Karpaltunnelsyndrom

Under graviditet ökar risken för att drabbas av karpaltunnelsyndrom. De flesta kan behandlas konservativt och majoriteten av de som drabbas blir besvärsfria efter förlossningen.

Vid symtom som debuterar under första halvan av graviditeten, eller om tendens till karpaltunnelsyndrom förelegat redan före graviditeten, kan det i enstaka fall bli aktuellt med operativ åtgärd.

Orsak

Medianusnerven kommer i kläm under passagen i handleden och ger symtom från det område nerven innerverar. Vätskeretention/svullnad är en betydande orsak till att gravida drabbas oftare.

Symtom

Typiska symtom är domningar och nedsatt sensibilitet i tumme, pek-, lång- och ringfinger,
framför allt nattetid. Ibland förekommen även smärtor. Besvären blir värre när handleden flekteras eftersom det förtränger karpaltunneln ytterligare.

Handläggning på barnmorskemottagning

  • Gravida med måttliga besvär av karpaltunnelsyndrom bör rekommenderas ett stabilt handledsstöd nattetid för att förhindra flexion i handleden. Handledsskenor kan köpas på apotek. Vid behov kan den gravida hänvisas till arbetsterapeut. Remiss behövs i regel inte.
  • Om besvären inte lindras av konservativ behandling eller vid svåra besvär (t.ex. konstant värk/domning, uttalade symtom tidig i graviditet) bokas läkarbesök för bedömning och ställningstagande till remiss till handkirurg. På remissen bör det framgå att handledsstöd prövats, men inte gett tillfredställande effekt.

Vårdutbud Region Stockholm

Om innehållet

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Reviderad: 18 oktober 2021

Till toppen