Gemensamt rutin för samverkan vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård
Innehållet i denna rutin är framtaget av Region Stockholm och StorSthlm. Ledningsgruppen för Samverkan inom vård- och omsorgsområdet i Stockholms län (VIS) tog i december 2019 beslut om att uppdatera riktlinjer och rutiner i linje med den regionala överenskommelse för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller från 1 januari 2020.
Beslutet omfattar gemensam rutin för samverkan vid utskrivning från somatisk slutenvård, riktlinje för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och rutin för samverkan vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård.
Den 1 januari 2018 trädde lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Samtidigt upphävdes lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Enligt den nya lagen får kommuner och regionen komma överens om dels antal fristdagar innan betalningsansvaret inträder, dels annat ersättningsbelopp än vad som anges i lagen. För vård med stöd av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) finns särskilda bestämmelser om vårdplanering och utskrivning.
Syftet med lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda i alla åldrar som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller den regionfinansierade öppenvården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en individ med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att den enskilde är utskrivningsklar. Lagen ställer höga krav på samverkan, förändrade arbetssätt hos berörda aktörer och samordning av gemensamma insatser kring den enskilde. Den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas i alla delar av utskrivningsprocessen i enlighet med patientlagen (2014:821). Målsättningen med lagen är att den enskilde ska ha en trygg och säker utskrivningsprocess och bidra till att den enskilde inte behöver tillbringa tid i den slutna vården i onödan. Den enskildes delaktighet och självbestämmande samt en fungerande
samverkan mellan verksamheter och huvudmän är en förutsättning för att denna lag ska ge önskat resultat.
Samordnad individuell plan (SIP)
En samordnad individuell plan (SIP) ska alltid erbjudas om den enskilde är i behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Syftet med SIP är att identifiera vilka behov den enskilde har av samordnade insatser mellan verksamheter och över huvudmannagränser. Den enskildes och eventuellt närståendes delaktighet i planeringen ska beaktas i alla delar av utskrivningsprocessen och vid upprättandet av SIP. För enskilda individer som övergår från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ersättes SIP av en samordnad vårdplan.
Gemensamma riktlinjer och rutiner
Med utgångspunkt i lagförslaget tog Region Stockholm och Storsthlm, medlemsorganisation för kommunerna i Stockholms län, fram en tidsbegränsad regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning som gällde från den 1 januari 2018 till den 31 december 2019. Från den 1 januari 2020 gäller en långsiktig regional överenskommelse mellan huvudmännen. Syftet med den långsiktiga överenskommelsen är att skapa stabilitet och trygga förutsättningar för vårdaktörerna i utvecklingen av utskrivningsprocessen och arbetssätt som har den enskildes behov och önskemål i centrum. Den enskilde ska känna sig trygg med att insatserna inriktas på att nå högsta möjliga livskvalitet och funktionsnivå i vardagslivet efter utskrivning.
Gemensam rutin för samverkan vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård
Inom ramen för samarbetet mellan huvudmännen har denna gemensamma riktlinje tagits fram som beskriver ansvarsfördelningen mellan regionens och kommunernas verksamheter i utskrivningsprocessen. För att stötta samtliga berörda parter i en säker tillämpning av riktlinjen ska gemensamma rutiner för utskrivning från somatisk slutenvård och psykiatrisk slutenvård samt utskrivning vid vård enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) ge stöd i utskrivningsprocessen till berörda enheter. Detta dokument vänder sig till berörda enheter som omhändertar enskilda individer som vårdas och skrivs ut från frivillig psykiatrisk slutenvård inklusive barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård och beroendevård. I bilaga 2 beskrivs de särskilda bestämmelser som gäller för enskilda individer som övergår från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. De gemensamma rutinerna beskriver hur samtliga aktörer ska agera vid respektive steg i utskrivningsprocessen. För att säkerställa att utskrivningsprocessen fungerar väl för den enskilde krävs det att berörda verksamheter har möjlighet att kontinuerligt utbilda sig och arbeta med det IT-stöd som finns för utskrivningsprocessen.
SIP – ett verktyg vid samverkan - vuxna och äldre
Pdf, 3.4 MB.
Det kommunala betalningsansvaret
Kommunens betalningsansvar regleras i kap. 12 i den regionala överenskommelsen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
För det kommunala betalningsansvaret gäller följande:
- För sluten hälso- och sjukvård inträder det kommunala betalningsansvaret när två kalenderdagar inklusive dag noll (dvs. dag noll, ett och två) har passerat efter det
att slutenvården har underrättat berörda enheter att patienten är utskrivningsklar förutsatt att underrättelsen har skickats före klockan12.00 denna dag. - För psykiatrisk heldygnsvård inträder det kommunala betalningsansvaret när 5 kalenderdagar har passerat efter det att heldygnsvården har underrättat berörda
enheter att patienten är utskrivningsklar förutsatt att underrättelsen har skickats före klockan 12.00 denna dag.
Tidpunkten när underrättelse har skickats om att den enskilde är utskrivningsklar är utgångspunkt för beräkningen av när betalningsansvaret ska börja gälla och
det är därför viktigt att denna tidpunkt registreras.
När betalningsansvaret har inträtt är ersättningsnivån för samtliga efterföljande kalenderdagar i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter 8 200 kronor per patient.
För att det kommunala betalningsansvaret ska inträda gäller följande kriterier i tabell 1.
Tabell 1
Det kommunala betalningsansvaret gäller: | |
|---|---|
Om den enskilde bedöms ha behov av insatser från en eller båda huvudmännen ska den enskilde/legal företrädare inte ha motsatt sig att ta emot insatser från berörda enheter. | |
Slutenvård | Om den enskilde bedöms ha behov av insatser från en eller båda huvudmännen ska slutenvården ansvara för att:
|
Öppenvård | Om den enskilde bedöms ha behov av insatser från båda huvudmännen ska öppenvården ansvara för att:
|
Det kommunala betalningsansvaret gäller inte: | |
| |
Det kommunala betalningsansvaret för enskilda placerade i annan kommun | |
Om en kommun (placeringskommun) har beslutat om den enskildes vistelse i annan kommun (vistelsekommun) i boende med särskild service enligt socialtjänstlagen (2001:453; SoL) eller lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har placeringskommunen betalningsansvar för den enskilde. | |
Integritet samtycke och sekretess
Den frivilliga hälso- och sjukvården och kommunala insatser ges utifrån att den enskilde
själv avgör om denne vill ta emot de insatser somn erbjuds. Samtycke från den enskilde är oftast en förutsättning för informationsutbyte vårdgivare emellan samt mellan vårdgivare och socialtjänsten.Sekretess hindrar dock inte att slutenvården lämnar uppgifter om en enskild individ till berörda enheter genom ett inskrivningsmeddelande som endast innehåller namn, personnummer, folkbokföringsadress och beräknad tidpunkt för utskrivning. För att kommunen eller öppenvården ska kunna besvara inskrivningsmeddelandet och ange befintliga insatser krävs samtycke.
När det gäller information i övrigt ska slutenvården vid inskrivning inhämta nödvändiga
samtycken från den enskilde samt dokumentera och förmedla inhämtade samtycken till berörda enheter. Kommunen inhämtar därefter vid behov nya samtycken till informationsutbyte när kontakt med den enskilde tas. Hälso- och sjukvården har även möjlighet att efter menprövning lämna uppgifter som behövs för nödvändig vård, omsorg och behandling beträffande person som på grund av sitt hälsotillstånd eller annat skäl inte kan lämna samtycke. Det är ansvarig läkare som gör en menprövning på grundval av den enskildes vård- och omsorgsbehov samt eventuella synpunkter från närstående/legala ställföreträdare.
En menprövning genomförs för att pröva om personuppgifter kan röjas utan att det är till
men för den som uppgifterna rör eller dennes närstående. Respektive huvudman ansvarar för att ha rutiner för hur samtycke inhämtats och dokumenteras. Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke. Återkallat samtycke dokumenteras i journalen. Samtycke från den enskilde krävs även normalt för kallelse till och upprättande av SIP.
Utskrivningsprocess
Lag (2017:612) om samverkan vid ustkrivning från sluten hälso- och sjukvård
Länk till annan webbplats. reglerar samverkan, planering och betalningsansvar i utskrivningsprocessen.
Utskrivningsprocessen som beskrivs i denna riktlinje följer lagens intentioner och den regionala överenskommelsen mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län som gäller från 1 januari 2020.
Lagen är detaljerad och beskriver en planeringsprocess inför utskrivningen i vilken öppenvården har ett utökat ansvar för planeringens samordning och genomförande. Här presenteras inskrivningsprocessen i åtta steg, från inskrivning till att en SIP har erbjudits, upprättats och eventuellt följts upp, reviderats eller avslutats.
Figur 1. Översikt av utskrivningsprocessens åtta steg
Den enskildes behov av insatser efter utskrivning styr planeringsprocessen
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms ha behov av insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller den regionfinansierade öppenvården efter utskrivning från heldygnsvården. Enskilda individer som inte har behov av vård- eller omsorgsinsatser efter utskrivning från heldygnsvården omfattas inte av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Lagen omfattar en heterogen grupp individer i alla åldrar med olika typer av behov av insatser och samordning inför och efter utskrivning. Hur olika behov av insatser och samordning påverkar utskrivningsprocessen illustreras nedan med fem färger.
Om den enskildes hälsotillstånd förändras under vårdtiden förändras också planeringsprocessen och behovet av samordning av de insatser som behövs.Genom att så snart som möjligt efter inskrivning bedöma behovet av planering inför utskrivning kan en trygg och säker vårdövergång säkerställas för den enskilde.
Det kommunala betalningsansvaret kan endast bli aktuellt för enskilda individer (blå, grön, gul eller röd) som är i behov av insatser, (Figur 3. Översikt av hur utskrivningsprocessen kan skilja sig åt utifrån individens behov av samordnade insatser Pdf, 117.4 kB.) från socialtjänsten och/eller den kommunala hälso- och sjukvården efter utskrivning, oavsett dess behov av insatser från den regionfinansierade öppenvården. Enskilda individer (blå) som endast är i behov av insatser från den regionfinansierade öppenvården omfattas inte av det kommunala betalningsansvaret.
Det kommunala betalningsansvaret gäller inte om den enskilde (grön, gul eller röd) inte kan skrivas ut på grund av att insatser som den regionfinansierade vården ansvarar för inte är tillgängliga.
Beskrivning av rutin för utskrivningsprocessen
Vissa aktiviteter i utskrivningsprocessen varierar beroende på den enskildes behov av samordning före och efter utskrivning. Detta tydliggörs i rutinen med färgmarkeringar och en kort beskrivning av den enskildes behov. För enskilda individer (grå) som inte omfattas av lagen gäller etablerade rutiner vid utskrivning utifrån gällande lagstiftning.
För enskilda individer som övergår från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och
rättspsykiatrisk vård gäller särskilda bestämmelser i utskrivningsprocessen. Dessa bestämmelser finns beskrivna i Särskilda bestämmelser för individer som övergår till öppen vårdform enligt LPT och LRV. Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Den rutin som följer nedan beskriver utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård.
- Skicka inskrivningsmeddelande Pdf, 903.8 kB.
- Utse fastvårdkontakt Pdf, 220.3 kB.
- Planera inför utskrivning Pdf, 1 MB.
- Källa till SIP Pdf, 361.9 kB.
- Meddela om utskrivningsklar Pdf, 398.5 kB.
- Meddela vid utskrivning Pdf, 468.4 kB.
- Upprätta eller uppdatera samordnad individuell plan Pdf, 513.8 kB.
- Följa upp och avsluta samordnad individuell plan Pdf, 406.9 kB.
Checklista för en trygg och säker utskrivning fö den enskilde
Heldygnsvården ska vid utskrivning ha:
Skickat inskrivningsmeddelande i rätt tid till berörda enheter.
- Avbrutit/avslutat eventuella pågående remisser till annan slutenvårds vårdgivare innan meddelande om att den enskilde är utskrivningsklar skickas.
- Skickat meddelande till berörda enheter om att den enskilde har bedömts som utskrivningsklar.
- Säkerställt att den enskilde har tillgång till läkemedel fram till dess att han/hon kan få läkemedel från apotek eller APO-dos.
- Tillgängliggjort nödvändiga hjälpmedel och insatser som den enskilde är i behov av och som heldygnsvården ansvarar för har gjorts.
- Förmedlat information om det aktuella vårdtillfället som är nödvändig för den enskildes fortsatta behov av hälso och sjukvård, stöd och omsorg.
- Givit skriftlig och muntlig information till den enskilde om vårdtillfället, befintliga planer för vård och omsorg, hjälpmedel och läkemedel inför hemgång.
Öppenvården ska vid utskrivning ha:
- Kvitterat meddelande om att den enskilde har bedömts som utskrivningsklar.
Utsett en fast vårdkontakt. - Kallat till SIP om den enskilde bedöms vara i behov av samordnade insatser och samtyckte har getts till att en SIP upprättas.
- Övertagit det medicinska ansvaret vid utskrivning.
Särskilda bestämmelser - övergång LPT/LRV
För enskilda individer som vårdas i heldygnsvården enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) Länk till annan webbplats.eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) Länk till annan webbplats. gäller lagen om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård (2017:612) Länk till annan webbplats.om den enskilde övergår till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård vid utskrivning, har behov av annan kontinuerlig regionfinansierad hälso- och sjukvård och/eller insatser från kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård efter utskrivning. För individer som övergår från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård gäller särskilda bestämmelser för att det kommunala betalningsansvarets ska
inträda.
För enskilda individer som vårdas inom den psykiatriska heldygnsvården och som antas vara i behov av vård enligt Lag (1988:870) Länk till annan webbplats.om vård av missbrukare i vissa fall och Lag (1990:52) Länk till annan webbplats.med särskilda bestämmelser om vård av unga efter utskrivning gäller den gemensamma rutinen för samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård i enlighet med lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne vårdas med stöd av LPT eller LRV.
För sammanhållen journalföring krävs samtycke från den enskilde som vårdas med stöd av LPT eller LRV.
Särskilda bestämmelser för psykiatrisk tvångsvård
För ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård krävs att en samordnad vårdplan upprättas av chefsöverläkaren. Chefsöverläkaren ansvarar för att bedöma om en kallelse till samordnad vårdplanering ska skickas. En upprättad samordnad vårdplan är en förutsättning för att den enskilde ska kunna övergå från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård.
Den samordnade vårdplanen ska innehålla uppgifter om:
I. det bedömda behovet av insatser från regionen eller kommunen
II. beslut om insatser
III. vilken enhet som ansvarar för insatserna
IV. eventuella åtgärder som vidtas av andra än regionen eller kommunen.
Den samordnade vårdplanen ersätter SIP. En samordnad vårdplan ska skrivas oavsett om behov finns av kommunala insatser. Om patienten inte önskar eller anses vara i behov av kontakt med kommunen ska orsaken till detta tydligt framgå i den samordnade vårdplanen. För enskilda individer för vilka beslut har tagits om öppen psykiatrisk tvångsvård krävs att en samordnad vårdplan har upprättats för att det kommunala
betalningsansvaret ska inträda.
Meddelande om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård
Chefsöverläkaren ska meddela berörda enheter om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård, enligt 7 a § tredje stycket LPT. En underrättelse om övergång till öppen rättspsykiatrisk vård motsvarar meddelande om utskrivningsklar.
Det kommunala betalningsansvaret
Det kommunala betalningsansvaret inträder 30 helgfria vardagar efter det att chefsöverläkaren har underrättat berörda enheter om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård förutsatt att underrättelsen har skickats före klockan 16.00 denna dag. Med vardagar räknas inte lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Särskilda bestämmelser för rättspsykiatrisk tvångsvård
Samordnad vårdplan
Vården ska ta kontakt med berörd kommun så fort anledning finns utifrån patientens behov av samverkan men senast när diskussion om utslussningsplanering påbörjas. Vården ska då sammankalla till ett samverkansmöte för att påbörja långsiktig planering för övergång till öppen rättspsykiatrisk vård.
Förvaltningsrätten kan besluta att den rättspsykiatriska vården ska övergå i öppen form. Innan ansökan om övergång till öppen rättspsykiatrisk vård görs ska en samordnad vårdplan ha upprättats.
Den samordnade vårdplanen ska innehålla uppgifter om:
I. det bedömda behovet av insatser från regionen eller kommunen
II. beslut om insatser
III. vilken enhet som ansvarar för insatserna
IV. eventuella åtgärder som vidtas av andra än regionen eller kommunen.
Den samordnade vårdplanen ersätter SIP. En samordnad vårdplan ska skrivas oavsett om behov finns av kommunala insatser. Om patienten inte önskar eller anses vara i behov av kontakt med kommunen ska orsaken till detta tydligt framgå i den samordnade vårdplanen.
Meddelande om övergång till öppen psykiatrisk vård
Då förvaltningsrätten fattar beslut om övergång till öppen rättspsykiatrisk vård övergår den slutna rättspsykiatriska vården i öppen form.
Chefsöverläkaren informerar berörda enheter om förvaltningsrättens beslut om öppen rättspsykiatrisk vård vilket motsvarar meddelande om utskrivningsklar.
Det kommunala betalningsansvaret
Det kommunala betalningsansvaret inträder 30 helgfria vardagar efter det att förvaltningsrätten fattat beslut om övergång till öppen rättspsykiatrisk vård. Med vardagar räknas inte lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Metodstöd för SIP
Material har tagits fram som ger stöd till kallelse, genomförande och uppföljning av SIP.
Materialet finns tillgängligt på www.vardgivarguiden.se/SIP
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Blanketter, mallar och metodstöd för SIP
- Checklista till personal om SIP
- Kallelse till möte för SIP
- Medgivandeblankett där den enskilde lämnar ett giltigt samtycke till SIP
- Handbok för personal kring samtyckch medgivande
- Mall för SIP
Barn och unga
- Min plan - Barn och unga
- SIP-blankett för barn och unga
- Uppföljning av SIP – för barn och unga
Avvikelserapportering
Om riktlinje och rutiner inte följs är anställd hos kommun eller region skyldig att rapportera avvikelsen till den enhet där avvikelsen har inträffat.
Avvikelsehanteringen ska hanteras enligt etablerade rutiner utifrån SOSFS 2011:9 Länk till annan webbplats.Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För överföring av patientinformation som rör avvikelsen krävs den enskildes samtycke. Nedan följer en beskrivning av avvikelsehantering mellan kommuner och enheter inom Region Stockholm.
En avvikelse som inträffat inom regionens vård och upptäcks av personal inom kommunen inom kommunen rapporterar avvikelse enligt lokal rutin.
- Avvikelserapporten skickas till den enhet inom regionen där avvikelsen har inträt.
- Avvikelsen hanteras enligt etablerade rutiner och en avvikelserapport med åtgärdsförslag skickar enheten/avdelning inom regionen en kopia på avvikelsen till usedd person eller funktion i den kommun som rapporterat avvikelsen.
- Den utsedda personen eller funktion återrapporterar till respektive enhet inom kommunen.
En avvikelse som inträffat inom kommunens vård och som upptäcks av personal inom regionen
- Personal på enheten/avdelningen inom regionen skriver en avvikelserapport enligt lokal rutin.
- Avvikelserapporten skickas skyndsamt till en utsedd person eller funktion i den kommun där avvikelsen inträffat.
- Den utsedda personen eller funktionen skickar avvikelserapporten till boendet/enheten där avvikelsen enligt rapporten har inträffat.
- Efter genomförd analys skickar boendet/enheten där avvikelsen inträffat åtgärdsförslag till utsedd person eller funktion i kommunen. Utsedd person/funktion skickar kopia till den enhet/avdelning, som rapporterat avvikelsen. I kopian framgår det vilka åtgärder som vidtagits/man planerar att vidta.
Källor
- Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, betänkande av
utredning om betalningsansvarslagen, SOU 2015:20 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Patientlag (2014:821) Länk till annan webbplats. t.om. SFS 2017:615
- Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Länk till annan webbplats. t.o.m. SFS 2017:810
- Lag (2017:612) Länk till annan webbplats. om samverkan vid utskrivning från sluten
hälso- och sjukvård, Träder i kraft:2018-01-01 - Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27 Länk till annan webbplats.
- Lag (1991:1129) Länk till annan webbplats.om rättspsykiatrisk vård, t.o.m. SFS 2017:374
- Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, t.o.m. SFS 2017:373
- Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, t.o.m. SFS 2017:135
- Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, t.o.m. SFS 2017:136
- Socialtjänstlag (2001:453), t.o.m. SFS 2017:809
- Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, t.o.m. SFS 2017:735
- Föräldrabalk (1949:381), t.o.m. SFS 2017:727
- Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), t.o.m. SFS 2017:697
- Patientdatalag (2008:355), t.o.m. SFS 2017:60
- Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre,
Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län, 2015 - Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård,
Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län, 2015 - Förfrågningsunderlag enligt LOV Vårdval, Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, 2018
- Förfrågningsunderlag enligt LOV Vårdval, Läkarinsatser i särskilt boende för äldre, 2017
- Förfrågningsunderlag enligt LOV Vårdval, Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), 2017
- Vägledning om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan, 2017, Socialstyrelsen
- Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS), Stockholms
läns landsting och kommuner i Stockholm, 2012, - Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) t.o.m. SFS 2017:80
- Min plan - Barn och unga
Om innehållet
Projektledningsgrupp
Projektledningsgruppen har letts av Charlotte Damberg, Storsthlm och Gunilla Benner Forsberg, HSF, Övriga deltagare i projektledningsgruppen har varit: Emma Fredriksson, Storsthlm, Britt Fälth, HSF
Arbetsgrupp
En arbetsgrupp med representanter från kommunerna i Stockholms län samt från hälso- och sjukvårdsförvaltningen har medverkat i framtagandet av riktlinje och rutiner:
Kommunerna:
Anna-Lena Möllstam, Nacka kommun
Ann-Charlotte Bangman, Täby kommun
Birgitta Charlez, Stockholms stad
Catharina Johansson, Norrtälje kommun
Christina Malmquist, Stockholm stad
Frida Malm, Täby kommun
Helena Reuterham, Huddinge kommun
Indra Stenhammar, Nynäshamn kommun
Karolina Nord, Lidingö stad
Lisa Gagnerud, Stockholm stad
Malin Elwinger, Täby kommun
Maria Bertilsson, Haninge kommun
Marie Rönnqvist, Järfälla kommun
Marie-Louise Rönnbäck, Norrtälje kommun
Ulla Lönn, Upplands Väsby kommun
Lotta Nobel, Nacka kommun
Ulrika Andersson, Sigtuna kommun
Christina Jungmar, Solna
Annica Ekstedt, Storsthlm
Charlotte Damberg, Storsthlm
Region Stockholm:
Elisabeth Höglund, HSF,
Marina Skarbøvik, HSF,
Camilla Westin, HSF,
Marite Sandström, HSF
Britt Fälth, HSF
Linda Lefvert, HSF
Gunnel Wikström, HSF
Britta Larsmark, HSF
Cecilia Hobbs, HSF
Jocelyne Ängeslevä, HSF
Christine Odhnoff, HSF
Projektgrupper
Två projektgrupper har medverkat i framtagandet av riktlinje och rutiner. I båda projektgrupperna medverkade representanter från socialtjänst, socialpsykiatri och
den kommunala hälso- och sjukvården från kommuner i Stockholms län. I projektgruppen för somatisk vård medverkade representanter från akutsjukhus, geriatriska sjukhus, husläkarmottagningar samt handläggare från HSF. I projektgruppen för psykiatrisk vård medverkade representanter från vuxenpsykiatrisk öppen- och heldygnsvård, BUP, beroendecentrum, representanter från verksamhetsområde psykiatri inom SLSO samt handläggare från HSF.
Remiss
Förslag på riktlinje och rutiner har skickats på remiss till länets kommuner och region. Riktlinje och rutiner har därefter arbetats om med utgångspunkt från remissvaren.
Publicerat: 2019-12-16 (version 2)