Ätstörningar

Ätstörningar i samband med graviditet

Ätstörningar innefattar olika problem som tar sig olika uttryck. Anorexia nervosa debuterar vanligen under tonåren. Det förekommer en restriktiv form med endast självsvält i 1–2 procent och en bulimisk form i 5 procent, där självsvält omväxlar med hetsätning. Forskning tyder på att ätstörning kan debutera även under en graviditet. Många med tidigare diagnosticerad ätstörning upplever symtomförbättring under graviditeten, men en viss återfallsrisk finns. Studier visar att c:a 5 procent av gravida lider av ätstörningar. Efter förlossningen ökar det till 10 procent.

Enligt en svensk registerstudie publicerad i Jama 2019 fann man en förhöjd risk för anemi (2 gg ökad risk), hyperemesis (2 gg ökad risk), prematur förlossning (ca 1,5 gg ökad risk), blödning före förlossning (1,5 gg ökad risk), och mikrocefali (ca 1,5 gg ökad risk) vid nuvarande eller tidigare ätstörning under graviditet. Tidigare studier har visat en ökad risk för missfall, lägre.

Handläggning under graviditeten

Vid inskrivningssamtalet ska alla gravida tillfrågas om de har eller har haft ätstörningar. Ätstörning kan visa sig i form av upptagenhet och oro kring vikt, tidigare menstruationsstörningar, gastrointestinala symtom, svältsymtom och tecken på upprepade kräkningar, samt psykiska problem.

Gravida med tidigare ätstörning ska betraktats som en riskgrupp under graviditeten och omhändertas på ett optimalt sätt för att motverka negativa fysiska och mentala hälsoeffekter för mor och barn.

Graviditeten kan vara en period då tidigare ätstörning blir bättre, men för många kan viktuppgång och graviditetsbesvär som illamående, förstoppning och uppsvullenhet vara extra besvärligt för personer med ätstörning eller tidigare ätstörning.

Graviditeten är ofta ett bra tillfälle att förändra ett dåligt mående som kanske pågått en längre tid.

För gravida med pågående eller tidigare ätstörning:

  • Erbjud läkarbesök i tidig graviditet för graviditetsplanering.
  • Erbjud tätare barnmorskekontroller och eventuellt remittering till kurator, psykolog, fysioterapeut eller psykiatriker vid behov.
  • Erbjud kontakt med dietist för information om kost och vid behov näringsdrycker, och fysioterapeut för genomgång av lämplig träning under graviditeten.
  • Erbjud eventuellt remiss till ätstörningsklinik.
  • Kontrollera vikten vid varje besök (i samråd med den gravida) eftersom det är viktigt att den gravida får i sig näringsriktig kost under graviditeten.
  • Extra tillväxtkontroll graviditetsvecka 32, fler på indikation t.ex. vid låg viktuppgång.
  • Överrapportering till BVC (i samråd med den gravida) ska göras innan förlossningen om oro finns för postpartumdepression, problem med amning eller anknytning mellan mor och barn.
  • Erbjud tidigt eftervårdsbesök, för att fånga upp eventuell postpartumdepression och anknytningsproblem.

Relaterad information

  1. Koubaa S, Hällström T, Lindholm C, Hirschberg AL. Pregnancy and neonatal outcomes in women with eating disorders. Obstet Gynecol. 2005;105(2):255-60.
  2. Koubaa S, Hällström T, Hirschberg AL. Early maternal adjustment in women with eating disorders. Int J Eat Disord. 2008;41(5):405-10
  3. Kimmel M C, et. Al. Obstetric and gynecologic problems associated with eating disorders. Int J Eat Disord. 2016 Mar;49(3):260-75. doi: 10.1002/eat.22483. Epub 2015 Dec 2
  4. Mantel Ä, Linden Hirschberg A, Stephansson O, Association of Maternal Eating Disorders With Pregnancy and Neonatal Outcomes,”JAMA Psychiatry, 20 November 2019

Om innehållet

Uppdaterad: 5 juli 2022

Utfärdad av: Mödrahälsovården Region Stockholm

Publicerad: 30 mars 2012

Till toppen