D-vitamintillskott

Bakgrund

Enligt en kartläggning av Livsmedelsverket är låg D-vitaminstatus vanligt bland gravida i Sverige. Förekomsten av brist är ojämnt fördelad. I en svensk studie var förekomsten av brist endast 2 % för kvinnor födda i norra Europa och cirka 50 % för kvinnor födda i Afrika och Asien. Gravida med D-vitaminbrist löper högre risk för bland annat hypertensiva komplikationer, graviditetsdiabetes och för att föda ett barn som är lätt för tiden (SGA). Det finns visst vetenskapligt stöd för att D-vitamintillskott reducerar riskerna.

Det rekommenderade intaget av D-vitamin är samma för gravida och ammande som för icke-gravida, 10 μg (400 IE) per dag. Vitamin D anses riskfritt att inta under graviditet, men doser över 100 μg (4000 IE) per dag ska inte överskridas. Med kosten är det nästan omöjligt att komma upp i för höga mängder, men med vitamintillskott bör man hålla sig till den rekommenderade dosen.

Symtom

D-vitaminbrist kan orsaka osteomalaci (defekt mineralisering av skelettet) och ge symtom som skelettsmärta, muskelsvaghet och gångsvårigheter (t.ex. vid trappgång).
D-vitaminbrist hos modern kan öka risken för neonatal hypokalcemi samt rakit (engelska sjukan) hos barnet.

Handläggning

• Mödrahälsovården ska ge råd till gravida om D-vitamin. Till gravida med ensidig kost rekommenderas i första hand ett ökat intag av födoämnen som innehåller mycket D-vitamin.
  Källor till D-vitamin:
  • Berikade livsmedel som svensktillverkade mejeriprodukter samt de flesta margariner. Det finns även berikade vegetabiliska drycker.
    
  • Fet fisk (t.ex. lax, sill, makrill) och ägg.
    
  • Solljus. Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan. För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5–10 μg (200–400 IE) krävs för personer med mörk hud 10–15 minuters solexponering av ansikte, armar och händer, 2–3 gånger i veckan under sommarmånaderna. För en ljushyad räcker halva tiden.
• D-vitamintillskott rekommenderas till riskgrupper. I dessa grupper ingår gravida som av olika anledningar inte äter fisk och/eller D-vitaminberikade livsmedel (t.ex. vegetarianer, veganer, allergiker) eller är täckta/undviker solexponering. För mörkhyade personer krävs längre solexponering för att bilda samma mängd D-vitamin (se ovan). Ett behov av tillskott föreligger därför ofta.

• Preparat:
  • Vitamintillskott 10 μg (400 IE) D-vitamin. Finns att köpa receptfritt på apotek.
  • 5 droppar D-vitamin i vatten eller olja innehåller 10 μg (400 IE). Produkterna är till för barn, men det kan vara en fördel att rekommendera dessa av praktiska skäl.
    
  • I multivitaminpreparat för gravida finns ofta D-vitamin 5-10 μg (200–400 IE).
    
• Behandlingen bör fortgå under såväl graviditet som amningsperiod.
  
• D-vitaminstatus (S-25-OH-vitamin D) ska inte annat än i undantagsfall fastställas på BMM (t.ex. fetmaopererade med misstänkt näringsbrist).Vid misstanke om D-vitaminbrist ska läkare konsulteras för ställningstagande till provtagning.

Behandling vid fastställd brist

Konstaterad brist handläggs av läkare. Om ingen misstanke om andra sjukdomstillstånd föreligger kan vid låg D-vitaminstatus (< 50 nmol/L) 20 μg (800 IE) D-vitamin per dag ges. Vid svårare D-vitaminbrist (< 25 nmol/L) ges 40–50 μg (1600–2000 IE) per dag, därefter ny kontroll av D-vitaminstatus efter 6–8 veckor och anpassning av dosen efter svaret.

För preparatval, se Kloka listan (t.ex. tablett Divisun 800 IE, 2000 IE).
Remiss till Vårdcentral för uppföljning postpartum bör övervägas vid D-vitaminvärden < 25 nmol/L.

Remiss till Specialistmödravården

Komplicerade fall som till exempel misstänkt symtomgivande D-vitaminbrist eller vid allvarlig underliggande sjukdom (kronisk njur- eller leversjukdom, uttalad malabsorption) remitteras av läkare på BMM till Specialistmödravården.

Om innehållet

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Uppdaterad: 14 januari 2022