Rutiner på HIA och hjärtavdelning

HIA

Inläggning HIA

Inläggning på HIA sker via kontakt med HIA-jour enligt lokala rutiner på respektive sjukhus. Se avsnitt Indikationer för inläggning på hjärtavdelning.

Mottagande på HIA

• Mottagande HIA-läkare och ssk/usk tar rapport från inläggande läkare/ssk eller ambulans.
• EKG-övervakning påkopplas och vitalparametrar kontrolleras.
• HIA-läkare gör en första bedömning och undersökning.
• Säkerställande av adekvata infarter, minst en fungerande venös infart.
• Eventuell behandling med NIV eller cirkulationsstödjande läkemedel initieras.
• Tidigt ställningstagande till behov av invasiv intervention.
• HIA-läkare stämmer av med vårdteamet kring planering.
• HIA-läkare ordinerar läkemedel samt ombesörjer journalföring/remisser.
  

Övervakning på HIA

Beroende på patientens inläggningsorsak och vitalparametrar väljs adekvat övervakning.

• EKG-övervakning: Ischemiövervakning (ST-T-dynamik) eller enbart
  arytmiövervakning.
• Blodtrycksmonitorering: Invasiv eller icke invasiv.
• Saturationsövervakning: Kontinuerlig alt intermittent vid NEWS-kontroller.

Kontroller på HIA

• Kontroll av vitalparameterar (NEWS) kontrolleras initialt tätt. Hos stabil patient
  kan detta glesas ut till 3 ggr/dygn.
• Eventuell transvenös pacemaker ska kontrolleras varje dygn.
• Vikt kontrolleras dagligen, ofta även vätske-/urinmätning.

Patientansvarig läkare på HIA bedömer om fortsatt behov av HIA-vård föreligger samt vilken övervakning och vilka kontroller som ska utföras. Detta bör göras minst 2ggr/per dygn. HIA-läkaren tar ställning till vidare utredning, provtagning samt eventuella behandlingsbegränsningar.

Kardiologisk vårdavdelning

Patient som vårdas på kardiologisk vårdavdelning ska vara stabil och kunna följas med NEWS-kontroller 2-3 ggr/dag. Merparten av patienterna kommer att vara aktuella för arytmi- eller ischemiövervakning.

Rondande/inskrivande läkare tar dagligen ställning till:

• Arytmi/ischemiövervakning eller om övervakning kan avvecklas, se nedan.
• Fortsatt utredning och provtagning.
• Eventuella behandlingsbegränsningar eller begränsningar till höjd vårdnivå.
• Behov av vårdplanering eller annan vårdform innan utskrivning.
  

Mobilisering

Mobilisering är en viktig del av vården för att kunna återhämta sin funktionsförmåga och rehabiliteras.

Beroende på aktuell diagnos samt samsjuklighet varierar patientens behov och möjligheter.

Ta gärna hjälp av fysioterapeut som kan hjälpa till med andningsgymnastik
och vid behov individanpassad mobilisering.

Patient med hjärtinfarkt bör vila första dygnet men tillståndet kräver ej immobilisering. För majoriteten av patienter rekommenderas fri mobilisering efter ork.

Kriterier för avslutande av EKG-övervakning

Följande tabell ger rekommendationer avseende tid för EKG-övervakning. Observera att indikationer utöver dessa finns, att varje patient bör bedömas individuellt avseende EKG-övervakningsbehov, samt att dessa tider ger minsta rekommenderade tid som med fördel kan förlängas vid möjlighet.

ST-övervakning kan med fördel bytas till enbart arytmiövervakning efter åtgärd eller avfärdad ischemidiagnos.

Viktigt att EKG-övervakningen granskas och att inga allvarligare arytmier har inträffat de 24-48 timmarna innan avslut.

Labprover och diagnostik

Blodprover

Vid inskrivning på Kardiologavd/HIA ordinerar inskrivande läkare blodprover beroende på diagnoser etc. Nedan är ett förslag på vad som ofta är rimligt.

Vid intagning: Hb, LPK, TPK, PK-INR, APT-tid, Na, K, kreatinin, ALAT, ASAT, P-glukos, CRP samt högsensitivt Troponin .

Lipidstatus, fP-glukos och HbA1c kontrolleras morgonen efter eller vid ankomst hos ischemipatienter.

Övrig provtagning är individuell bland annat beroende på smärtförlopp, hjärtsvikt mm. Om tidigare känd diabetes mellitus rekommenderas B-glukoskurva och noggrann metabol kontroll under vårdtiden.

Blodgaser

Vid tecken till respiratorisk insufficiens, hög andningsfrekvens, lungödem, hjärt-lungräddning och chock (kardiogen, septisk eller obstruktiv).

Arbetsprov

Låg sensitivitet för kranskärlssjukdom, men kan ge värdefull information om prognos, symtom, arbetsförmåga, blodtrycksreaktion, arbetsrelaterade arytmier mm.

Ekokardiografi

Utföres i akutskedet för att påvisa vanliga differentialdiagnoser, t.ex. annan underliggande hjärtsjukdom, aortadissektion eller tecken på lungemboli samt för diagnos vid påverkad hemodynamik (kardiogen/septisk chock).

Ekokardiografi kan även vara av värde vid normalt EKG eller svårvärderat EKG (t.ex. RBBB och LBBB) och typisk ischemisk bröstsmärta för att påvisa regional hypokinesi som tecken på akut ischemi. Ekokardiografi utförs rutinmässigt under vårdtiden, helst innan koronarangio, för att bedöma hjärtstorlek, vänster- och högerkammarfunktion, klaffunktion och komplikationer till hjärtinfarkt, såsom mural tromb, perikardvätska, akut mitralisinsufficiens eller kammarseptumdefekt.

DT thorax

Vid behov för uteslutande eller påvisande av differentialdiagnos av allvarlig art, såsom aortadissektion eller lungemboli. Mängd och/eller lokalisation av perikardvätska inför eventuell perikardtappning.

DT kranskärl

Bör övervägas vid låg/måttlig misstanke om AKS, samt för att kartlägga CABG-graft inför invasiv angio.

Hjärt-lungröntgen

Vid osäkerhet beträffande hjärtsvikt, pleuravätska, pneumoni, pneumothoraxmisstanke, kateterkontroll mm.

Koronarangiografi

Se separat avsnitt Koronarangiografi.

MR hjärta

För att påvisa viabilitet vid kranskärlssjukdom och genes vid myokardskada och oklar diagnos (t.ex. MINOCA).

Utredning hos nydebuterad eller hjärtsvikt av oklar genes (t.ex. myokardit, inlagring, konstriktiv perikardit). Utredning av VT/annan arytmi av oklar genes.

Myokardscintigrafi, stress-EKO eller perfusions-MR

För att påvisa reversibel ischemi, viabilitet eller icke reversibel skada/nedsättning.