Strukturerad inhämtning av information
Ju mer standardiserad läkarens anamnesmetodik är, desto mer information inhämtas på kort tid – flertalet anamnesstöd och minnesregler finns. Använd gärna samma struktur för varje patient. Det kommer effektivisera själva inhämtandet, rapporteringen till kollegor och din dokumentering.
Anamnesen kan indelas i två delar: patientens bakgrund och patientens akuta besvär. Använd gärna en metodik för bakgrunden och en för de akuta besvären under din anamnes.
Bakgrund
Två exempel på anamnesstöd för inhämtning av bakgrundsinformation är SOMA-ÄTAS samt AMPLE.
SOMA-ÄTAS
S | Tidigare och aktuella sjukdomar | Ä | Ärftligheter |
O | Tidigare operationer | T | Tobakskonsumtion i antal paket/år |
M | Mediciner inkl. naturläkemedel | A | Alkoholkonsumtion i standardglas |
A | Allergier | S | Social situation (yrke, boende, familj, osv.) |
AMPLE
A | Allergies |
M | Medicines |
P | Past illnesses |
L | Last meal |
E | Events surrounding current complaint |
Akuta besvär
Två anamnesstöd för akuta besvär, och framförallt smärta, är till exempel SOCRATES och OPQRST. De används egentligen för smärta men kan underlätta anamnestagandet även för andra sökorsaker än smärta.
SOCRATES
S | Site | Smärtlokal |
O | Onset | Hur och när smärtan började |
C | Character | Smärtkaraktär |
R | Radiation | Smärtstrålning |
A | Associated symptoms* | Andra (varnings-)symtom |
T | Time | Förlopp/variation över tid |
E | Exacerbating factors | Förvärrande eller förbättrande faktorer |
S | Severity | Smärtgradering enligt till exempel NRS (1-10) |
*Exempel på ”Associated symptoms”: feber, frossa, illamående, kräkning, förändrade miktions- eller avföringsvanor, blod i avföring eller urin, viktnedgång, nattliga svettningar, knölar, andfåddhet, hjärtklappning, bröstsmärta, osv. | ||
OPQRST
O | Onset | Hur smärtan började |
P | Provocation | Förvärrande eller förbättrande faktorer |
Q | Quality | Smärtkaraktär |
R | Radiation | Smärtstrålning |
S | Severity | Smärtgradering (NRS 1-10) |
T | Time | Symtomutveckling/variationer över tid |
Patientens tankar, oro och önskemål
Forskning visar att patientens nöjdhet med vård ökar med känslan att bli lyssnad på. Flera lärosäten lär nuförtiden ut TOÖ-modellen, att snabbt bilda sig en uppfattning om patientens Tankar, Oro och Önskemål. I en tidspressad klinisk vardag kan en översiktlig genomgång av TOÖ-modellen med patienten ge läkaren en snabb överblick av dennes agenda. Det är inte alltid den kommer upp i början av patientmötet, men att snabbt identifiera den kan öka läkarens diagnostiska pricksäkerhet, patientens compliance och patientmötets effektivitet. (Ibland kallas modellen 3F: Föreställningar, Förväntningar och Farhågor).