Sekretess och skyddade personuppgifter

Sekretess

Personalen på BVC arbetar under sekretess och tystnadsplikt liksom all annan personal inom hälso- och sjukvården. I korthet innebär det att alla uppgifter som rör patientens och anhörigas personliga förhållanden skyddas av sekretess och att uppgifterna endast får lämnas ut efter särskild prövning.

För allmän information om sekretess inom hälso- och sjukvården se:

För information om några delar av sekretesslagstiftningen som är särskilt relevanta för BVC:s arbete se Rikshandboken:

Allmänna riktlinjer

För utlämnande av information och journaluppgifter till andra BVC-enheter, vårdgivare eller myndigheter.

Både muntlig och skriftlig information omfattas och skyddas av sekretesslagstiftningen.

  • Var noga med att dokumentera vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut journaluppgifter eller andra uppgifter om barnet eller dess anhöriga. Samtycket kan vara muntligt eller skriftligt. När det finns två vårdnadshavare är det viktigt att tänka på att det inte är självklart att den vårdnadshavare som är med barnet kan föra den andra vårdnadshavarens talan. Ett giltigt samtycke i dessa situationer förutsätter deltagande från båda vårdnadshavarna.
  • Eftersträva ett giltigt samtycke från barnets vårdnadshavare. I de fall detta inte kan inhämtas så bör alltid en så kallad "menprövning" göras. Menprövning kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för en person eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut. Tänk också på att det undantagsvis kan gälla sekretess även i förhållande till vårdnadshavare, om uppgiftslämnande kan antas leda till betydande men för barnet.
  • Vid vissa tillfällen har hälso‐ och sjukvårdspersonal anmälningsplikt som medför att sekretessen inte gäller för just den uppgiften i det sammanhanget. Det gäller exempelvis anmälningsskyldighet till socialtjänsten när barn riskerar att fara illa. Det finns också bestämmelser om uppgiftsskyldighet, dvs. skyldighet att lämna uppgifter på begäran, t.ex. i förhållande till försäkringskassan, polisen och socialtjänsten om vissa förutsättningar är uppfyllda. Mer om detta och flera bra exempel på säkert förfarande finns att läsa i Rikshandboken http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Kvalitetssakring/Dokumentation/
  • Dokumentera vid behov i journalen när uppgifter har lämnats ut och med vilket rättsligt stöd. Utlämnande av journalkopia ska alltid antecknas, inkl. tidpunkt och mottagare.

Skyddade personuppgifter

Skatteverket kan besluta om att en individs personuppgifter ska vara skyddade. Ofta handlar det om personer som lever under hot. Informationsutbyte eller annan hantering får inte leda till att dessa personers uppgifter av misstag röjs för obehöriga eller får en obefogad spridning genom att vara alltför lätt tillgängliga. Även om det givetvis är särskilt viktigt att sekretessprövning görs noggrant för dessa individer, så gäller samma regler om sekretess och tystnadsplikt, inklusive undantag för t.ex. anmälnings- och uppgiftsskyldighet, som för uppgifter om andra patienter inom hälso- och sjukvården.

Den vanligaste formen av skyddade personuppgifter är sekretessmarkering. Det innebär att folkbokföringsuppgifter som t.ex. namn och adress inte visas vid slagning mot folkbokföringen eller mot PU-registret. Man ser endast personnummer samt att personuppgiften är skyddad. Uppgifter om namn, adress och telefonnummer får normalt inte heller föras in manuellt i vanliga in‐ och utskrivningslistor eller journaler. Om det är nödvändigt för vården att notera patientens kontaktuppgifter så ska det ske i samråd med patienten/vårdnadshavare och med iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder. Var särskilt observant på att inte lämna ut några uppgifter om dessa personer vare sig till anhöriga eller till andra myndigheter, utan att först ha gjort en noggrann sekretessprövning.

Det bör finnas säkra lokala rutiner för hantering av patienter med skyddade personuppgifter.

Beakta att barn med skyddade personuppgifter inte alltid bör journalföras i ett datoriserat journalsystem med sammanhållen journalföring. Det är upp till varje verksamhetschef att ta ställning till om säkerhetsnivån är tillräckligt hög för vederbörande journalsystem.

Om BVC får tillgång till adressuppgift till barnet/barnets familj ska den uppgiften förvaras inlåst och i övrigt hanteras i enlighet med verksamhetens rutiner. Kom överens med vårdnadshavaren om hur kontakten för kallelse eller remittering ska ske. Om adressuppgift ska skrivas ner någonstans måste dessa uppgifter hanteras ytterst varsamt om man som sjuksköterska/läkare får tillgång till dem.

Rutin för förmedling av post till personer med sekretessmarkering

Skatteverket förmedlar vid behov post till personer med sekretessmarkering.
Vid förmedling av post ska vederbörande:

  • Lägga det man önskar få förmedlat i ett slutet kuvert som förses med uppgift om mottagarens personnummer och om möjligt mottagarens fullständiga namn. Förse kuvertet med uppgift om avsändare så att Skatteverket kan återsända kuvertet om adressaten inte kan nås. Använd inte lösa lappar, post‐it-lappar och liknande.
    Lägg kuvertet i ett ytterkuvert som sänds till:
    Skatteverket
    Förmedlingsuppdrag
    Box 2820
    403 20 GÖTEBORG
  • För ytterligare information om skyddade personuppgifter för patienter och personal inom hälso- och sjukvården se Skyddade personuppgifter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattaren:

Karolina Lindström|Barnhälsovårdsöverläkare


Övriga faktagranskare är Bodil Håkansson, handläggare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och Josef Driving, landstingsjurist i Region Stockholm.

Om innehållet

Uppdaterad: 1 december 2022

Granskare: Karolina Lindström, Barnhälsovårdsenheten

Till toppen