Alkohol

Personer som planerar graviditet, såväl kvinnor som deras partner, kan förbättra sannolikheten för att få friska barn genom att undvika eller minimera intag av alkohol i god tid före planerad graviditet. Rådet att avstå alkohol gäller även i samband med amning. Med riskbruk menas en alkoholkonsumtion som för en vuxen individ skulle innebära en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Handläggning

AUDIT (Alkohol Use Disorder Identification): Testet ska erbjudas alla gravida vid det första barnmorskebesöket. Testet speglar alkoholkonsumtionen det senaste året, innan man blev gravid. Alkoholvanorna före graviditeten är till hjälp i samtalet om alkoholbruk under graviditet. Gå igenom AUDIT-svaren med den gravida/paret och använd gärna motiverande samtalsmetodik

AUDIT 0–5 poäng: Troligen ej riskbruk. Erbjud information om alkoholeffekter under graviditet. Informera om att under graviditet räknas all alkoholkonsumtion som risk. Använd gärna informationsmaterial.

AUDIT 6–9 poäng: Tyder på riskbruk av alkohol före graviditeten. Använd TLFB*. Samtal förs kring svaren, utförlig information ges, viktigt att även partner får samma information. Undvik stigmatisering. Utökade insatser kan behövas. Erbjud täta kontakter i tidig graviditet. Fråga enligt rutin i vecka 29–32 samt oftare om det finns skäl.

AUDIT 10 poäng eller mer: Tyder på en mycket hög alkoholkonsumtion vilket kan innebära hälsorisker för både den gravida och de väntade barnet. Använd TLFB*. Samtal förs kring svaren, utförlig information ges, viktigt att även partner får samma information. Läkartid ska erbjudas. Den gravida/paret ska alltid erbjudas kontakt med beroendemottagning. Om kontakt avböjs bör barnmorskan ha kontakt med beroendemottagning för eget stöd för fortsatt handläggning. Ärendet dras anonymt med beroendemottagning. Anmälan till socialtjänsten bör övervägas.

Time Line Follow Back (TLFB) Pdf, 47.2 kB, öppnas i nytt fönster. är en metod som gör det möjligt att mer systematiskt gå igenom kvinnans alkoholintag, drogkonsumtion eller medicinering bakåt i tiden och kan därmed synliggöra eventuell fosterexponering. TLFB* används vid höga AUDIT-poäng och DUDIT-poäng eller vid den gravidas oro över sitt substansbruk eller läkemedelsintag under graviditeten.

Förmedla kontakt med BVC i slutet av graviditeten, se riktlinje för informationsöverföring: Överrapportering MHV och BHV

Exponerade barn ska erbjudas remiss till Rosenlunds barnhälsovårdsteam dit barnet hör de 10 första månaderna och erhåller kontroller enligt utökat barnhälsovårdsprogram.

Bakgrund

I Sverige uppskattas 20 procent av männen och 14 procent av kvinnorna ha ett riskbruk, medan 5,5 procent av männen och 3 procent av kvinnor har ett alkoholberoende. Forskning visar att mannens alkoholkonsumtion innan graviditet kan ge skador på fostret och möjligen också på följande generationer genom förändringar av spermiernas arvsmassa.

Känsligheten för alkoholens effekter varierar mellan olika personer och kan även variera för samma person över tid och beroende på omständigheter. Därför är det inte möjligt att fastställa en säker konsumtionsnivå som gäller för alla.

Under en graviditet räknas all konsumtion av alkohol som riskbruk och bör undvikas. Alkoholen passerar över till fostret via moderkakan och fostret saknar egen förmåga att bryta ner alkoholen varför det exponeras upprepade gånger då alkoholen cirkulerar i fostervattnet tills kvinnans metabolism har brutit ned den.

Det är dock svårt att fastställa sambandet mellan exponering och utfall. Vilka skadeeffekter alkoholen kan ge beror på flera variabler såsom mängd, antal exponeringstillfällen och genetisk sårbarhet samt metaboliseringen hos den gravida. Vid hög eller upprepad alkoholexponering riskerar fostret att utveckla fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Det allmänna rådet är därför att den gravida helt avstår från alkohol under graviditeten. Mer information finner du här: www.fasportalen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Möjliga samarbetspartners och remissinstanser

För dig som vill veta mer

www.fasportalen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  1. Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa: Ett gemensamt ansvar. Alkoholen och Samhället 2020. En översikt av internationell och svensk forskning. www.iogt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” 2017
  3. Stockholms läns landsting. Regionalt Vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor. RV
    2015:01. ISBN 91-976391-2-5 [citerad 19 okt 2016].
  4. Göransson M, Magnusson Å. Kvinnor och alkohol: bruk, riskbruk och beroende. Stockholm, Liber. 2012.
  5. Statens folkhälsoinstitut. Alkohol, graviditet och barns utveckling. Författare: Ihsan Sarman. Östersund. 2009. [citerad 13 okt 2016].

Om innehållet

Uppdaterad: 27 juli 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen