges med fördel i kombination med T. Paracetamol 1 g x 4 maxdos 4000 mg/dygn, jämt fördelat över dygnet om ytterligare smärtlindring behövs.

Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.

Vid svåra besvär kan man överväga behandling med kärldilaterande calciumblockerare
Dosering: T. Nifedipin 10 mg x 2, ev. ökning till 20 mg x 2 under 2 veckor.

Observera blodtryckskontroll innan behandlingen påbörjas för att utesluta hypotoni [2, 5]. Försiktighet hos patienter med mycket lågt blodtryck och tidigare depression.

Uppföljning

Vid läkemedelsbehandling rekommenderas uppföljning på Amningsmottagning för att utvärdera effekt och för kontroll av blodtryck.

Aktuellt kunskapsläge

Amningsmottagningarna i SLL har god erfarenhet av behandling med T. Nifedipin. Studier angående nitroglycerinbehandling av bröstvårtor saknas. Nitroglycerin absorberas raskt av munslemhinnan. Risk finns att ämnet går över till barnet.

Registrerade beredningsformer rekommenderas inte för behandling av brösten [6].

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.