Ätstörningar

Vid inskrivningssamtalet ska alla gravida tillfrågas om de har eller har haft ätstörningar. Ätstörning kan visa sig i form av upptagenhet och oro kring vikt, tidigare menstruationsstörningar, gastrointestinala symtom, svältsymtom och tecken på upprepade kräkningar, samt psykiska problem.

Gravida med tidigare ätstörning ska betraktats som en riskgrupp under graviditeten och omhändertas på ett optimalt sätt för att motverka negativa fysiska och mentala hälsoeffekter för mor och barn.

Graviditeten kan vara en period då tidigare ätstörning blir bättre, men för många kan viktuppgång och graviditetsbesvär som illamående, förstoppning och uppsvullenhet vara extra besvärligt för personer med ätstörning eller tidigare ätstörning.

För den som har en ätstörning kan det vara obehagligt och ångestfyllt att visa upp sin kropp utan kläder och att vägas. Var extra noga med att förklara syftet med undersökningar och med att stämma av om den gravida mår bäst av att få veta sin vikt eller att slippa få den informationen. Graviditeten är ofta ett bra tillfälle att förändra ett dåligt mående som kanske pågått en längre tid.

För gravida med pågående eller tidigare ätstörning:

• Erbjud läkarbesök i tidig graviditet för graviditetsplanering.
• Erbjud tätare barnmorskekontroller och eventuellt remittering till kurator, psykolog, fysioterapeut eller psykiatriker vid behov.
• Erbjud kontakt med dietist för information om kost och vid behov näringsdrycker, och sjukgymnast för genomgång av lämplig träning under graviditeten.
• Erbjud eventuellt remiss till ätstörningsklinik (gravida ges ofta förtur).
• Kontrollera vikten vid varje besök (i samråd med den gravida) eftersom det är viktigt att den gravida får i sig näringsriktig kost under graviditeten.
• Extra tillväxtkontroll graviditetsvecka 32, fler på indikation t.ex. vid låg viktuppgång.
• Överrapportering till BVC (i samråd med den gravida) ska göras innan förlossningen om oro finns för postpartumdepression, problem med amning eller anknytning mellan mor och barn. Hänvisning till Malinamottagning vid behov Malinamottagning - Remiss från BMM - Kunskapsstöd för vårdgivare Länk till annan webbplats.
• Erbjud tidigt eftervårdsbesök, för att fånga upp eventuell postpartumdepression och anknytningsproblem.

Bakgrund

Ätstörningar innefattar olika problem som tar sig olika uttryck. Anorexia nervosa debuterar vanligen under tonåren. Det förekommer en restriktiv form med endast självsvält i 1–2 procent och en bulimisk form i 5 procent, där självsvält omväxlar med hetsätning. Forskning tyder på att ätstörning kan debutera även under en graviditet. En hög andel patienter på överviktsmottagning har också ätstörningsproblematik. Många med tidigare diagnosticerad ätstörning upplever symtomförbättring under graviditeten, men en viss återfallsrisk finns. Studier visar att cirka 5 procent av gravida lider av ätstörningar. Postpartum är en riskperiod då förekomsten av ätstörningar ökar till
10 procent. Psykiatrisk samsjuklighet är upp till 70 procent.

Enligt en svensk registerstudie publicerad i Jama 2019 fann man en förhöjd risk för anemi (2 ggr ökad risk), hyperemesis (2 ggr ökad risk), prematur förlossning (ca 1,5 ggr ökad risk), blödning före förlossning (1,5 ggr ökad risk), och mikrocefali (ca 1,5 ggr ökad risk) vid nuvarande eller tidigare ätstörning under graviditet. Tidigare studier har även visat ökad risk för missfall, lägre födelsevikt samt framför allt postpartum depression och svårigheter i samspelet med barnet.

Relaterad information

• Stockholms centrum för ätstörningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Ätstörning.se - Om ätstörningar Länk till annan webbplats.
• Mandometerklinikerna - Behandlar och botar ätstörningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.