Skär- och stickskador mot hals

Bakgrund

I huvud-halsregionen finns flera vitala strukturer som kan skadas, särskilt vid vasst våld. Vitala strukturer innefattar: Trakea, stora kärl, (kranial-)nerver, esofagus och ryggmärg. Stickskador kan orsaka stor skada, trots att skadan i hudplanet ser liten ut, även trubbigt våld kan orsaka större intern skada är synligt på utanpåskriften.

Undersökning, utredning

Status

Utgår från ATLS-principen. Nedan följer särskilda beaktanden vid skador på halsen.

Anatomiska strukturer och de tre halszonerna

A: Airway

Finns säker luftväg?
- Behövs intubation eller trakeostomi?
Finns direkt skada på luftvägen?
- Subkutant emfysem?
- Luftbubblor ur sår på halsen?
- Blod ur mun/svalg trots endast skada på halsen?
- Frakturhak över tyroideabrosket eller ringbrosket?
Finns hematom eller svullnad som kan komprimera eller dislocera luftvägen?
- Kan halsens strukturer palperas?
- Är tyroideabrosk/trakea förskjutet från medellinjen?
Finns blödning el svullnad som kan orsaka inre luftvägshinder?
- Svullen tunga?
- Heshet/grötligt tal?
Finns misstanke om främmande kropp i luftvägen?
- Lösa tänder? Annan synlig FK i munhålan?
- Främmande kropp via penetrerande skada på larynx/trakea?

B: Breathing

Risk för pneumothorax/pneumomediastinum vid skada långt ned på halsen (zon I).

C: Circulation

Flertalet stora kärl i huvud/halsområdet.
Tyreoidea rikt vaskulariserat och kan blöda mycket.
Expanderande hematom. Kan dislocera trakea!

D: Disability

Symtom vid skada på kranialnerver på halsen:

CN VII, marginella grenen av n. facialis - ger påverkan på mimiken kring munnen.
CN X, n. vagus. Ensidig vagusskada ger heshet och ibland sväljningssvårigheter.
CN XI, n. accessorius, ger svaghet i m. sternocleidomastoideus samt skuldermuskulatur (svårt att lyfta axel och föra armen över axelhöjd)
CN XII, n. hypoglossus, ger svaghet i rörliga tungans muskler.

E: Exposure (Esofagus?)

Finns skada på esofagus?
- Retrosternal, centralt belägen smärta
- Dysfagi
- Hematemes
- Associerat med hög mortalitet, särskilt vid fördröjd diagnos.
Större skador på halsens muskler?

Handläggning

Multidisciplinärt omhändertagande enligt ATLS-principen. I regel ska skadorna exploreras på operation, särskilt stickskador. Var noggrann med rengöring.

Instabil patient tas direkt till operation. Kontakta ÖNH-jour samt ev gastrokirurg.
Stabil patient kan först genomgå DT. Beställ DT angiografi vid misstanke om kärlskada och överväg tillägg av vattenlöslig peroral kontrast vid misstanke om esofagusskada.
Gastroskopi för diagnostik av ev esofagusskada behöver inte göras akut om inte misstanken om perforation är hög trots negativt radiologiskt fynd.
Överväg tetanusprofylax.
Överväg antibiotika vid omfattande hudskador och/eller förorenade sår (Ekvacillin 2 g x 3). Vid misstanke om esofagusskada (hög risk för mediastenit och sepsis) behövs bredare antibiotikatäckning.
Dokumentera funktion av muskler och nerver (se ovan) före sövning och/eller lokalbedövning.

Tänk cABCDE vid penetrerande halstrauma

c Kompressesion vid yttre blödning

A Åtgärda – säkra luftväg

B Åtgärda – vid misstanke om hemo/pneumothorax (kan ju vara kombinerade skador och
vid skada inom zon I

C Stabilisering av cirkulationen och specifika C-åtgärder. Förenklat kan man säga:
Svår blödning Zon I

Svår blödning Zon I – Thorakotomi
Svår blödning Zon II – Exploration
Svår blödning Zon III – Terapeutisk angio

D och E. Fortsatt handläggning enligt primary survey-principer

Om innehållet

Publicerad: November 2021

Författare: Rebecka Ohm, Caroline Gahm och Clara Svenberg