Ätstörningar

Ätstörningar i samband med graviditet

Anorexia nervosa debuterar vanligen under tonåren. Det förekommer en restriktiv form med endast självsvält i 1–2 procent och en bulimisk form i 5 procent, där självsvält omväxlar med hetsätning i befolkningen i Sverige. Forskning tyder på att ätstörning kan debutera även under en graviditet. Många med tidigare diagnosticerad ätstörning upplever symtomförbättring under graviditeten, men en viss återfallsrisk finns.

Enligt en svensk registerstudie publicerad i Jama 2019 fann man en förhöjd risk för anemi (2gg ökad risk), hyperemesis (2gg ökad risk), prematur förlossning (ca 1,5 gg ökad risk), blödning före förlossning (1,5 gg ökad risk), och mikrocefali (ca 1,5 gg ökad risk) vid nuvarande eller tidigare ätstörning under graviditet. Tidigare studier har visat en ökad risk för missfall, lägre födelsevikt och framför allt postpartum depression och anknytningsproblem.

Handläggning under graviditeten

Vid inskrivningssamtalet ska alla gravida tillfrågas om de har eller har haft ätstörningar. Ätstörning kan visa sig med upptagenhet och oro kring vikt, tidigare menstruationsstörningar, gastrointestinala symtom, svältsymtom och tecken på upprepade kräkningar, samt psykiska problem.

Gravida med tidigare ätstörning ska betraktats som en riskgrupp under graviditeten och omhändertas på ett optimalt sätt för att motverka negativa fysiska och mentala hälsoeffekter för mor och barn.

  • Erbjud läkarbesök i tidig graviditet för graviditetsplanering.
  • Erbjud tätare barnmorskekontroller och eventuellt remittering till kurator, psykolog eller psykiatriker vid behov.
  • Erbjud kontakt med dietist för information om kost, och sjukgymnast för genomgång av lämplig träning under graviditeten.
  • Kontrollera vikten vid varje besök (i samråd med den gravida) eftersom det är viktigt att den gravida får i sig näringsriktig kost under graviditeten.
  • Extra tillväxtkontroll graviditetsvecka 32, fler på indikation t.ex. vid låg viktuppgång.
  • Överrapportering till BVC (i samråd med den gravida) ska göras innan förlossningen om oro finns för postpartumdepression, problem med amning eller anknytning mellan mor och barn.
  • Erbjud tidigt eftervårdsbesök, för att fånga upp eventuell postpartumdepression och anknytningsproblem.
  • Erbjud kontakt med stödgrupp för gravida med ätstörning och deras partner, där de kan dela erfarenhet med varandra och bli tryggare i föräldrarollen.

Relaterad information

 

  1. Koubaa S, Hällström T, Lindholm C, Hirschberg AL. Pregnancy and neonatal outcomes in women with eating disorders. Obstet Gynecol. 2005;105(2):255-60.
  2. Koubaa S, Hällström T, Hirschberg AL. Early maternal adjustment in women with eating disorders. Int J Eat Disord. 2008;41(5):405-10.
  3. Morrill ES, Nickols-Richardson HM. Bulimia nervosa during pregnancy: a review. J Am Diet Assoc. 2001;101(4):448-54.
  4. Mantel Ä, Linden Hirschberg A, Stephansson O, Association of Maternal Eating Disorders With Pregnancy and Neonatal Outcomes,” JAMA Psychiatry, 20 November 2019

Om innehållet

Utfärdat av: Mödrahälsovården Region Stockholm

Publicerat: 30 mars 2012

Reviderat: 7 juli 2020

Till toppen