Remiss till BUP från BVC

Denna riktlinje beskriver remittering till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för behandlande insatser.

Vid remittering för utredning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska barnläkare remittera, se Samverkansrutin för hälso- och sjukvård, skola och förskola vid remittering, utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning Pdf, 589.8 kB, öppnas i nytt fönster..

BUP behandlar psykiatriska frågeställningar av medelsvår till svår grad som bedöms kräva specialistvård. BUP kan vara indikerat när symtomen hos barnet är omfattande och/eller komplexa och innebär en tydlig negativ påverkan på barnets fungerande i vardagen, till exempel innebär ett lidande för barnet eller påverkar barnets relationer. BUP kan även vara indikerat vid tydliga samspelssvårigheter med primära omsorgspersoner, då dessa är riskfaktorer för att barnet ska utveckla psykiatriska symtom.

Konsultera för bedömning vårdnivå

För att bedöma om det är medelsvår till svår nivå tar man med fördel hjälp av psykologkonsult från Malinamottagning, i gruppkonsultation eller individuell konsultation. Skriv då i remissen att detta är gjort och att psykolog på Malinamottagning (från vilken mottagning) förordar remiss till BUP.

BVC kan också konsultera BUP En väg in eller Prima Barnpsykiatri kring ärenden och remisser.

Remissinstans

Till SLSO:s BUP skickas remiss till BUP En väg in, som bedömer och fördelar remisser till öppenvårdsmottagningar. Det är inte möjligt att remittera direkt till en specifik öppenvårdsmottagning.

Till Prima Barnpsykiatri skickas remiss direkt till deras öppenvårdsmottagningar utifrån geografisk tillhörighet (Prima Handen och Prima Järva).

Vårdnadshavare kan även söka själva till såväl Prima Barnpsykiatri som BUP En väg in.

Grund för remittering

I remissen till BUP behövs tillräcklig information för bedömning och adekvat prioritering. Förutsättningar för skriftlig remittering är att familjen är motiverad till kontakt. Innehållet i remissen ska vara förankrat hos vårdnadshavare. Vid gemensam vårdnad ska remissen vara förankrad hos båda vårdnadshavare.

Nedan finns kortfattad information om vad som ska stå under de olika rubrikerna i remissen i Take Care.

Konsultationsorsak

Välj ”Barn – psykiatrisk konsultation”

Diagnos/fråga

Här skriver du en eller flera sökorsaker, dvs anledning till att insats önskas.
För alla sökorsaker gäller att de ska vara på specialistvårdnivå.

Aspekter som vägs samman till bedömning av vårdnivå:

Under samtliga sökorsaker är specialistnivå (BUP) indikerat vid medelsvår till svår vårdnivå. Detta innebär att barnets svårigheter är omfattande (utifrån ålder, fungerande, intensitet och frekvens), eller att det finns samtidiga betydande svårigheter i barn-föräldrarelationen/samspel eller andra komplicerande faktorer, till exempel hög stressnivå i familjen, traumatiska händelser.

Det finns en tydlig negativ påverkan på barnets utveckling och/eller fungerande i vardagen (hur barnet mår, har det i sina relationer, samspelar med andra (både vuxna och barn), deltar i dagliga aktiviteter) och/eller tydliga samspelssvårigheter med primära omsorgspersoner och/eller påtagliga riskfaktorer för att utveckla psykiatriska symtom.

Insats vid Malinamottagning är indikerat vid lindriga till medelsvåra, i huvudsak avgränsade symtom hos barnet med viss grad av funktionsnedsättning (utifrån ålder, fungerande, intensitet och frekvens) och/eller viss grad av samspelssvårigheter med primära omsorgspersoner.

Förslag på sökorsaker:

  • Regleringssvårigheter hos barnet
    Problem med mat och sömn, skrikighet eller passivitet, hög eller låg aktivitetsnivå och svårigheter i känslomässig reglering.
    se Aspekter som vägs samman till bedömning av vårdnivå
  • Tecken på affektstörning
    Tillbakadragenhet, irritabilitet, oro/rädsla/ledsenhet, svårtröstbarhet, håglöshet, apati.
    se Aspekter som vägs samman till bedömning av vårdnivå
  • Tecken på beteendestörning
    Täta vredesutbrott, aggressivitet, utagerande, vägran att tillmötesgå krav, kissa eller bajsa på sig trots att barnet tidigare inte gjort det och efter uteslutande av somatisk orsak.
    se Aspekter som vägs samman till bedömning av vårdnivå
  • Traumatiska händelser
    Specialistnivå indikerat vid varaktiga tecken på trauma hos barnet, där inte själva händelsen utan symtom hos barnet och föräldraförmåga att hjälpa barnet avgör vårdnivå och insatser. Vid mild-måttlig krisreaktion och anpassningssvårigheter efter traumatiska händelser sker kontakt med Malinamottagning.
  • Betydande svårigheter i föräldra-barnrelationen/samspel
    Specialistnivå (BUP) kan vara indikerat vid tydliga samspelsbrister som kräver snabb och regelbunden behandling vid:
    • påtaglig rigiditet/inflexibilitet i föräldraskapet
    • påtagligt bristande följsamhet och anpassningsförmåga till barnets behov

Vid stora samspelssvårigheter präglas relationen mellan barn och förälder av:

  • inadekvata svar och förhållningssätt
  • påtagliga öppna konflikter
  • otillräckligt eller instabilt engagemang
  • väsentliga och felaktiga utvecklingsmässiga förväntningar på barnet
  • att föräldern inte är öppen för att med stöd reflektera över barnets behov och förälderns bidrag.

Insats vid Malinamottagning kan vara indikerat vid ett delvis påverkat eller ansträngt samspel, där bristande följsamhet och anpassningsförmåga till barnets behov eller viss rigiditet i föräldraskapet behöver följas upp och ges begränsade insatser.

Önskad undersökning

Här beskrivs hur svårigheterna ser ut: Nämn varaktighet och uttryck i olika sammanhang. Tänk både på barnets fungerande och föräldra-barnsamspelet. Beskriv gärna också vad förälder/föräldrar önskar stöd kring.

Här följer två exempel där specialistvårdnivå illustreras:

  1. Spädbarn 4 månader
    Diagnos/fråga: ”Regleringssvårigheter hos barnet” och ”Betydande svårigheter i föräldra-barnrelationen/samspel”.
    Önskad undersökning: Barnet beskrivs ha svårt att reglera sig, skriker flera timmar per dag, sover mycket korta perioder och tycks ofta spänt/ha hög tonus. Alternativt Barnet beskrivs vara passivt, söker ej blickkontakt utan vänder sig bort både från mamma, pappa och undertecknad.
    Föräldrarna beskriver båda stora svårigheter i omställningen till föräldraskapet, med mycket oro/osäkerhet kring föräldraförmåga/att det är känslomässigt utmanande att ta till sig barnet samt en uppgivenhet kring föräldraskapet. De har inte kunnat tillgodogöra sig stöd från BVC.
  2. Barn 5 år
    Diagnos/fråga: ”Tecken på beteendestörning” och ” Betydande svårigheter i föräldra-barnrelationen/samspel”
    Önskad undersökning: Barnet beskrivs ha ett utagerande beteende med incidenter flera gånger per dag, slåss och biter föräldrar och syskon när han blir frustrerad. Har även rivit sig själv och dunkat huvudet i väggen vid tillsägelser. Barnet sover mycket dåligt och är uppe flera gånger per natt, svår att söva. Kissat på sig flertal tillfällen på förskolan, efter att ha varit torr i två år. I övrigt går allt bra på förskolan vilket förvånar föräldrarna.
    Föräldrarna beskriver att de växlar mellan olika strategier, låter barnet bestämma för att slippa utbrott ibland och har ett auktoritärt förhållningssätt ibland. De beskriver att de både uttrycker känslor av ilska och ledsnad gentemot barnet. Det finns stunder med god samvaro, när pappa är ensam med honom framför allt. Föräldrarna beskriver att det varit problematisk ett halvår men att det eskalerat senaste månaderna.

Anamnes, status, upplysning

Skriv alltid om föräldrar lever tillsammans och om de har gemensam eller enskild vårdnad. Kontrollera att adress finns i Take Care till den förälder där barnet inte är folkbokförd, om barnet har separerade föräldrar med gemensam vårdnad.

Övrig information som presenteras punktvis nedan skriver du om du uppfattar att det är relevant.

För mer information om vad som kan anges under punkterna och exempel, se Stöd för att skriva anamnes, status, upplysning i remiss till BUP från BVC Pdf, 182.4 kB, öppnas i nytt fönster.

  • Familje- och levnadsförhållanden – exempelvis hög stressnivå, psykisk ohälsa, föräldrar som inte samarbetar
  • Information från besök på BVC och eventuella stödinsatser som givits – exempelvis hänvisning till familjerådgivning/remiss till husläkare för psykisk ohälsa förälder
  • Tidigare och pågående vårdkontakter för barnet – exempelvis barnläkare, logoped
  • Förskola
  • Stressande händelser
  • Behov av tolk
  • Genomförd konsultation med Malinamottagning har resulterat i bedömning att barnet bör remitteras till BUP

Kompletterande uppgift

Här behöver det inte stå något då remissmottagare kan läsa i remittents journal utan godkännande av vårdnadshavare när barnet är under 12 år.

Om innehållet

Publiceringsdatum: 26 maj 2023

Författare: Clara Linnros, Barnhälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen