RhD-negativ - uppföljning och behandling

Vid inskrivningen tas blodgruppering. Syftet med provet är bland annat att bestämma moderns RhD-typ. Om de röda blodkropparna uttrycker D-anlaget är man RhD-positiv (+). Bär man inte på RhD-anlaget så är man RhD-negativ (-). Ungefär 15 procent av befolkningen i Sverige är RhD-negativ.

I tidig graviditet kan fritt DNA från barnet påvisas i mammans blod. Idag finns tekniker för att ta reda på barnets RhD-anlag. Detta görs genom att isolera DNA från barnet i ett vanligt blodprov från den gravida, så kallat Fetalt RhD Blodgruppering ska tas på alla gravida tidigast från graviditetsvecka 10+0. Fetalt RhD ska tas i samband med blodgruppering på gravida enligt checklista RhD-negativa

För en gravid som är RhD-negativ är det stor risk att pappan till barnet är RhD-positiv och sannolikheten är sextio procent för att barnet är RhD-positivt. Om anlagen som uttrycks på de röda blodkropparna är olika hos mor och barn finns en liten risk att mammans immunförsvar börjar bilda antikroppar mot barnets röda blodkroppar, vilket kallas RhD-immunisering. Denna risk är 1–1,5 procent.

Om antikroppar mot barnets röda blodkroppar påvisas vid blodgrupperingen remitteras kvinnan till specialistmödravården på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge för fortsatt vård.

Under graviditeten

Vid omdatering av graviditetslängd, kontrollera när blodgrupperingen är tagen.

En liten risk för immunisering finns under graviditeten i samband med fostervattenprov, yttre vändning och vid placentaavlossning till exempel vid trauma, i andra eller tredje trimestern. Vid dessa tillstånd ska Anti-D profylax ges.

Provtagning av blivande barnafader

  • Välj remiss Annan immunhematologisk analys/utredning i TakeCare
  • Fyll i kliniska uppgifter, ange moderns personnummer ÅÅMMDD-XXXX

Förebyggande behandling:

De gravida som är RhD-negativa och bär på ett RhD-positivt foster erbjuds en förebyggande spruta med Anti-D profylax. Sprutan ges i graviditetsvecka 28+0 till 30+0. Anti-D profylax ska ges oavsett om mamman tidigare fått profylax under graviditeten av annan orsak. Anti-D-profylax kan ges senare, till exempel vid sen inskrivning av den gravida. Man vet att hos de flesta gravida finns det röda blodkroppar från barnet i mammans blodcirkulation, framför allt i sista tredjedelen av graviditeten. Dessa kan i vissa fall orsaka immunisering och kan förhindras med en rutinmässig Anti-D-profylax i början av tredje trimestern.

Förlossning

Risken för immunisering är störst i samband med förlossningen, då en liten mängd av barnets blod blandas med mammans blod. Är barnet RhD-positivt får mamman en injektion med Anti-D-profylax inom 72 timmar efter förlossningen för att förebygga immunisering i samband med förlossning.

Relaterad information

  1. SFOG ARG rapport nr 74, 2015 Graviditetsimmunisering

Om innehållet

Uppdaterad: 4 april 2024

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen