Misstänkt stort barn

Sammanfattning

En individuell bedömning av kvinnans förutsättningar att föda vaginalt ska alltid göras. Uteslut diabetes med OGTT om detta inte redan är gjort via BMM.

  • Förväntad fostervikt ≥5000 g - överväg sectio
  • Diabetes och förväntad fostervikt ≥4500 g - överväg sectio
  • Förväntad fostervikt ≥4500 g Individuellt ställningstagande till fortsatt handläggning/förlossningsplanering

Definitioner

  • LGA +2SD eller ca 97e percentilen, dvs bland de ca 3% största barnen för sin graviditetslängd
  • Makrosomi Fostervikt ≥ 4500 g, oberoende av graviditetslängd, ca 3%

Bakgrund

Makrosomi är associerat med ökad andel komplikationer för både kvinnan och barnet i samband med förlossningen.

I slutet av graviditeten ökar fostrets vikt med i genomsnitt 200 g per vecka. Om barnet har en accelererad tillväxt innebär det att barnet växer med en hastighet som överstiger den genomsnittsliga ökningen. Detta drabbar främst kvinnor som har någon typ av diabetes. Accelererad tillväxt ska verifieras med två ultraljudsmätningar med två-fyra veckors mellanrum.

Felmarginal vid viktskattning är +/- 8%.

Grönt x – LGA linjär tillväxt
Röd linje – makrosomi
Blått x – LGA accelererad tillväxt

Handläggning under graviditet

OGTT bör vara utförd så att eventuell diabetes kan uteslutas.

Vid beräknad födelsevikt ≥4500 g kan kvinnan remitteras till specialistmödravården för samlad bedömning. Individuell hänsyn bör tas till kvinnans förutsättningar att föda barnet, såsom tidigare förlossningar, kvinnans fysiska förutsättningar (längd), önskemål om förlossningsstart respektive -sätt, samt plan för att föda fler barn.

Vid v41-ultraljudet viktskattas barn med MAD ≥128 mm eftersom dessa kommer att ha en förväntad födelsevikt ≥5000 g v42+0. Dessa kvinnor bör remitteras till specialistmödravården för samtal och ställningstagande till förlossningsstart respektive -sätt.

För att undvika skulderdystoci bör man överväga elektivt sectio om den beräknade födelsevikten är ≥4500 g hos barn till kvinnor med diabetes (alla typer eller ≥5000 g hos i övrigt friska kvinnor (2).

Handläggning under förlossning

Makrosomi medför bl a ökad risk för akut sectio pga utebliven progress och stora bristningar hos kvinnan samt skulderdystoci och plexusskada hos barnet. Samtidigt föds de flesta makrosoma barn utan komplikationer för mamma och barn. Risken för skulderdystoci ska särskilt beaktas vid förlängd utdrivningsfas. Vid skattad vikt över 4500 g och vertex mer än 2 cm över bäckenbotten bör sectio starkt övervägas framför instrumentell förlossning om förlossningen behöver påskyndas.

  1. Boulvain M, Irion O, Dowswell T, Thornton JG. Induction of labour at or near term for suspected fetal macrosomia. The Cochrane database of systematic reviews. 2016(5):Cd000938.
  2. Macrosomia: ACOG Practice Bulletin, Number 216. Obstet Gynecol. 2020 Jan;135(1):e18-e35. doi: 10.1097/AOG.0000000000003606. PMID: 31856124
  3. Vitner D, Bleicher I, Kadour-Peero E, Lipworth H, Sagi S, Gonen R. Does prenatal identification of fetal macrosomia change management and outcome? Archives of gynecology and obstetrics. 2018.
  4. Moldeus K, Cheng YW, Wikstrom AK, Stephansson O. Induction of labor versus expectant management of large-for-gestational-age infants in nulliparous women. PLoS One. 2017;12(7):e0180748.

Kontakt

Vid eventuella frågor kontakta: Malin Thorsell, BB Stockholm eller Marielle Rotzius Almgren, Södertälje sjukhus

Om innehållet

Godkänd av: Karin Pettersson, specialsakkunnig läkare inom obstetrik

Uppdaterat: November 2021

Till toppen