Skär- och stickskador mot hals

Bakgrund

I huvud-halsregionen finns flera vitala strukturer som kan skadas, särskilt vid vasst våld. Vitala strukturer innefattar: Trakea, stora kärl, (kranial-)nerver, esofagus och ryggmärg. Stickskador kan orsaka stor skada, trots att skadan i hudplanet ser liten ut, även trubbigt våld kan orsaka större intern skada är synligt på utanpåskriften.

Undersökning, utredning

Status

Utgår från ATLS-principen. Nedan följer särskilda beaktanden vid skador på halsen.

Anatomiska strukturer och de tre halszonerna

Anatomiska strukturer och de tre halszonerna

A: Airway

  • Finns säker luftväg?
    • Behövs intubation eller trakeostomi?
  • Finns direkt skada på luftvägen?
    • Subkutant emfysem?
    • Luftbubblor ur sår på halsen?
    • Blod ur mun/svalg trots endast skada på halsen?
    • Frakturhak över tyroideabrosket eller ringbrosket?
  • Finns hematom eller svullnad som kan komprimera eller dislocera luftvägen?
    • Kan halsens strukturer palperas?
    • Är tyroideabrosk/trakea förskjutet från medellinjen?
  • Finns blödning el svullnad som kan orsaka inre luftvägshinder?
    • Svullen tunga?
    • Heshet/grötligt tal?
  • Finns misstanke om främmande kropp i luftvägen?
    • Lösa tänder? Annan synlig FK i munhålan?
    • Främmande kropp via penetrerande skada på larynx/trakea?

B: Breathing

  • Risk för pneumothorax/pneumomediastinum vid skada långt ned på halsen (zon I).

C: Circulation

  • Flertalet stora kärl i huvud/halsområdet.
  • Tyreoidea rikt vaskulariserat och kan blöda mycket.
  • Expanderande hematom. Kan dislocera trakea!

D: Disability

Symtom vid skada på kranialnerver på halsen:

  • CN VII, marginella grenen av n. facialis - ger påverkan på mimiken kring munnen.
  • CN X, n. vagus. Ensidig vagusskada ger heshet och ibland sväljningssvårigheter.
  • CN XI, n. accessorius, ger svaghet i m. sternocleidomastoideus samt skuldermuskulatur (svårt att lyfta axel och föra armen över axelhöjd)
  • CN XII, n. hypoglossus, ger svaghet i rörliga tungans muskler.

E: Exposure (Esofagus?)

  • Finns skada på esofagus?
    • Retrosternal, centralt belägen smärta
    • Dysfagi
    • Hematemes
    • Associerat med hög mortalitet, särskilt vid fördröjd diagnos.
  • Större skador på halsens muskler?

Handläggning

Multidisciplinärt omhändertagande enligt ATLS-principen. I regel ska skadorna exploreras på operation, särskilt stickskador. Var noggrann med rengöring.

  • Instabil patient tas direkt till operation. Kontakta ÖNH-jour samt ev gastrokirurg.
  • Stabil patient kan först genomgå DT. Beställ DT angiografi vid misstanke om kärlskada och överväg tillägg av vattenlöslig peroral kontrast vid misstanke om esofagusskada.
  • Gastroskopi för diagnostik av ev esofagusskada behöver inte göras akut om inte misstanken om perforation är hög trots negativt radiologiskt fynd.
  • Överväg tetanusprofylax.
  • Överväg antibiotika vid omfattande hudskador och/eller förorenade sår (Ekvacillin 2 g x 3). Vid misstanke om esofagusskada (hög risk för mediastenit och sepsis) behövs bredare antibiotikatäckning.
  • Dokumentera funktion av muskler och nerver (se ovan) före sövning och/eller lokalbedövning.

Tänk cABCDE vid penetrerande halstrauma

c Kompressesion vid yttre blödning

A Åtgärda – säkra luftväg

B Åtgärda – vid misstanke om hemo/pneumothorax (kan ju vara kombinerade skador och
vid skada inom zon I

C Stabilisering av cirkulationen och specifika C-åtgärder. Förenklat kan man säga:
Svår blödning Zon I

  • Svår blödning Zon I – Thorakotomi
  • Svår blödning Zon II – Exploration
  • Svår blödning Zon III – Terapeutisk angio

D och E. Fortsatt handläggning enligt primary survey-principer

Om innehållet

Publicerad: November 2021

Författare: Rebecka Ohm, Caroline Gahm och Clara Svenberg

Till toppen