Bröstförstoring/implantat

ICD-kod O92.7 + Z41.1

Bakgrund

Såväl kvinnor med bröstimplantat som kvinnor med bröstreduktion kan få varierande råd om hur amning är möjlig eller inte från både personal och från deras omgivning. Ammande mammor med bröstimplantat och personal har varierande erfarenheter av amningsutfallet när mamman har bröstimplantat. Implantatet som sådant ska inte påverka amningen. En vanlig orsak till bröstförstoring är kosmetisk men förekommer också av medicinska skäl t ex anomali. Psykosociala faktorer kan ha en stor betydelse. Erfarenhet visar att dessa mammor kan uppleva en besvärlig mjölkstas, därav vikten av information till kvinnan om att detta förekommer och är övergående även hos kvinnor som inte har implantat. Komplikationer kan förekomma efter att implantatet läggs såsom långsiktiga bröstsmärtor, kapselbildning och tryckeffekter. Detta kan försvåra kvinnans förmåga till mjölkbildning. Med god kirurgisk teknik och korrekt postoperativ behandling kan de flesta komplikationer i samband med kirurgi minimeras, men inte alltid undvikas [1].

Förekomst

Miljontals kvinnor i världen har gjort bröstförstoring [2]. Okänt antal i Sverige.

Undersökning/utredning

Anamnes

Se Förhållningssätt vid anamnesupptagning och Att möta kvinnor med amningsproblem

I anamnesen är det viktigt att även efterfråga vilka möjligheter mamman själv tror att hon har att amma.

  • Vad har man sagt till henne angående hennes möjligheter att amma?
  • Vilket stöd har från omgivningen?
  • Hur ser hon på hel- respektive delamning och amning som tröst och närhet?
  • Vad har mamman för kunskaper om hur man främjar och ökar mjölkproduktionen?

Handläggning och omvårdnad

  • Uppmuntra till tidigt samtal på mödrahälsovården/Amningsmottagning
  • Vid behov och om kvinnan så önskar, ge faktabaserad information om amningsförmågan efter bröstinplantat, ge information om amningens hälsofrämjande fördelar även vid ofullständig mjölkproduktion, delamning samt kort amningsperiod
  • Om mamman/föräldrarna önskar, gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av Amningsstatus och vid behov en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna. Uppmärksamma mamman på hur sugmönstret ser ut när utdrivningsreflexen startar samt om justeringar av barnets läge och sugtag bör göras för att få ett mer optimalt mjölkflöde. Uppmuntra vid behov att lägga barnethud-mot- hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att barnet ska gapa upp stort, se vidare i fördjupningsdelen.
  • Vid mjölkstas, informera kvinnan om att detta ofta förekommer och är övergående även hos kvinnor som inte har implantat
  • Vårdplanering med amningsstöd i samråd med mamman/föräldrarna

Läkemedel

Förstahandspreparat vid smärta
T. Ibuprofen 200–400 mg 1 x 4, dock högst 1200 mg/dygn. Ges med fördel i kombination med T. Paracetamol 1 g x 4 maxdos 4000 mg/dygn, jämt fördelat över dygnet om ytterligare smärtlindring behövs.

Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.

Prognos

En studie visar att kvinnor som genomgått en bröstförstoring inte helammar lika ofta som icke opererade kvinnor, men att anledningarna till detta är många, se bakgrunden [3].

  1. Michalopoulos The effects of breast augmentation surgery on future ability to lactate.Breast 2007;13(1):62-7.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17214795 Länk till annan webbplats.
  2. Schiff M, Algert CS, Ampt A, Sywak MS, Roberts The impact of cosmetic breast implants on breastfeeding: a systematic review and meta-analysis. Int Breastfeed J. 2014;9:17. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25332722 Länk till annan webbplats.
  3. Andrade RA, Coca KP, Abrao Breastfeeding pattern in the first month of life in women submitted to breast reduction and augmentation. J Pediatr (Rio J). 2010;86(3):239-44. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20473476 Länk till annan webbplats.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.

Till toppen