Immunisering (Erytrocytimmunisering)

Vid blodprov för blodgruppering påvisas antikroppar mot erytrocyter hos cirka 1,5 % av de gravida. I majoriteten av fallen har antikropparna ingen eller liten klinisk betydelse, medan ett fåtal fall är mycket allvarliga och kräver behandling med blodtransfusioner till fostret.

Handläggning

  • Under graviditeten erbjuds alla gravida blodprov för blodgruppering med kontroll av eventuell förekomst av erytrocytantikroppar. Blodprovet tas i graviditetsvecka 10–12.
  • Vid fynd av maternella ertytrocytantikroppar:
    • skickas remiss till S-MVC, Karolinska Huddinge
    • remiss skickas för blodgruppering på barnafadern. Där ska alltid namn och personnummer på den gravida anges.

En del antikroppar svaras ut men saknar betydelse för det väntade barnet och ska inte remitteras till Spec-MVC. Vilka gravida som inte ska remitteras vidare framgår av svaret från Blodcentralen.

Bakgrund

Betydelse

Den gravida kan bilda antikroppar om hon saknar det antigen som fostret har. Om erytrocyter med antigen som saknas på kvinnans egna erytrocyter, via placenta kommer över från fostret till mamman, bildas antikroppar mot det främmande antigenet. Den gravida kan också ha antikroppar som bildats innan hon blev gravid, t.ex. via blodtransfusion eller tidigare graviditeter. Antikroppar kan finnas kvar i många år.

Om antikropparna passerar till fostret under graviditeten och fostret har antigenet, kan det leda till hemolys av fostrets erytrocyter och anemi i varierande grad uppstår då hos fostret.

Exempel på erytrocytantigen

System

Rhesus

Kell

Duffy

Kidd

MNS

Antigen

D

C

C

E

e

K

k

Fya

Fyb

Jka

Jkb

M

N

S

s

Oberoende vilket antigen mamman är immuniserad mot (= har antigener mot) gäller samma princip. Det finns fler erytrocytantigen än de i tabellen men de förekommer mer sällan.

Vid D, K och c immunisering bestäms fostrets blodgrupp i första hand utifrån foster DNA i kvinnans plasma.

Screening för fetal RhD typ sker rutinmässigt för alla RhD negativa gravida kvinnor inom region Stockholm. Svar finns noterat i Take Care på transfusionsmedicin och i Obstetrix via BMM.

Vid övriga antikroppar analyseras blodprov från barnafadern.

Om barnafadern saknar aktuellt antigen är det ingen risk för hemolytisk sjukdom hos fostret. Nytt screeningprov tas från den gravida kvinnan i grav.v. 28, för säkerhets skull. Om detta är normalt behövs inga extra kontroller

Om fadern är heterozygot för aktuellt antigen är det 50 % risk att fostret kan påverkas. Är fadern homozygot är barnet antigen-positivt och i dessa fall sker övervakning av erytrocytimmunisering med antikroppstitrar med regelbundna intervall från grav.v. 16-20 för att förutsäga vilka foster som har risk att drabbas av hemolytisk sjukdom.

 

Erytrocytantigen hos ett foster och dess föräldrar

Pappa negativ

Mamma negativ

Foster negativt

 

Erytrocytantigen hos ett foster och dess föräldrar

Pappa positiv Heterozygot (enkelt anlag)

Mamma negativ

Foster positivt i hälften av fallen


Erytrocytantigen hos ett foster och dess föräldrar

Pappa positiv Heterozygot (dubbla anlag)

Mamma negativ

Foster positivt

Behandling

Det finns ingen behandling av redan immuniserad kvinna som blir gravid. Risk för allvarlig påverkan på fostret uppträder efter graviditetsvecka 24. Vid misstanke om allvarlig immunisering undersöks fostret med ultraljud och eventuellt görs cordocentes för bestämning av barnets Hb och eventuell intrauterin blodtransfusion. Vid svår immunisering planeras ofta förlossning i cirka grav.v. 37.

Hemolys hos barnet leder till förhöjda halter av bilirubin. Vid mild-måttlig immunisering räcker oftast UV-behandling av det nyfödda barnet. Vid svår immunisering kan det bli aktuellt med blodbytestransfusion.

Fynd av positiv DAT vid screening

Positiv DAT vid screening innebär fynd av autoantikroppar på kvinnans erytrocyter. Detta kan innebära risk för hemolys hos kvinnan. Ökad förekomst ses vid autoimmun sjukdom eller hemolytisk sjukdom. Barnet påverkas inte.

ABO immunisering

Anti-A och Anti-B är naturligt förekommande antikroppar av Ig M-klass. Framför allt hos mödrar med blodgrupp 0 finns en andel anti-A och Anti-B av Ig G klass som passerar över placenta. Det kan vara en orsak till anemi och hyperbilirubinemi hos nyfödda med blodgrupp A eller B.

  • Graviditetsimmunisering ARG rapport nr 82, 2003

Om innehållet

Publicerat: 2 juni 2023

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen