Konvertering av takykardier
Elkonvertering
- Patienten ska vara fastande (6 timmar), kontrollera P-kalium, S-kreatinin, PK-INR.
- Om persisterande FF, bör INR varit ≥2.0 i minst 3 veckor vid warfarinbehandling alternativt välfungerande behandling med NOAK under minst 3 veckor.
- Narkos (propofol).
- Bifasisk synkroniserad elkonvertering med anterolateral eller anteroposterior placering av plattorna, starta med 200 J.
- Pacemaker- eller ICD-behandlad patient, elkonvertera alltid med anteroposterior placering av plattorna. Pacemakerprogrammerare/EGM kan underlätta för att se omslag till sinus framförallt vid kammarpacead rytm, men pacemakerkontroll är ej nödvändigt om tecken till pacemakerdysfunktion ej föreligger.
- Ställningstagande till fortsatt profylax (antiarytmika, antikoagulantia) och uppföljning före utskrivning.
Farmakologisk konvertering
Antiarytmika med kända konverterande egenskaper är amiodaron (Cordarone), propafenon (Rytmonorm), flekainid (Tambocor), ibutilid (Corvert) samt vernakalant (Brinavess). Dessa läkemedel ökar också omslagsfrekvensen vid elkonvertering och minskar risken för mycket tidiga (timmar-dagar) flimmeråterfall.
Bifasisk elkonvertering ger omslag till sinusrytm i över 90%. Farmakologisk konvertering ger omslag hos cirka 50% vid flimmerduration <7 dygn. Tromboembolirisken är lika oavsett konverteringsmetod. En fördel med farmakologisk konvertering är att den görs på vaken patient. På grund av risk för proarytmi med ibutilid och vernakalant, ska hjärtrytm och blodtryck monitoreras noggrant under och 2-4 timmar efter administrering.
Konvertering med flekainid (Tambocor) 200-300 mg po, kan försökas och ger konvertering hos >50% inom 6 timmar. Telemetriövervakning. Vid god effekt och inga biverkningar, kan det därefter användas polikliniskt som ”pill-in-the-pocket” för utvalda patienter.