Alkoholhepatit

Klinisk bild

Från lätta symtom med anorexi, buksmärtor, leverförstoring till svår bild med tecken på leversvikt med stigande PK och lågt albumin. S-Bilirubin 50-100 µmol/l, ökning av transferaser (ASAT>ALAT). Spiders, palmarerytem och gynekomasti talar för underliggande cirrhos. Stigande kreatinin innebär risk för hepatorenalt syndrom. Ofta abstinenssymtom initialt.

Utredning

• Blodprover: Blod-, elektrolyt- och leverstatus inklusive PK, urea och albumin. CRP, glukos. Blodgas med laktat. Hepatitserologi (A, B och C) - om ej känt.
  
• Odlingar: Blod- och urinodling vid misstanke om infektion.
  
• Diagnostisk laparocentes vid ascites (spontan bakteriell peritonit?).
• Ultraljud lever och gallvägar med frågeställning koledokushinder, tecken till cirrhos/portal hypertension eller trombos i v porta eller levervener.
• Leverbiopsi om diagnosen är osäker.
• 
  

Behandling

Avhållsamhet från alkohol är grund i behandlingen. Lindrig alkoholhepatit har god prognos och behandlas endast symtomatiskt. Samverka med gastroenterolog i svårare fall.

Prednisolon har en övergående gynnsam effekt men påverkar inte långtidsprognosen. Beräkna Glasgow alcoholic hepatitis score (GAHS, se nedan). Om ≥9 p ges tabl Prednisolon 10 mg, 4 x 1. Samtidigt startar man inf Acetylcystein i 5 dygn (enligt schemat, Acetylcysteinschemat, steg B). Kombinationsbehandling minskar 1 mån-mortalitet samt risken för hepatorenalt syndrom och infektion. Utvärdera effekten samt Lille-score efter 7 dagar, om responder fortsatt behandling, annars utsättning. Beakta tecken på infektion. Sörj för god nutrition (35-40 kcal/kg samt 1,2-1,5 g protein/kg och dygn). Övrig behandling, se akut leversvikt. Transplantation i selekterade fall.

ICD-kod: Alkoholhepatit K70.1