Riskbruk, skadligt bruk och beroende bland ungdomar

Substansberoende bland ungdomar definieras på samma sätt som substansbruk bland vuxna och utgår från DSM-5 och ICD-10. I den kliniska vardagen brukar dock all användning av narkotika hos ungdomar definieras som skadligt bruk oavsett hur många kriterier som är uppnådda. Beroendediagnos sätts mer strikt efter gällande kriterier och blir då förhållandevis ovanliga

Vid upptäckt eller misstanke av substansbruk är bemötandet centralt för att skapa förutsättning en god vård. Stigmatisering av substansbruk och beroende är en vanlig anledningarna till att inte söka hjälp. Att uppleva sig bli beskylld för sitt tillstånd kan medföra uppfattningen om att inte förtjäna ett gott bemötande eller god vård och därmed försämra möjligheterna till effektiv behandling. Det är därför viktigt med neutralt språkbruk utan värdering och skuldbeläggande för att få patienten att känna sig sedd och lyssnad på samt att erbjuda en likvärdig vård anpassad med patienten i fokus oavsett individens bakgrund eller livssituation.

Vård och remiss

Patienter som bedöms ha ett vårdbehov och att det framkommer intag av substanser samt risk för intag, bör erbjudas basutredning inom specialiserad beroendevård. Innan remittering till skall screening av CRAFFT Länk till annan webbplats. (1) samt anamnestiska uppgifter inhämtas.

Basutredning

Basutredning inom psykiatrin är en standardiserad basal utredning som ska utgöra ett underlag för diagnostik och vårdplanering. Utredningen kan ta olika lång tid men då urinprovsscreening över tid är viktigt så beräknas rimlig tidsåtgång för basutredning och / eller utökad utredning vara ca 4-5 veckor. Vid osäkerhet i bedömningen skall bedömningsperioden förlängas.

Basutredning och utökad utredning innehåller följande:

Vårdplanering

Syftet med vårplantering

• Beakta patientens behov av psykosociala insatser och samverka med patientens nätverk
  
• Förbättra relationen mellan barn/ ungdom och vårdnadshavare
  
• Minska bråk och konflikter
  
• Förbättra barnet/ ungdomens känslomässiga mående
  
• Minska förekomst av destruktiva beteende som utagerande och normbrytande beteende

Exempel på mål:

• Total avhållsamhet från substansbruk och hasardspel.
• Minska konflikter i skola och i övriga relationer.

Exempel på delmål:

• Öka kunskap om tillståndet, ökade färdigheter att hantera tillståndet, minskade symtom, förbättrad funktionsnivå, ökad livskvalitet
  

För in regelbunden utvärdering av planerad behandling utifrån vårdplan och uppdatera vid förändringar. I de fall då vården inkluderar samarbetspartners exempelvis Socialtjänst, Barn -och ungdomspsykiatrin eller andra vårdgrannar, ska en samordnad vårdplan utarbetas och en samordningsansvarig för vårdplanen utses.

Behandling och insatser

Motiverande samtal och familjeperspektiv bör genomsyra hela behandlingen. Involvera vårdnadshavare även vid individuell behandling. Enskilda samtal med vårdnadshavare kan erbjudas.

Substansbrukssyndrom med psykiatrisk samsjuklighet

Vid samsjuklighet skall behandlingsdelen i relevant processkarta tas i beaktande.

Vid psykiatrisk samsjuklighet som bedömts kräva snar psykiatrisk behandling bör denna i största möjliga mån behandlas samtidigt som substansbrukssyndromet. Då det finns olika behandlingsmetoder som har evidens för substansbruk kan valet av behandlingsmetod för substansbruket i vissa fall styras av lämplig behandlingsmetod för den psykiatriska samsjukligheten.

För psykiatriska tillstånd som i första hand behandlas med KBT bör därför behandlingsmetoder för substansbruk som baseras på KBT användas. Vid psykiatrisk samsjuklighet i tillstånd som i första hand behandlas med familjeterapeutisk metod bör motsvarande metod för substansbruk användas. Detta för att underlätta den integrerade behandlingen av båda tillstånden.

Följande tillstånd är de mest prevalenta vid substansbrukssyndrom:

• Vid PTSD/ trauma överväg behandling med traumafokuserad KBT för barn kombinerat med återfallsprevention
• Vid depression eller ångesttillstånd överväg behandling med KBT kombinerat med återfallsprevention
• Vid trotssyndrom, uppförandestörning, kriminalitet eller andra typer av beteendestörningar - överväg behandling med FFT alternativt ACRA

Substansbrukssyndrom utan psykiatrisk samsjuklighet

Överväg inledande behandling med MET, återfallsprevention/KBT, A-CRA eller FFT (6). Socialtjänsten i respektive kommun är en samarbetspartner som har i uppdrag att tillsammans med sjukvården bedöma och behandla substansbruk utifrån ett psykosocialt perspektiv. Socialtjänsten kan exempelvis, efter en inledande psykosocial bedömning, erbjuda återfallsprevention. Socialtjänstens behandlingsinsats kan således ske parallellt med sjukvårdens psykiatriska vårdåtagande. Insatserna kan dock se olika ut i respektive kommun/stadsdel.

Spel om pengar/Hasardspelssyndrom

Vid spel om pengar överväg behandling med Återfallsprevention/KBT (7).

Socialtjänsten i respektive kommun/stadsdel har i uppdrag att tillsammans med sjukvården bedöma och erbjuda spelberoendebehandling. För att behandlingen ska bli verksam bör den som erbjuder behandlingen ha kunskap om spel och spelberoende, eftersom det delvis skiljer sig från andra beroenden.

Dataspelsberoende/Gaming disorder

Vid gaming disorder överväg behandling med KBT (8) eller FFT.

Nikotin/tobaksberoende

Erbjud ”Socialstyrelsens enkla råd om tobak” eller kontakt med diplomerad tobaksavvänjare.

Läkemedelsbehandling av substansberoende

Läkemedelsbehandling av substansberoende handlar om att:

• behandla abstinensbesvär
  
• tillhandahålla substitut för att lindra drogsug
  
• blockera effekter av substanser

Evidensen för läkemedelsbehandling av missbrukande ungdomar är liten ( 9, 10, 11) och det finns starka skäl att vidta försiktighet vid läkemedelsbehandling av missbruk hos ungdomar och inte rutinmässigt översätta metoder framtagna för vuxna. Medicinerna har inte utprövats för målgruppen, dess effekter på den fysiska och mentala hälsan är okänd. Särskild hänsyn behöver tas till risken för missbruk av läkemedlen och till eventuell interaktion mellan de verksamma ämnena i de förskrivna läkemedlen och substanserna i berusningsmedlen (11).

Studier pekar mot att läkemedelassisterad psykosocial behandling av missbrukande/beroende ungdomar kan ge positiva effekter på psykiska störningar samt minska drogsug och användning av droger (11, 12). Läkemedelsbehandling tycks inte förvärra ungdomars missbruk/beroende eller leda till läkemedelsberoende (13). Det handlar oftast om att behandla parallella psykiatriska problem (11). Läkemedel mot depression används uppskattningsvis av hälften av alla ungdomar i USA med depression och missbruk/beroende. Studier visar att ungdomar med förstämningssyndrom, särskilt bipolärt syndrom, är den grupp missbrukande/beroende ungdomar som svarar bäst på läkemedelsbehandling (11, 12). Tricykliska antidepressiva läkemedel bör inte användas av cannabisanvändande ungdomar då det finns en dokumenterad risk för delirium (11).

Kloka listan 2024

Nikotinberoende Länk till annan webbplats.

Uppföljning

• Utvärdera behandlingen. Gör en utvärdering även om den avbryts
  
• Årsuppföljning för patienter
  
• Följ upp och utvärdera SDQ, ASSIST-Y och C-GAS
  
• Utvärdera behandling i relation till vårdplan. Ställningstagande till fortsatt eller byte av behandling, ytterligare utredning, remiss till annan vårdgivare och/ eller avslut av vårdåtagande
• Utvärdera läkemedelseffekt med BUP:s läkemedelsinstruktion
  

Om innehållet

Granskad: November 2023

Författare: Thérése Axelsson, sjuksköterska Maria Ungdom,
Emil Jäder, psykolog bitr.enhetschef Livstilsmottagningen Maria Ungdom.
Philip Lindner, psykolog, docent, FoU-ansvarig Maria Ungdom
Juan Figueroa, Överläkare MLA Maria Ungdom.

Granskad av: Johan Franck, verksamhetschef, professor, Beroendecentrum Stockholm, Stockholm - Gotlands medicinska råd och sakkunniga i Regionalt programområde Psykisk hälsa, Region Stockholm. Läkemedelsdelarna granskade av: Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för psykisk hälsa.

Publicerad: Februari 2014