Inflammatorisk tarmsjukdom

Till de inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD) räknas ulcerös colit (UC), Crohns sjukdom (CD), lymfocytär colit, kollagen colit och oklassificerbar colit.

Om en av föräldrarna har IBD är livstidsrisken för barnet att få IBD cirka 3 % och om båda föräldrarna har IBD ökar risken till cirka 35 %.

Inflammatorisk tarmsjukdom i aktivt skov ökar risken för IUFD, spontan abort, prematur börd och intrauterin tillväxthämning. Risken för venös trombos är ökad vid aktiv sjukdom.
Risken för IBD-skov är inte ökad under graviditet (ca 20– 30 % per år). Aktiv sjukdom vid befruktning medför en ökad risk för skov under graviditet, varför stabil remission bör eftersträvas vid graviditetsförsök. Det är oklart om risken för skov är ökad postpartum.

Handläggning på BMM mottagning

  • Läkarbesök på BMM omkring grav.vecka 12-15 för graviditetsplanering. Vid besöket efterfrågas förekomst av anala fistlar (Crohn), ljust blod i avföringen, när senaste koloskopi utfördes och om förekomst av slemhinneförändringar i nedre delen av kolon kunde påvisas. Koloskopiutlåtande finns oftast i Take Care.
  • Patienten ska informeras om att tarmsjukdomen i princip ska behandlas och handläggas av ordinarie gastroenterolog och att hon bör använda de mediciner som rekommenderats därifrån.
  • Patienterna får ofta järnbrist. Peroralt järn är tveksamt att använda vid inflammatorisk tarmsjukdom, men kan övervägas vid stabil remission, ej mer än 100 mg dagligen. Annars rekommenderas järn i.v. Provtagning med kontroll av Hb, ferritin och kobalamin föreslås varannan månad. B-vitamin kan ges per os v.b.
  • Tillväxtultraljud graviditetsvecka 32 och fler undersökningar vid indikation. Uppföljande läkarbesök vid behov.

Remiss till Spec MVC

Remiss till Spec MVC vid tecken på aktiv sjukdom och/ eller behov av planering av förlossningssätt. Absolut indikation för sectio är aktivt rektalt engagemang med blödning eller perianala fistlar. Relativa indikationer är aktiv sjukdom och dålig nutritionsstatus.

Medicinering under graviditeten

Methotrexat ska inte användas under graviditet och bör sättas ut 6 månader före planerad graviditet. Tofacitinib (Xeljanz) ska inte användas under graviditet och bör sättas ut minst 4 veckor före planerad graviditet.

Övriga nedanstående mediciner kan användas:

  • Imurel/Azatioprin/Purinethol: Kan tas under hela graviditeten:
  • TNF- hämmare/ immunosuppressiva: Infliximab (Remicade/Remsima/Inflectra), adalimumab (Humira), golimumab (Simponi), certolizumabpegol (Cimzia), ustekinumab (Stelara), vedolizumab (Entyvio): Kan användas under graviditet. Större överföring via placenta under tredje trimestern varför behandlingsuppehåll under tredje trimestern bör övervägas till blivande mödrar i stabil remission.
  • Asacol (+övriga aminosalicylater): Kan användas hela graviditeten.
  • Sulfazalazin (Salazopyrin): Kan användas under graviditet men interagerar i folsyrametabolismen varför modern ska ha 2,5 mg folat/dag inför graviditet, annars risk för neuralrörsdefekter. Denna högre dos av folsyra bör fortsätta under första trimestern. Överväg riktat ultraljud v 18-20.

Amning

Methotrexat och Tofacitinib (Xeljanz) ska inte användas i samband med amning.

Azatioprin/merkaptopurin (Imurel, Purinethol): Risken för barnet bedöms vara låg vid terapeutiska doser. Blodstatus kan följas på barnet med start vid 3-4 veckors ålder efter beslut av barnläkare. Ej levande vaccin till barn de första 6 levnadsmånaderna.

TNF-hämmare/ immunosuppressiva: Infliximab (Remicade/Remsima/Inflectra), adalimumab (Humira), golimumab (Simponi), certolizumabpegol ( Cimzia) Ustekinumab (Stelara), vedolizumab (Entyvio): Risken för barnet bedöms vara låg vid terapeutiska doser. Den eventuella lokaleffekten på immunsystemet i barnets tarm är okänd. Ej levande vaccin till barn de första 6 levnadsmånaderna.

Asacol (+övriga aminosalicylater): Passerar över i bröstmjölk i relativt hög grad (ca 10 %). Måttlig risk för barnet som bör observeras med avseende på biverkningar såsom diarré, men ingen kontraindikation för amning.

Sulfasalazin (Salazopyrin): Risken för ett fullgånget friskt barn anses vara måttlig vid terapeutisk underhållsdos, men barnet bör observeras med avseende på biverkningar (såsom diarré). Exponering av barn med hyperbilirubinemi eller glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist bör undvikas.

Om innehållet

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Publicerat: 2 mars 2022

Till toppen