Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser ≥ graviditetsvecka 24+0

Symtom

  • Fosterrörelser som minskar i kraft eller förekomst och avviker från fostrets normala sätt att röra sig. (1)

Bakgrund

  • Socialstyrelsens riktlinje angående minskade fosterrörelser har svag evidens. Riktlinjen bygger därför på konsensus om bästa kliniska praxis.
  • Alla gravida kvinnor ska få information om fosterrörelser i samband med det rutinbesök i mödrahälsovården som erbjuds omkring graviditets-vecka 24.
  • De flesta gravida kvinnor kan känna fostrets rörelser från omkring graviditetsvecka 18–20, omföderskor något tidigare.
  • Antalet fosterrörelser brukar nå sin topp omkring graviditetsvecka 32 och håller sig i stort sett på samma nivå fram till förlossningen.
  • Det finns inget som tyder på att antalet rörelser minskar i slutet av graviditeten men karaktären kan kännas annorlunda jämfört med tidigare (1). Enligt Socialstyrelsens rapport 2018 kan 40 % av fallen av dödföddhet härröras till tillväxthämning.

Riskfaktorer för intrauterin fosterdöd (IUFD)

  • Intrauterin tillväxthämning
  • Tidigare obstetrisk anamnes med IUFD och/eller tillväxthämning
  • Missbildningar och syndrom hos fostret
  • Diabetes
  • Övervikt och fetma (BMI > 25)
  • Maternell ålder över 35 år
  • Förstföderska
  • Hypertoni
  • Rökning
  • Kommunikationssvårigheter

Handläggning

  • Yttre palpation
  • CTG
  • Kontroll av puls och blodtryck och urinsticka
  • Anamnes inklusive rörelseanamnes
    • Hur har fostrets rörelsemönster förändrats?
    • När reagerade kvinnan på att rörelserna förändrats?
    • Vad känner kvinnan nu?
  • Bedömning av fostertillväxt SF mått (MHV 2) för att utesluta misstänkt tillväxthämning
  • Ställningstagande till behov av ultraljud
    • Ultraljud behöver INTE utföras vid normalt CTG, hos en frisk kvinna som känt fosterrörelser vid besöket
    • Ultraljud ska erbjudas kvinnor som bedöms ha ökad risk för tillväxthämning eller IUFD
    • Ultraljud ska erbjudas kvinnor som inte känner barnet under besöket
    • Ultraljud ska erbjudas kvinnor som sökt tidigare för minskade fosterrörelser

Ultraljud

  • Bedömning av fostervattenmängd och registrering av fosterrörelser utförs vid första besöket
  • Flöde i navelsträngen utförs om fosterrörelser ej ses under undersökningen
  • Tillväxtkontroll vid nästa möjliga tillfälle (helst inom ett dygn) om klinisk misstanke om intrauterin tillväxt hämning (2)

Behandling

  • Vid normal graviditet, normalt CTG samt om kvinnan känner fosterrörelser under besöket kan hon återvända hem efter att CTG signerats av ansvarig barnmorska. (1, 2).
  • Övriga kvinnor ska handläggas i samråd med läkare.
  • Vid avvikelser vid ultraljudsundersökningen eller ovan nämnda kriterier inte är uppfyllda utarbetas en individuell vårdplan för kvinnan (3).

Vårdnivå

  • Utan att avvakta, ska kvinnor som upplever minskade fosterrörelser och avvikande rörelsemönster från graviditetsvecka ≥ 24 +0 undersökas på sjukhus. (1)

Uppföljning

  • Ge råd om att kontakta vården igen vid förnyad upplevelse av minskade fosterrörelser. Detta gäller efter att en kvinna haft kontakt med vården på grund av minskade fosterrörelser (1,2)

Bakgrund

  • Det finns en ökad risk för dåligt perinatalt utfall hos kvinnor som sökt upprepade gånger för minskade fosterrörelser.
  • Dock är det inte visat att induktion el fortsatt utredning förändrar utfallet där CTG och ultraljud har visat normala fynd.
  • För- och nackdelar med en eventuell intervention måste därför diskuteras tillsammans med kvinnan. (1,2)

Kvalitetsindikatorer

Perinatal dödlighet som föregåtts av moderns upplevelse av minskade fosterrörelser (1).

  1. Minskade fosterrörelser– rekommendationer om information, råd och en inledande bedömning. Socialstyrelsen 2016
  2. Reduced Fetal Movements. Green-top Guideline No. 57. Royal College of Obstetricians & Gynaecologists. 2011
  3. Hofemyr G J., Novikova N. Management of reported decreased fetal movements for improving pregnancy outcomes. Cochrane systematic Review. 2014

Om innehållet

Publicerad: Januari 202

Granskare: Ann Hjelm, specialsakkunnig läkare inom obstetrik

Till toppen