Amningsstrategi

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Amning har en betydelsefull roll i ett folkhälsoperspektiv och främjar mödrars och barns hälsa på både kort och lång sikt. Det gäller i såväl hög- som låginkomstländer. Amningen har också betydelse för miljön och är kostnadseffektivt för både hälso- och sjukvård och individ. Det är samhällets och hälso- och sjukvårdens uppgift att erbjuda det stöd som kvinnor som vill amma behöver för att kunna amma.

Den gravida och ammande föräldern refereras ofta till kvinna eller mor/mamma. Vårdkedjan är medvetna om att inte alla gravida identifierar sig som kvinnor och att familjen kan bestå av en till flera föräldrar/vårdnadshavare. Alla gravida och eventuellt partner ska bli bekräftade i sin blivande och nyblivna föräldraroll. Vården ska erbjudas på lika villkor till alla och anpassas utifrån patientens verkliga behov i samråd med densamma. I amningsstrategin använder vi mest den födande/ammande föräldern och blivande/nyblivna föräldrar men att kvinnor och mammor kan förekomma där forskningen är gjort på den biologiska mamman och även i WHO/UNICEF:s Tio Steg.

Med dagens kunskapsläge och insikt om amningens fördelar blir det naturligt att regelbundet kritiskt granska vedertagna råd och rutiner i vården. Forskning visar att personalens kunskaper och förhållningsätt till amning kan påverka hur länge föräldern väljer att amma samt hur föräldern tar hand om sitt barn. Med en gemensam amningsstrategi och samverkan mellan olika verksamheter får vi bättre möjlighet att skydda, stödja och främja amning och bidra med en positiv inställning till amning. Det är viktigt att amningskunskap finns hos alla professioner som möter blivande och nyblivna föräldrar.

Amningsstrategi för Region Stockholm

Den amningsstrategi som gäller Region Stockholm utgår från WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan Tio steg att främja, skydda och stödja amning. All personal som arbetar med mödrahälsovård, förlossning, eftervård, neonatalvård/barnavdelningar och barnhälsovård bör aktivt ta del och arbeta efter den gemensamma amningsstrategin.

De tio stegen översattes och modifierades av Socialstyrelsen 2014. WHO/UNICEF:s Ten Steps uppdaterades 2018 och det som skiljer sig från Socialstyrelsens översatta steg står med kursiv text efter varje steg här nedan under rubriken "10 steg som främjar amning". Socialstyrelsens uppdatering av den nya versionen från 2018 pågår och kommer finnas här så snart den publiceras.

Tio steg som främjar amning

Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör:

  1. Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. (I uppdateringen 2018 nämns att den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar fullföljs samt relevanta resolutioner från World Health Assembly (WHA), att den skrivna amningspolicyn regelbundet förmedlas till personal och till föräldrar och att kontinuerligt övervaknings- och datahanteringssystem upprättas.)
  2. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet.
  3. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. (Ordet informera har bytts ut mot diskutera.)
  4. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud-mot-hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. (Poängteras att hud-mot-hudkontakten ska vara omedelbar och oavbruten.)
  5. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn.
  6. Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat.
  7. Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt.
  8. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill.
    (Ändrat till att stödja mammor att känna igen och svara på barnets signaler.)
  9. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen kommer igång.
    (I steg 9, betonas att ge råd om användning av och risker med diflaskor, dinappar och nappar. Ta även del av Medicinska Rådets yttrande som inte funnit några evidens för att enbart undvika napp vid amningsproblem.)
  10. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/ föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC.

Leder nappanvändning under första levnadsveckan till en sämre etablering av helamning och risk för kortare amningstid?

  • Nappanvändning under första levnadsvecka - yttrande från Metodrådet

Vårdkedjans olika ansvar

Många blivande och nyblivna föräldrar behöver information om aktuell kunskap som stöder och underlättar amning för att kunna göra ett informerat val. Genom hela vårdkedjan är det av stor vikt att all information föregås av en dialog där föräldrarna ges utrymme att berätta vad de känner till om amning och om sina förväntningar på amning. I en sådan dialog kan även behov av stöd identifieras.

Det råder en hel del okunskap, missuppfattningar och myter om amning som kan behöva tydliggöras för att förebygga oro. Föräldrarna bör erbjudas information och samtycka till att den ges. Varje enhet bör ha rutiner för stöd till gravid förälder som kan känna oro/rädsla/olust inför att amma, som inte vill, kan eller får amma.

För att även kunna arbeta samstämmigt genom vårdkedjan när amningssvårigheter eller bröstkomplikationer uppstår finns Regionalt Vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning att följa.

Mödrahälsovård

Mödrahälsovårdens ansvar är att erbjuda information och samtal om amning, alla blivande föräldrar tillfrågas om inställning till och erfarenheter av amning. Information ges i samråd med föräldrarna om positiva effekter av amning och bröstmjölk, informationen anpassas utifrån föräldrarnas behov. De blivande föräldern/föräldrarna förbereds på mötet med barnet och information ges om nyfödda barnets beteende, signaler och behov.

Alternativ till amning

Det är viktigt att blivande/nyblivna föräldrar får information om aktuell kunskap som stödjer amning. De som inte vill, kan eller av olika anledningar inte får amma ska informeras om alternativ till amning.

Användbara länkar

Under graviditeten ska information om amning tas upp och dokumenteras vid flera tillfällen:

  • Vid inskrivningen
  • I mitten av graviditeten
  • I slutet av graviditeten inför förlossningen
  • Postpartum

Vid inskrivningen kan du stödja och uppmuntra amning tidigt i graviditeten genom att:

  • Försöka väcka föräldrarnas nyfikenhet kring amning och vara lyhörd för deras förväntningar, erfarenheter och attityder kring amning
  • Ställa reflekterande frågor som föräldrarna kan diskutera med varandra eller i grupp. Har de funderingar, oro eller farhågor?
  • Samtala med den blivande föräldern/föräldrarna om hur deras levnadsvanor kan påverka amning

I mitten av graviditeten kan du stödja och uppmuntra amning individuellt och med fördel även i grupp genom att:

  • Ställa öppna frågor som till exempel: Berätta hur ser ni på amning, eller Vad vet ni om amning?
  • Belysa fördelarna med amning genom öppna frågor som till exempel: Vilka fördelar ser du med att amma?
  • Erbjuda dig att informera och samtala om amningens hälsofördelar för barnet och kvinnan, effekterna av första hud-mot-hudkontakten, barnets 9 instinktiva utvecklingsstadier samt effekter av första amningen när den sker timmarna efter förlossningen.
  • Diskutera vikten av den andra förälderns stöd under amningsperioden
  • Samtala om amningen i praktiken:
    • Om vikten av att barnet har ett stort tag om bröstet och suger kraftfullt
    • Att kvinnan uppmärksammar sin känsla under amningen och korrigerar läget vid smärta
    • Att det finns ett synligt sugmönster som visar att mjölken kommer
    • Att bröstvårtan är opåverkad efter amning, möjligen något utdragen, samt variationer i amningsfrekvens, duration och dygnsrytm under de första dygnen efter förlossningen
    • Uppmuntra föräldrarna att titta på amningsfilmer
  • Visa hur urmjölkning för hand går till och berätta att det ibland kan behövas för att stimulera/mjölka ur brösten om barnet inte ammar i anslutning till förlossningen, urmjölkning ger brösten en signal om att börja producera mjölk. Forskning visar att det kommer mer och snabbare mjölk när brösten stimuleras första 1-2 timmarna. Andra tillfällen är vid överfulla bröst eller amningsproblem.
  • Förmedla kunskap om råmjölkens effekt och att bröstmjölk är tillräcklig som vätska och näring i omkring sex månader samt som basföda upp till två år eller längre.
  • Förbered föräldrarna om att samtidig amning och flaskmatning med bröstmjölksersättning gör att mjölkproduktionen minskar pga att det kan bli långa uppehåll mellan amningstillfällena. Förmedla också att barn som ammas och barn som får tillägg kan ha olika beteenden som lätt kan misstolkas som att bröstmjölken inte är tillräcklig. Vissa barn kan också föredra flaskmatning eftersom den ofta kräver mindre sugkraft och att mjölken kommer direkt.
  • Erbjuda amningsförberedande samtal till föräldrar med mindre bra erfarenheter från tidigare amning och/eller oro/rädsla/olust infor amning.

Användbara länkar

Bröststimulering/urmjölkning för hand

Alla ammade bör få information om bröststimulering och urmjölkning för hand. Tekniken är densamma men bröststimulering används mer för att ge signaler till brösten för att få igång mjölkproduktionen. När mjölken kommer benämns det mer som urmjölkning. Bröststimulering uppmuntras om barnet inte ammar i anslutning till förlossningen. Även gravida där man förväntar sig att barnet behöver tillägg med formula utöver amning t.ex. hos gravida med diabetes typ 1 och vid läkemedelsbehandlad graviditetsdiabetes. De barnen kan födas med en ökad insulinproduktion från tiden i livmodern som kan leda till för lågt blodsocker. Det kan också vara hos barn som föds för tidigt eller tillväxthämmande där barnet inte hunnit bygga upp några energireserver. Studier har gjorts på gravida kvinnor med diabetes typ 1 och det har inte visat någon ökad risk vid bröststimulering efter veckan 36+0 för att förlossningen ska starta för tidigt och inte heller någon ökad risk för barnet. De gravida har börjat stimulera brösten för hand från graviditetsvecka 36+0, två gånger om dagen i ca 5-10 min och sedan sparat och fryst in bröstmjölken för att ta med till förlossningen. Bröstmjölken kan sedan ges till barnet efter att barnet först får möjlighet att amma efter förlossningen. Den urmjölkade bröstmjölken kan då ges istället för tillägg med formula.

Användbara filmer

I slutet av graviditeten inför förlossningen sammanfattas den gravidas inställning, och erfarenhet till amning samt önskemål kring amningsstarten.

Vid postpartumsamtalet som bör ske inom 2 veckor efter förlossningen, vanligtvis via telefon kan du stödja och uppmuntra amning genom att ställa öppna frågor:

  • Hur blev första mötet med barnet
  • Be föräldrarna berätta om hur de upplever amningen
  • Hur tänker det om hur barnet upplever amningen
  • Specifika frågor:
    • Hur känns det när barnet ammar, utvärdera med fem frågor.
    • Hur känns brösten, utseende bröstvårta, smärtupplevelse
    • Behövs hjälpmedel; amningsnapp, ”pump”, tillägg/formula
  • Erbjuda amningsstöd vid behov
  • Erbjud föräldrarna tidigt återbesök på barnmorskemottagningen
  • Om föräldern inte ammar/helammar, är det deras önskan. Respektera föräldrarnas beslut när det gäller uppfödning av barnet.
  • Vid behov hänvisa till BVC alternativt Amningsmottagning.

Användbara länkar

Vid eftervårdsbesöket kan du stödja och uppmuntra amning genom att ställa öppna frågor:

  • Fråga hur amningen fungerar både avseende barnet och föräldern
  • Be föräldrarna berätta om hur de upplever amningen
  • Ge föräldrarna tid att ställa frågor och ventilera sina tankar kring amning
  • Erbjuda amningsstöd vid behov
  • Om tillägg ges utöver bröstmjölk och om hen önskar helamma förmedla kunskap om hur det kan påverka bröstmjölksproduktionen och fråga om hen känner till om hur bröstmjölksproduktionen kan ökas och hur tillägget kan trappa ut.
  • Utvärdera amningen med hjälp av fem frågor. Vid behov gör en amningsobservation – om föräldern samtycker
  • Vid behov hänvisa till BVC alternativt Amningsmottagning

Användbar länk

Fakta - Effekter av amning första timmen/timmarna

  • Ökar mjölkmängden snabbare och i takt med vad barnet behöver
  • Ökar förekomsten av helamning
  • Ökar den ammande förälderns tillit till amningen
  • Minskar risken för tillmatning
  • Minskar risken för amningsproblem och bröstkomplikationer

Om barnet somnar innan barnet sugit eller vid separation mellan den födande föräldern och barnet ger bröststimulering för hand inom första timmarna också snabbare effekt på mjölkproduktionen.

Förlossning

Behåll barnets naturliga beteende genom att låta den födande föräldern och barnet ha oavbruten och säker hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet sugit och/eller somnat. Det friska fullgångna barnet genomgår 9 instinktiva stadier av aktivitet med kryprörelser och sökande efter bröstvårtan tills barnet börjar suga.

Separera aldrig föräldrar och barn i onödan. När barnet suger på bröstet bekräftas förälderns tillit till amningen. Sammantaget kan det leda till en positiv amningsstart och en tidig känslomässig bindning mellan föräldern och barnet.

Underlätta tidig amning

  • Ta reda på vad föräldrarna känner till om barnets beteende och effekter av hud-mot-hudkontakt första timmarna vid ankomst till förlossningen och/eller under förlossningen när det är möjligt. Förbered vid behov föräldrarna på vikten av hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen.
  • Låt den födande föräldern halvsitta/ligga på rygg, placera barnet på sin mage mellan förälderns bröst och med huvudet på förälderns bröstkorg, torka av barnet ordentligt.
  • Uppmana föräldrarna att skydda barnet från att falla i golvet, placera stöd under armarna och informera om att barnet ska ha fria luftvägar och näsan fri är extra viktigt om brösten är mycket mjuka. Täck barnet med en torr handduk/filt men ansiktet ska vara fritt. Barnet ska alltid ligga säkert var det än ligger.
  • Uppmärksamma föräldrarna om risken med att tappa fokus på barnets andning när de använder mobiltelefon eller annat som kan riskera att störa föräldrarnas uppmärksamhet från barnet. Extra observans om barn eller föräldern är påverkade efter förlossningen och vid eventuell postpartal suturering – den andra föräldern uppmärksammas på detta.
  • Invänta barnets beteende – se de nio utvecklingsstadierna – uppmuntra den andra föräldern/närstående att vara delaktig.
  • Låt barnet söka sig fram till bröstet själv och ta bröstet när det är redo. Underlätta för barnet genom att placera barnet så att det hela tiden har kontakt med hakan mot förälderns kropp/bröst. Om bröstet faller ner mot sidorna så stötta upp med kudde eller förälderns arm vid sidan.
  • Undvik att flytta eller forcera barnet till bröstet
  • Låt barnet ligga hud-mot-hud tills det har sugit och/eller somnat
  • Uppmuntra tidig stimulering av brösten inom första timmarna och fortsatt hud-mot-hudkontakt om barnet av olika skäl inte har sugit under sin första vakenhetsperiod
  • Dokumentera om hudkontakten varit oavbruten och dokumentera orsak om den varit avbruten. Dokumentera även första amningstillfället: tidpunkt, om barnet sugit kraftfullt och rytmiskt eller inte, om barnet gjort amningsförsök eller inte visat intresse av att suga.

Användbar länk

Fakta - Säker hud-mot-hudkontakt

Efter att barnet är avtorkat, placera barnet i en något upprätt position, på mage med huvudet mot mammans bröstkorg ovan brösten. Efter kejsarsnitt läggs barnet på tvären över mammans bröst och om möjligt med huvud och bröstkorg något upprätt.

    • Säkra att barnet har fria luftvägar och uppmärksamma föräldrarna på att barnet alltid har fri luftväg.
    • Täck barnets kropp med torr handduk – lämna ansiktet synligt.
    • Påminn föräldrarna om att ha fokus på barnet och att följa barnets tidiga beteende (de nio faserna beskrivna ovan).
    • Se till att mamman ligger bekvämt i en något upprätt position med stöd under armarna för att undvika att barnet faller.
    • När barnet börjar söka sig mot bröstet – säkerställ att föräldrarna vet hur de ska stötta bröstet för att det inte ska falla över barnet näsa, exempelvis vid större och mjukare bröst.
    • Ha extra observans om barn eller mor är påverkade efter förlossningen och vid eventuell postpartal suturering – den andra föräldern uppmärksammas på detta.
    • Extra observans under transport och på uppvaket.
    • När barnet är oövervakat ska det placeras i ryggläge.

    Fakta - Effekter av hud-mot-hudkontakt första timmarna efter födelsen

      • Minskar barnets stress i samband med födande
      • Ökar barnets välbefinnande
      • Lugnar barn som gråter
      • Minskar risken att barnet bli kallt (att hålla normal temperatur kräver mindre energi)
      • Stabiliserar blodsockret och andningen
      • Stimulerar barnet amningsbeteende
      • Stimulerar doftcentrum som hjälper barnet att ta bröstet och börja suga

      Fakta - Nyfödda barnet nio instinktiva utvecklingsstadier

      1. Födelseskrik
      2. Avslappning. Barnet vilar efter födelsen och har vanligen inga mun- eller handrörelser.
      3. Uppvakning. Barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och öppnar så småningom ögonen.
      4. Aktivitet. Barnet gör slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna tilltar.
      5. Kryp- eller glidrörelser. Barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges.
      6. Vila. Barnet vilar mellan perioder av aktivitet.
      7. Tillvänjning. Barnet bekantar sig med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet, samtidigt som barnet masserar bröstet. Denna fas kan upplevas som långvarig. Förmedla till mamman/föräldrarna att tillvänjningen måste få ta den tid den tar.
      8. Amning. Barnet börjar suga.
      9. Sömn. Barnet somnar efter att ha tillfredsställt sitt naturliga behov av att amma.

      Eftervård efter förlossning

      Genom att praktisera samvård dygnet runt och fortsatt uppmuntra hud-mot-hud kontakt mellan föräldrarna och barnet kan barnets behov av närhet till föräldrarna tillgodoses, vilket gör barnen lugnare och föräldrarna mindre oroliga. Samvård stärker också den psykologiska bindningen och underlättar amning på barnets signaler. Separera aldrig föräldrar och barn i onödan, de behöver varandra både dag och natt.

      Du kan underlätta genom att:

      • Informera dig om vad föräldrarna känner till om första dagarnas amning
      • Fråga föräldern/föräldrarna hur amningen fungerat på förlossningsavdelningen
      • Gör föräldern/föräldrarna delaktiga i vården och informationen kring amning
      • Påminna föräldern/föräldrarna om att föräldern som inte ammar är ett viktigt stöd och betydelsefullt för amningen och att det kan påverka amningstidens längd
      • Uppmärksamma den andra föräldern på att överlämna barnet till den ammande föräldern när barnet visar tecken på att vilja amma för att inte missa några amningstillfällen i början

      Du kan bedöma hur amningen fungerar genom att:

      • Förmedla kunskap till föräldrarna om hur de kan lita till barnets eget beteende och kapacitet samt hur de själva kan underlätta för barnet att komma till bröstet
      • Utvärdera vad föräldrarna känner till om hur de kan underlätta för amningen och förebygga problem påtala vikten av att:
        • barnet får stort tag om bröstet
        • det känns kraftfullt när barnet suger
        • ett rytmiskt sugmönster syns som visar att mjölken rinner till
        • mammans upplevelse av amningen känns hanterbar
      • Bekräfta mammans förmåga att amma, tydliggör det som är bra och vad som kan förbättras, undvik negativa kommentarer och kommentarer om bröstets utseende
      • Uppmuntra fri tillgång till brösten på barnets signaler vilket innebär att de första dygnen efter förlossningen kan vara intensiva och oregelbundna med mycket kontakt mellan den ammande föräldern/föräldrarna och barnet och kortare perioder av sömn
      • Förklara hur sömnbehovet ändras de första dygnen hos den födande och ammande föräldern
      • Gör en individuell vårdplanering som utgår från föräldrarnas inställning, erfarenheter, förväntningar och förmåga

      Relaterad information

      Du kan ge råd och stöd om amningen dröjer eller om tillmatning ordineras genom att:

      • Låta barn som ännu inte sugit på bröstet ligga fortsatt hud-mot-hud med den ammande föräldern för att stimulera amningsbeteendet. Detta är extra viktigt för barn med risk för lågt blodsocker.
      • Uppmärksamma föräldrarna på barnets beteende när barnet vill amma
      • Vara lyhörd och visa tillit till barnets och föräldrarnas förmåga
      • Låt förälder och barn som separerats vid förlossningen ligga hud-mot-hud så snart de träffas, ”börja om från början”. Det främjar kontakten och stimulerar barnets amningsbeteende.
      • Uppmuntra föräldern att mjölka ur för hand i första hand och/eller med elpump tills barnet visar amningsintresse
      • Använd kopp i första hand när mjölkersättning eller urmjölkad bröstmjölk ges som alternativ till nappflaska
      • Informera föräldrarna om hur tidig introduktion av tröstnapp kan påverka amning och mjölkproduktion
      • Se till att ordinerad tillmatning ges med kopp eller sked. I första hand ges råmjölk och om inte adekvat mängd finns – toppa upp med mjölkersättning
      • Informera föräldrarna om vad de ska tänka på när barnet får mjölkersättning
      • Utvärdera amningen varje pass när barnet tillmatas med mjölkersättning för att inte öka tillägget när barnets suger kraftfullt och med ett rytmiskt sugande
      • Göra en vårdplan för utfasning av mjölkersättningen och ökad amning, all utfasning är individuell beroende på hur barnet ammar och mammans upplevelse av amningen

      Relaterad information

      Öka föräldrarnas kunskap och minska oro genom att vid behov informera om:

      • Mängden råmjölk/bröstmjölk och dess näringsinnehåll är anpassad efter barnets behov
      • De första dagarnas amning har ofta ett annat mönster än när amningen är etablerad
      • Barn behöver oftast inte annan näring eller vätska än bröstmjölken
      • Bröstmjölken är viktig för barnets immunförsvar och förebygger vanliga infektionssjukdomar
      • Varje ammande förälder/barn utgör en unik enhet, vilket innebär att amning är högst individuell
      • Uppmärksamma störd utdrivningsreflex och minskade mjölkmängder
      • Hur man ökar respektive minskar mjölkmängden
      • Det kan ta flera veckor att etablera amningen, det behövs – tid – tålamod - tillit
      • Hur man förebygger såriga bröstvårtor, mjölkstockning och andra bröstkomplikationer
      • Hur urmjölkning för hand går till

      Informera om vart föräldrarna kan vända sig för amningshjälp: till BVC, Amningsmottagning och Amningshjälpen. Amningsråd för föräldrar finns också på 1177.

      Användbara filmer

      Underburna barn och andra barn som behöver sjukvård

      Amning är en skör process, i synnerhet när ett barn föds för tidigt eller med sjukdom/funktionshinder. Om barnet förväntas kräva neonatalvård eller annan barnsjukvård är det bäst att informera föräldrarna före förlossningen. All information ges i en dialog och i samråd med föräldrarna.

      Du kan stödja föräldrar till barn som behöver sjukvård genom att:

      • Tillämpa familjecentrerad vård, vilket underlättar föräldrarnas delaktighet i vården och synliggör deras betydelse för barnet
      • Hjälp föräldrar och närstående att se och tolka barnets signaler/beteende
      • Uppmuntra tidig, kontinuerlig och långvarig hud-mot-hudkontakt utan omotiverade begränsningar
      • Erbjuda föräldern/föräldrar att vara tillsammans med sina barn 24 timmar om dygnet så långt möjligt
      • Informera om råmjölkens och bröstmjölkens fördelar för det underburna och/eller sjuka/funktionshindrade barnet så att föräldern/föräldrarna kan göra ett informerat val
      • Informera om hur man initierar mjölkproduktionen
      • Uppmuntra till tidig urmjölkning för hand, redan första timmen, timmarna efter förlossningen
      • Informera om fördelarna med en kombination av urmjölkning för hand och med bröstpump
      • Informera om att fortsatt urmjölkning (cirka 8–12 gånger/dygn fördelat över hela dygnet) kan initiera och upprätthålla mjölkproduktionen
      • Informera om mjölkbildningens fysiologi så att den ammande föräldern kan välja en rutin som känns hanterbar
      • Uppmärksamma störd utdrivningsreflex, minskade mjölkmängder och andra eventuella problem
      • Erbjud extra stöd när det behövs

      Du kan individualisera övergången till amning genom att:

      • Uppmuntra och stödja föräldern att börja amma så snart det underburna eller sjuka barnets tillstånd medger det
      • Ge individuellt stöd
      • Främja fri amning på barnets signaler/efterfrågan så tidigt som möjligt. Underburna barn behöver ofta en övergång via ”halvfri” amning för att uppnå tillräckligt många amningstillfällen per dygn. Det innebär att föräldern både ammar när barnet visar signaler och erbjuder barnet att amma i samband med tillmatning.
      • Informera om olika metoder för att fasa ut tillmatning. Utgå från varje ammandes behov och gör hen så långt som möjligt delaktig i valet av metod.
      • Erbjuda barnet möjlighet att amma före tillmatning, om barnets tillstånd tillåter det
      • Erbjuda barn som sondmatas möjlighet att suga på bröstet för att underlätta matsmältning, lindra smärta och ge lugn och avslappning. Använd tröstnapp om barnet inte har möjlighet att suga på bröstet.
      • Prova med amningsnapp om den ammande föräldern fått stöd och försökt amma utan att lyckas
      • Använda kopp eller andra alternativa metoder till nappflaska i första hand fram tills att amningen har etablerats

      Relaterad information

      Du kan underlätta hemgång genom att:

      • Informera mamman om var föräldrarna kan få amningsstöd efter utskrivning, exempelvis från enhetens mottagning, BVC, Amningsmottagning, Amningshjälpen
      • Etablera kontakten före hemgång om det behövs
      • Erbjuda tidig uppföljning vid övergång till fri amning för sjuka/funktionshindrade och/eller underburna barn
      • Ge fortsatt stöd under en längre tid för att stärka förälderns tillit till fri amning
      • Informera om Föräldraföreningen för prematurfödda barn och Amningshjälpen

      Barnhälsovård

      Efter hemkomst alternativt överlämnade från BB ansvarar BHV för att främja amning och förbygga amningsproblem samt ge stöd om det uppstår svårigheter med amning och uppfödning. BHV erbjuder familjen stöd efter behov genom amningens alla skeden och följer upp barnets tillväxt.

      Du kan främja amning och förebygga amningssvårigheter vid hembesöket eller vid den första kontakten genom att:

      • Fråga hur amningen fungerat på förlossningen och eftervården och om eventuella råd föräldern/föräldrarna tagit till sig
      • Utvärdera vid behov hur amningen fungerar, gärna utifrån de fem frågorna
      • Samtala om föräldrarnas förväntningar nu och deras tankar kring amningen framöver
      • Be den ammande föräldern berätta om hur amningen upplevs
      • Samtala om förälderns/föräldrarnas tidigare erfarenhet av och kunskap om amning
      • Erbjuda ytterligare information om det behövs
      • Ge föräldrarna tid att ställa frågor och ventilera sina tankar kring amning
      • Utvärdera den eventuella plan från BB som bör finnas med om barnet gått hem med tillmatning av mjölkersättning och föräldern önskar helamma. Gör annars en plan i samråd med föräldrarna för nedtrappning av mjölkersättningen och upptrappning av amningen/stimulering av bröstmjölksproduktionen. Erbjud föräldrarna särskilt stöd från BVC under den tiden.
      • Förmedla kunskap om mjölkersättningens effekter på bröstmjölksproduktionen och kunskap om vad som ökar bröstmjölksproduktionen
      • Vid behov erbjud en amningsobservation
      • Uppmuntra helamning under barnets första sex månader och därefter fortsatt amning med tillägg av annan lämplig kost, så länge föräldern och barnet önskar
      • Respektera föräldrarnas önskemål och beslut när det gäller uppfödning av barnet
      • Ge individuellt stöd och bekräfta alla föräldrar, oavsett om barnet ammas eller får mjölkersättning
      • Erbjuda tät kontakt om föräldern/föräldrarna har problem med uppfödningen efter hemkomsten

      Handläggning av svårigheter kring amningen

      När amningen inte fungerar tillfredställande är fortsatt förtroendefull kontakt mellan vården och föräldrarna särskilt viktig. Gör alltid en individuell vårdplan och följ Regionalt Vårdprogram Bröstkomplikationer i samband med amning om amningssvårigheter eller bröstkomplikationer uppstår.

      Du kan förebygga och avhjälpa amningssvårigheter genom att:

      • Fråga hur föräldern uppfattar svårigheterna, vilka råd som givits och vilka som fungerar bäst
      • Be om lov att få vara med vid ett amningstillfälle då du tillsammans med föräldrarna uppmärksammar barnets beteende, läge och tag om bröstet, mammans känsla, sugmönstret samt bröstvårtans utseende direkt efter barnet att barnet släppt tag om bröstet. Om föräldern avböjer att amma vid tillfället så utvärdera genom att ställa frågorna.
      • Fråga om amningsfrekvens, duration och intervall
      • Tydliggör och uppmuntra det som fungerar bra
      • Ge förslag på hur amningen kan underlättas och låt föräldern bestämma vad som ska prövas
      • Försöka få en uppfattning om föräldern respektive partnerns välbefinnande och kontakt med barnet
      • Observera barnets välbefinnande och fråga hur ofta barnet kissar och bajsar
      • Fråga föräldern vilket stöd som finns från partnern och andra i familjens sociala nätverk
      • Om Amningsnapp är aktuellt - introducera bara efter noga övervägande och som tillfälligt hjälpmedel

      Informera föräldern/föräldrarna vart de kan vända sig för ytterligare amningshjälp:

      Fakta - Bröstmjölkens hälsoeffekter för barnet

      Bröstmjölken innehåller alla de näringsämnen barnet behöver för att växa och utvecklas under sina första sex månader. Det finns dessutom övertygande evidens för att bröstmjölk bland annat minskar risken för:

      • diarré
      • luftvägsinfektioner
      • öroninfektioner
      • nekrotiserande enterocolit (NEC)
      • plötslig spädbarnsdöd
      • förebygger diabetes typ 2 och fetma på lång sikt.

      Fakta - Amningens hälsoeffekter för kvinnan

      För kvinnor har amning positiva effekter genom att den bland annat minskar risken för:

      • blödning i samband med förlossning samt påskyndar återhämtning
      • viktökning från graviditeten
      • bröstcancer
      • äggstockscancer
      • hjärtkärlsjukdom
      • diabetes typ 2

      Effekterna av amning är dosberoende och ses på gruppnivå – ju mer amning desto mindre risk för vanliga infektionssjukdomar. Sex månader helamning rekommenderas men även delamning och kort amning är bra. Störst skydd får barn som enbart ammas.

      Fakta - Reflektera över ditt eget förhållningssätt

      • Ha ett öppet förhållningsätt och undvik vara dömande.
      • Förmedla kunskap – inte åsikter!
      • Ha regelbunden kontakt med kolleger i hela vårdkedjan och ta del av deras erfarenheter.
      • Delta återkommande i amningsutbildning.

      Amning är inte bara mat. Genom amning:

      • upplever barnet trygghet, närhet och tröst
      • binds mor och barn känslomässigt samman
      • minskar risken för infektioner.

      Relaterad information

      • Amning idag. Kylberg, E., Westlund, A. M. & Zwedberg, S. (2009). Stockholm: Gothia förlag.
      • Amning i Vardagen. Marit Olanders. Karneval förlag 2013
      • Amningsguiden. En guide om amning för fullgångna, underburna, friska eller sjuka barn, utifrån WHO/UNICEF:s 10 steg till amning. Weimers L, Gustafsson-Nyström H, Gustafsson A. 2008 Guiden kan beställas via Amningsguiden.
      • Att skydda, främja och stödja amning: WHO och UNICEF, 1992. Socialstyrelsen Tio steg som främjar amning baserat på WHO:s Ten steps to successful breastfeeding 2014. Hämtat 23/6 2019.
      • Breastfeeding. A guide for the Medical profession. Lawrence, RA, Lawrence, RM. 7th edition. St Louise: Mosby; 2011
      • Core curriculum for lactation consultant practice 3rd ed Rebecca Mannel; Patricia J Martens; Marsha Walker Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning, 2012, ©2013.
      • Medicinska rådet 2019:
        • Nappanvändning under första levnadsveckan, HTA-yttrande 2017:40

      Arbetsgruppen för Amning i vårdkedjan Region Stockholm

      • Anna Dahlin, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten
      • Emma Lilliehöök, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten
      • Birgitta Obasi, mödrahälsovårdöverläkare, Mödrahälsovårdenheten
      • Gunilla Holland, barnmorska, spec amning, IBCLC (laktationskonsult), Södersjukhuset, AMSAK specialistamningsmottagning
      • Wiveka Estberger, barnmorska IBCLC, Amningscentrum Södersjukhuset, AMSAK specialistamningsmottagning
      • Kristin Svensson, Universitetsbarnmorska, dr med vet, spec amning, PO Graviditet & Förlossning. Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska institutet, AMSAK specialistamningsmottagning
      • Anna Gustafsson, barnmorska, spec amning, doktorand, IBCLC, PO Sjuka Nyfödda barn, Karolinska Universitetssjukhuset, AMSAK
      • Elisabeth Hjärtmyr, barnmorska, barnsjuksköterska, spec amning, AMSAK specialistamningsmottagning
      • Kerstin Lindahl, barnmorska, spec amning, IBCLC AMSAK specialistamningsmottagning
      • Jeanette Björnell, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, barnhälsovårdensenheten
      • Karolina Lindström, barnhälsovårdsöverläkare, barnhälsovårdenheten
      • Maria Ahlbom, barnmorska, Universitetsadjunkt, Inst för Kvinnors och Barns Hälsa, Avd för Reproduktiv Hälsa, Karolinska Institutet

      Kontakt

      För mer information och upplysningar kontakta Kristin Svensson, universitetsbarnmorska.

      1. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Victora CG, Aluísio J D Barros AJD, França GVA, et al. Lancet 2016; 387: 475– 90.
      2. Lancet Breastfeeding Series: Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices in less than a generation. Rollins NC, et al. Lancet 2016; 387: 491– 504.
      3. Perinatal breastfeeding interventions including fathers/partners: A systematic review of the literature. Abbass-Dick J, Brown HK, Jackson KT, Rempel L, Dennis CL. Midwifery. 2019 Aug;75:41-51. doi: 10.1016/j.midw.2019.04.001. Epub 2019 Apr 3.
      4. The Effect of a Perinatal Breastfeeding Support Program on Breastfeeding Outcomes in Primiparous Mothers. Liu L, Zhu J, Yang J, Wu M, Ye B. West J Nurs Res. 2017 Jul;39(7):906-923. doi: 10.1177/0193945916670645. Epub 2016 Sep 28.
      5. Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants (Review). Moore ER, Anderson GC, Bergman N, Dowswell T, Cochrane Database Syst Rev. 2012 May 16;5:CD003519. doi: 10.1002/14651858.CD003519.pub3.
      6. Newborn Behavior to Locate the Breast when Skin-to-skin: A Possible Method for Enabling Early Self-Regulation. A.-M. Widström, G. Lilja, P Aaltomaa-Michalias, M. Lintula, A. Dahllöf and E. Nissen. ActaPaediatrica 2010
      7. Skin-to-skin contact the first hour after birth, underlying implications and clinical practice. Widström AM, Brimdyr K, Svensson K, Cadwell K, Nissen E. Acta Paediatr. 2019 Feb 14. doi: 10.1111/apa.14754. [Epub ahead of print]
      8. Experience of the first breastfeeding session in association with the use of the hands-on approach by healthcare professionals: a population-based Swedish study. Cato K, Sylvén SM, Skalkidou A, Rubertsson C. Breastfeed Med. 2014 Jul-Aug;9(6):294-300. doi: 10.1089/bfm.2014.0005. Epub 2014 Jun 5
      9. Expansion of the ten steps to successful breastfeeding into neonatal intensive care: expert group recommendations for three guiding principles. Nyqvist KH, Häggkvist AP, Hansen MN, Kylberg E, Frandsen AL, Maastrup R, Ezeonodo A, Hannula L, Koskinen K, Haiek LN, J Hum Lact. 2012 Aug;28(3):289-96. doi: 10.1177/0890334412441862. Epub 2012 Jun 6.
      10. The effects of breast reduction on successful breastfeeding: a systematic review. Thibaudeau S, Sinno H, Williams B. 2010 J Plast Reconstr Aesthet Surg Oct;63 (10):1688-93. doi: 10.1016/j.bjps.2009.07.027. Epub 2009 Aug 18.
      11. Support for healthy breastfeeding mothers with healthy term babies. McFadden A, Gavine A, Renfrew MJ, Wade A, Buchanan P, Taylor JL, Veitch E, Rennie AM, Crowther SA, Neiman S, MacGillivray S. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Feb 28;2:CD001141. doi: 10.1002/14651858.CD001141.pub5.

      Om innehållet

      Uppdaterad: 2 december 2020

      Amningsstrategin är framtagen av representanter från hela vårdkedjan i Region Stockholm

      Granskare: Kristin Svensson, Karolinska Universitetssjukhuset

      Publicerad: 1998

      Till toppen