Anemiscreening och järntillskott

Under graviditet och post partum

1. Anemiscreening

Hb (kapillärt eller venöst) och ferritin kontrolleras i samband med första inskrivningsbesöket på BMM.
Hb kontrolleras därefter i graviditetsvecka 25 och graviditetsvecka 35-36. Ferritin behöver inte kontrolleras igen om Hb är normalt.
Gravida med känd anemisjukdom innan graviditeten (t.ex. thalassemi, sicklecellanemi, B12-brist) bokas till läkare för information och planering av utvidgad anemiscreening samt bedömning av ev andra kontroller/åtgärder.
Hb kontrolleras i samband med eftervårdsbesök på alla. Planeras flera eftervårdsbesök tas Hb med fördel vid det första besöket och upprepas vid behov.
Om anemi konstateras (Hb < 110 om provtagning före vecka 28, resp Hb < 105 om provtagning efter vecka 28) påbörjas basal anemiutredning.

För att förebygga uppkomsten av järnbristanemi under graviditet rekommenderas den gravida att börja med receptfria järntabletter (Niferex®, Duroferon®) från ca vecka 12 när det värsta graviditetsillamåendet börjar minska.
Dosering avgörs med ledning av Ferritinvärdet som taget vid inskrivningsbesöket, se tabell nedan. Man kan välja att påbörja behandling redan innan provsvar finns och sedan vb justera dosen.
OBS! Gravida med inflammatorisk tarmsjukdom bör rådfråga sin gastroenterolog innan ev profylaxbehandling med järntabletter påbörjas. Om kvinnan avråds från järntabletter görs i samband med läkarbesöket på BMM en planering för intravenös järntillförsel under graviditeten.
De kvinnor som tagit järntillskott under graviditeten rekommenderas att fortsätta fram till eftervårdsbesöket på BMM. Det gäller även om kvinnan erhållit intravenöst järn eller blodtransfusion i samband med förlossningen.

rekommenderad dosering av profylaktisk järnbehandling
Vid inskrivning	Rekommenderad dosering av profylaktisk järnbehandling
Ferritin	Hb ≥ 110 g/L	Hb < 110 g/L*
< 30 μg/L	100 mg järn /dag	100 mg järn/dag
30-150 μg/L	100 mg järn 2-3 ggr/vecka	100 mg järn/dag
> 150 μg/L	Profylaxbehandling avvaktas	Profylaxbehandling avvaktas

Ferritinvärden mellan 150-350 µg/L och normalt Hb kräver ingen ytterligare utredning eller åtgärd under graviditeten. Kan vidimeras av barnmorska.
Ferritinvärden > 350 µg/L ska bedömas av läkare och därefter handläggas enligt följande:
- Ferritin 350-500 µg/L och Hb > 110 g/L: Remiss skickas till VC för uppföljning post partum.
- Ferritin > 500 µg/L bör utredas under graviditeten. Den gravida bokas till läkare för information. Remiss skickas därefter till VC för utredning oavsett Hb-värde.
Vid förhöjt ferritinvärden > 150 µg/L i kombination med anemi (Hb < 110 g/L) kompletteras den basala anemiutredning med crp. Vid normalt crp avspeglar ferritinnivåerna goda järnförråd. Ett förhöjt ferrtin kan bero på inflammation. Vid förhöjt crp är inte ferritin ett tillförlitligt prov för att bedöma järnförråden. Läkare bedömer provsvaren och tar med ledning av provsvar, anamnes och klinisk bild i övrigt ställning till om vidare utredning är indicerad.

Ge den gravida muntlig och skriftlig eller digital information.
Upptaget av järn blir störst om det tas på morgonen och på fastande mage. C-vitamin ökar upptaget medan kaffe och te försämrar upptaget.
Mediciner som Levaxin eller antacida ska inte tas samtidigt som järntabletter.
Gastrointestinala biverkningar är vanliga och mest uttalade i början av behandlingen.
Illamående som biverkan kan mildras om järnet tas tillsammans med måltid. Vid högre doser av järn, 200 mg/dygn, kan man dela upp dosen och ta en tablett två gånger dagligen.
Vid förstoppningsbesvär kan receptfria bulkmedel (t.ex. Laktulos®, Inolaxol®, Mocivol®) användas. Doseras individuellt för önskad effekt och kan användas under hela graviditeten. Den gravida bör informeras om att bulkmedel bör intas regelbundet varje dag och att det tar några dagar innan man märker av effekten. Bulkmedel absorberas inte utan verkar lokalt i tjocktarmen. Genom osmotisk verkan hålls vätska kvar och avföringen blir mjukare. Bulkmedel är inte vanebildande.
Alternativa järnpreparat klassificeras som kosttillskott. De innehåller lägre järndos och ger mindre biverkningar. Effektiviteten är inte utvärderad under graviditet och därför rekommenderas inte dessa kosttillskott i första hand. Om den gravida inte vill eller kan använda rekommenderat järn (Niferex®, Duroferon®) informeras om vikten av att inta järn och vilka doser som krävs.

Under graviditet ökar kvinnans järnbehov och de flesta anemier under graviditet beror på järnbrist.
Låga järn- och blodvärden påverkar kvinnans livskvalité under graviditeten och efter förlossningen
Järnbrist med eller utan anemi gör att kvinnans blodvärde efter förlossningen normaliseras långsammare, särskilt om kvinnan blöder rikligt.
Anemi före förlossningen ökar blödningsrisken vid partus och medför ökad risk för blodtransfusioner med risk för komplikationer såsom immunisering, transfusionsreaktioner, smitta och potentiellt ökad trombosrisk.
Låga järn- och blodvärden ökar risken för post partumdepression.
Järnbristanemi kan försämra anknytning mellan mor och barn och förkortar amningsperiodens längd
Barn födda av kvinnor med järnbrist har ökad risk för järnbrist även långt efter förlossningen. Det är visat att det kan påverka barnets kognitiva utveckling.

ARG rapport nr 76: Mödravård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, SFOG, SBF; 2016.
James AH. Iron Deficiency Anemia in Pregnancy. Obstet Gynecol. 2021 Oct 1;138(4):663-674.
SFOG-råd Handläggning av järnbristanemi under graviditet

Publicerad: 15 december 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovården Region Stockholm