Alkohol

I Sverige uppskattas 20 procent av männen och 14 procent av kvinnorna ha ett riskbruk, medan 5,5 procent av männen och 3 procent av kvinnor har ett alkoholberoende. Mäns alkoholkonsumtion innan graviditet kan ge skador på fostret och möjligen också på följande generationer genom förändringar av spermiernas arvsmassa.

Personer som planerar graviditet, såväl kvinnor som deras partner, kan förbättra sannolikheten för att få friska barn genom att undvika eller minimera exponering för alkohol.

Med riskbruk menas en alkoholkonsumtion som för en vuxen individ skulle innebära en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Känsligheten för alkoholens effekter varierar mellan olika personer och kan även variera för samma person över tid och beroende på omständigheter. Därför är det inte möjligt att fastställa en säker konsumtionsnivå som gäller för alla. I vissa situationer bör man helt avstå från alkohol, exempelvis under graviditet, då allt bruk räknas som riskbruk.

Vi vet idag att den alkohol en gravid dricker går över till fostret via moderkakan och kan skada det växande fostret. Det är dock svårt att fastställa sambandet mellan exponering och utfall. Hur känsligt fostret är för alkohol beror på mängd alkohol, dess ålder vid exponering, dess genetiska sårbarhet och mammans metabolism. Det allmänna rådet är därför att den gravida helt avstår från alkohol under graviditeten.

Det är också säkrast att inte att dricka alkohol vid amning.

Handlingsplan under graviditet

AUDIT (Alkohol Use Disorder Identification) test skall erbjudas alla gravida vid det första barnmorskebesöket. Testet speglar alkoholkonsumtionen det senaste året, innan man blev gravid. Alkoholvanorna före graviditeten är till hjälp i samtalet om alkoholbruk under graviditet. Gå igenom AUDIT-svaren med den gravida/paret och använd gärna motiverande samtalsmetodik.

AUDIT 0–5 poäng: Troligen ej riskbruk. Erbjud information om alkoholeffekter under graviditet. Informera om att under graviditet räknas all alkoholkonsumtion som risk. Använd gärna informationsmaterial.

AUDIT 6–9 poäng: Tyder på riskbruk av alkohol före graviditeten. Använd TLFB*. Samtal förs kring svaren, utförlig information ges, viktigt att även partner får samma information. Utökade insatser kan behövas. Erbjud täta kontakter i tidig graviditet. Fråga enligt rutin i vecka 29–32 samt oftare om det finns skäl.

AUDIT 10 poäng eller mer: Tyder på en mycket hög alkoholkonsumtion när kvinnan inte är gravid vilket kan innebära hälsorisker för henne och inte minst för fostret. Använd TLFB*.

Samtal förs kring svaren, utförlig information ges, viktigt att även partner får samma information. Läkartid skall erbjudas. Den gravida/paret skall alltid erbjudas kontakt med beroendemottagning.

Om kontakt ej önskas bör barnmorskan ha kontakt med beroendemottagning för eget stöd för fortsatt handläggning. Ärendet dras anonymt med beroendemottagning. Anmälan till socialtjänsten bör övervägas.

Förmedla kontakt med BVC i slutet av graviditeten, se separat riktlinje för informationsöverföring mellan MHV och BHV.

* Time Line Follow Back (TLFB Pdf, 47.2 kB, öppnas i nytt fönster.) speglar alkoholkonsumtionen under graviditeten och visar därmed fostrets exponering. TLFB används vid höga AUDIT-poäng och när den gravida har frågor eller oro över sin alkoholkonsumtion under graviditeten.

Möjliga samarbetspartners och remissinstanser

Även www.alkohollinjen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och www.alkoholhjalpen.se  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är bra att känna till men är främst stöd för icke gravida. För gravida som funderar över sina alkoholvanor är den kontinuerliga kontakten med MHV viktig.

  1. Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa: Ett gemensamt ansvar. Alkoholen och Samhället 2020. En översikt av internationell och svensk forskning. www.iogt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” 2017
  3. Stockholms läns landsting. Regionalt Vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor. RV
    2015:01. ISBN 91-976391-2-5 [citerad 19 okt 2016].
  4. Göransson M, Magnusson Å. Kvinnor och alkohol: bruk, riskbruk och beroende.Stockholm, Liber. 2012.
  5. Statens folkhälsoinstitut. Alkohol, graviditet och barns utveckling. Författare: Ihsan Sarman. Östersund. 2009. [citerad 13 okt 2016].

Om innehållet

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Reviderad: 2 februari 2022

Till toppen