Kvinnor som är könsstympade

Anamnes vid inskrivningsbesöket

Könsstympning har varierande benämningar i olika kulturer. Ordvalet kan därför behöva anpassas som exempelvis: ”omskärelse”, ”traditionen”, ”klippt”, ”sydd”. Använd med fördel bildstöd. I journaldokumentation används begreppet könsstympning.

• Ställ frågan, se Samtalsstöd barnmorska Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Södersjukhuset)
  
• Fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser av ingreppet
  
• Tidigare defibulation (öppningsoperation) och reinfibulation (åter sy ihop)
  
• Ålder vid ingreppet

Dokumentation

Det är inte nödvändigt att dokumentera typ av könsstympning enligt WHO klassificering. Beskriv det som ses. Se vulvamodeller: Amelmottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Södersjukhuset)

Könsstympning ingår i riskbedömningen för eventuellt behov av särskild vårdplanering.

Anamnes dokumenteras under sökord Vårdhistoria. Dokumentera i patientnoteringar att kvinnan är könsstympad. Vid läkarbesök används diagnoskod O34.7A.

Undersökning

• Urinodling erbjuds i början av graviditeten samt frikostigt därefter.
  
• Erbjud gynekologisk undersökning av barnmorska eller läkare så tidigt som möjligt i graviditeten. Vid undersökning är det viktigt med god information och varsamhet.
  
• Undvik spekulumundersökning och inre palpation om slidmynningen är för trång. För att bedöma typ av könsstympning och eventuellt förlossningshinder behöver inte denna undersökning göras.
  
• Bedöm enligt undersökningsmall: klitoris/ klitoriskappan, labia minora, labia majora och vestibulum inklusive om urinrörsmynningen är synlig. Amelmottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Södersjukhuset)
  
• Beskriv undersökningsfynd och eventuella förlossningshinder, risk för försvårande av förlossningsövervakning, gynekologisk undersökning och/eller cellprovtagning i journal och eventuell konsultationsremiss vid behov. Urinrörsmynningen ska vara synlig utan täckande hudbrygga.

Besvär

Vid könsstympning är det vanligt med exempelvis följande problem:

• Problem att kissa
  
• Besvär vid menstruation
• Nedstämdhet, ångest och PTSD
  
• Besvär vid vaginalt samlag
  
• Förlossningsrädsla
  
• Svårigheter och risker vid en vaginal förlossning

Symtomen kan också kan vara mer allmänna, till exempel ont i magen eller huvudvärk till följd av att personen dricker mindre.

Information och åtgärd efter undersökning

• Informera den gravida om vad du ser.
  
• Visa normal anatomi och funktion.
  
• Bedömning och information om vidare rekommenderad handläggning exempelvis konsultationsremiss till Amelmottagningen eller bokat läkarbesök på BMM. Amelmottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Södersjukhuset)
  
• Konsultationsremiss skickas av undersökande barnmorska eller läkare. Vid medicinska- och/eller psykologiska besvär erbjuds remiss till Amelmottagningen i tidig graviditet för ställningstagande till öppningsoperation, samtalsstöd och/eller second opinion. Besök till Amelmottagningen är avgiftsfri under graviditet.
  
• Defibulation/öppningsoperation bör utföras i andra trimestern, mellan graviditetsvecka 14–20. Det är dock aldrig försent och kan vid behov utföras senare i graviditeten. En planerad öppningsoperation ger möjlighet till samtal om den gravidas egna förväntningar och frågor samt möjlighet för såret att läka innan förlossningen. Alla planerade öppningsoperationer utförs av erfaren personal, vilket inte kan garanteras vid ett akut ingrepp under pågående förlossningsarbete. Patientinformation om öppningsoperation finns på Amelmottagningens webbplats: Amelmottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information i förebyggande syfte

Information ges till den gravida, partner eller annan medföljande för att förebygga och minska risken att det väntade barnet blir könsstympat. Se vidare patientinformation samt könsstympningspass på olika språk i BHV rikshandbok: Könsstympning av flickor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Rikshandboken i barnhälsovård)

Informationsöverföring mellan BMM och BVC

En välfungerande vårdkedja är värdefull i arbetet för att förebygga att fler flickor blir könsstympade. En riskfaktor för barnet är att modern är könsstympad. Åldern när flickor könsstympas varierar. I vissa länder förekommer könsstympning av spädbarn redan från en veckas ålder. I riktlinjen om informationsöverföring till BVC finns könsstympning med som en riskfaktor som ska överrapporteras: Överrapportering BMM-BVC

Sammanfattning i graviditetsvecka 35–37

Anamnes: Ange att den gravida är könsstympad och om medicinska och/eller psykiska besvär förekommer, tidigare öppningsoperationer eller reinfibulation

Graviditet: Gynekologiskt status i tidig graviditet och åtgärder under graviditet till exempel kuratorskontakt, konsultationsremisser, kirurgiska ingrepp m.m.

Inför förlossningen: Sociala aspekter som kan medföra förlängd BB-vistelse med utökad information till familjen

Vald BVC: Ange att informationsöverföring till BVC är utförd

Riskbedömning: Ange eventuella risker inför kommande förlossning samt risk för att väntat flickebarn kan komma att bli könsstympat då sedvänjan finns i släkten

Eftervårdsbesök

Vid öppningsoperation under förlossningen är uppföljning viktig. Sköra och tunna slemhinnor är normalt under puerperiet och amningsperioden, inte ett resultat av öppningsoperationen. Skavningskänsla kan dock besvära kvinnor som har genomgått öppningsoperation. Relevanta frågor vid eftervårdsbesöket: Funktioner kring blåstömning, urinstrålen, kontinens, sex, samliv, smärta, skavningskänsla och/ eller stramhet?

Om behov av öppningsoperation kvarstår postpartum (om förlossningen avslutas med akut sectio) tas frågan om remiss upp vid eftervårdsbesöket.

Anmäla om oro när barn far illa

Vid misstanke eller oro om att det föreligger risk för att det väntade/nyfödda barnet kommer att könsstympas ska en anmälan göras enligt socialtjänstlagen (14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453, SoL): Anmälan enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen Pdf, 138.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Preventivmedelsrådgivning och screening för gynekologisk cellprovskontroll

Ställ frågan om könsstympning vid preventivmedelsrådgivning. I den organiserade screeningen för cervixcancer kan tidigare könsstympning vara en faktor som påverkar deltagandet. I vissa fall kan provtagning vara svår eller omöjlig att genomföra, avvakta då med spekulumundersökning och cellprovtagning. Informera och tala med kvinnan om öppningsoperation, erbjud konsultationsremiss. Erbjud återbesök för cellprovtagning.