Bilaga 2 - Rutin för att fråga om våld i nära relation

Att ställa frågan på rutin:

Frågor om våld i nära relationer kan/ska ställas rutinmässigt till alla patienter vid till exempel:

  • Första bedömningssamtal (1:a besök i vårdåtagandet vid enheten)
  • Vid basutredning och kartläggning
  • Vid årskontroll
  • Till alla patienter med specifika diagnoser där det finns en ökad förekomst av våldsutsatthet inom patientgruppen (depression, PTSD, ångesttillstånd, långvariga smärttillstånd, psykosomatiska symtom, alkohol- och/eller drogproblem).


och/eller:

Att ställa frågan vid indikation:

Frågor om våld i nära relationer kan/ska ställas till alla patienter vid:

  • Synliga fysiska skador
  • Där uppgiven orsak till skadan inte överensstämmer med skadans utseende
  • Där patienten sökt vård upprepade gånger för diffusa åkommor eller oklar skadebild.
  • Där partner eller närstående är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar att lämna patienten ensam med vårdpersonalen.

Förslag på frågor att ställa på rutin:

  1. Många av mina patienter har upplevt våld i sina relationer. Jag frågar därför alla om det. Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj?
  2. Eftersom vi vet att depression/smärta/sömnsvårigheter (eller det som patienten söker för) kan vara en reaktion på att man blivit utsatt för våld brukar jag ställa frågor om det. Hur är det för dig, har någon gjort dig illa eller är det någon du är rädd för?
  3. Har någon tagit på dig på ett sätt som inte känts okej eller tvingat dig till sexuella handlingar? Har du känt dig tvingat att ha sex för att undvika negativa konsekvenser från din partner?
  4. Har någon hindrat dig från att använda käpp/rullstol/hjälpmedel? Hindrat dig från att ta din medicin/få mat och dryck/komma upp ur sängen eller till badrummet?

Förslag på frågor att ställa vid indikation:

  1. När jag lyssnar/undersöker/tittar på dig ser jag tecken som kan bero på våld. Är det så att någon har gjort dig illa?
  2. Jag ser att du har ett blåmärke där – hur fick du det, har någon gjort dig illa?
  3. Du berättar att du känner dig ledsen/trött/orolig – är du rädd för någon i din omgivning?
  4. Du berättade att du och din partner bråkar mycket. Vad händer när ni bråkar?

Om patienten svarar ja - utsatt för våld det senaste året

Informera om följande:

  • Våld i nära relationer är vanligt, ofta upprepat och riskerar att trappas upp. Alla har rätt att leva ett liv utan våld.
  • Som våldsutsatt har man rätt att få hjälp och stöd med sin situation från hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten.
  • Vårdpersonal har tystnadsplikt.
  • Tystnadsplikten bryts om det finns barn i hem där det förekommer våld. Då gäller det lagstadgade kravet på orosanmälan gällande barn. Syftet med orosanmälan att få stöd och hjälp med sin situation. Det är skadligt för barn att bevittna våld.
  • Dokumentation om våldsutsatthet ska skyddas så att det inte är möjligt att läsa denna hemifrån via Journalen 1177.

Åtgärder och hänvisningar:

  • Gör en orosanmälan till Socialtjänsten om det finns barn i hemmet (se nedan)
  • Hjälp patienten att komma i kontakt med Socialtjänsten i den kommun eller stadsdel som patienten är bosatt/vistas i.
  • Efter kontorstid kontaktas socialjouren. Vid behov av akut skydd, kontakta socialtjänsten eller socialjouren.
  • Hänvisa till annan lämplig aktör (se resurslista nedan)
  • Erbjud patienten ett uppföljande möte.
  • Beakta våldsutsattheten i den vidare vården och eventuell kontakt med anhöriga.

Vid hotbild, överväg att:

  • Försegla journal från viss vårdenhet.
  • Försegla journal från viss vårdenhet en viss tidsperiod.
  • Försegla hela journalen
  • Låsa kontot för hela 1177 (för att inte se t.ex. bokade tider) eller spärra mot sammanhållen journalföring så att inte andra vårdgivare kan ta del av informationen.

Kontakta verksamhetsstödet eller närmaste chef för ovanstående åtgärder.

Om patienten svarar ja - utsatt för våld tidigare i livet

Anser patienten att det tidigare våldet påverkar aktuell psykisk och/eller fysisk ohälsa? Beakta svaret i vidare vårdplanering.

Om patienten svarar nej men misstanke om våldsutsatthet kvarstår

  • Gör en orosanmälan till Socialtjänsten om det finns barn i hemmet
  • Ge telefonnumret till Kvinnofridslinjen

Dokumentation av svar och åtgärder

Dokumentera under undantagna sökord (se nedan) för att det inte ska bli synligt i Journalen 1177. Det är viktigt då det kan finnas anhöriga som kan tvinga patienten att visa journalen. Det finns totalt ett 20-tal undantagna sökord i Take Care, med huvudrubriker och underrubriker. Nedan listas huvudrubrikerna.

Undantagna sökord som inte är synliga i Journalen 1177

  • Tillfrågad om våld och övergrepp
  • Utsatt för sexuella övergrepp
  • Utsatt för fysiskt våld
  • Utsatt för psykiskt våld
  • Våld och hot
  • Uppgifter som kräver särskild menprövning.

Observera att sökordet finns med på utskrifter/journalkopior och måste menprövas vid utlämnade av journalkopior.

Under rubriken ”våld och hot” ska det enbart dokumenteras om patienten själv är hotfull eller utsätter någon för våld.

Om ovanstående sökord (tex ”Tillfrågad om våld och övergrepp”) inte finns i journalmallen behöver det läggas till för att dokumentera om våld i nära relation:

Skärmdump 1 TakceCare

Orosanmälan vid minderåriga barn

Om det finns barn i nära relation till en patient som under det senaste året har utsatts för våld i nära relation ska en anmälan enligt 14 kapitlet 1§ socialtjänstlagen göras.

Om det framkommer att patienten utsatts för våld i nära relation ska den andra vårdnadshavaren inte informeras om att en anmälan görs. Om det fram kommer att barnet utsätts för våld ska ingen av föräldrarna informeras om att en orosanmälan görs.

Se rutin nedan för hur anmälan till socialtjänsten skrivs i Take Care. Blanketten behöver sedan skickas till aktuell Socialtjänst. Är du osäker på hur orosanmälan ska skrivas – kontakta Socialtjänsten för vägledning.

Skärmdump 2 TakeCare
Skärmdump 3 TakeCare

 

När det gäller orosanmälningar som rör misstanke om våld, behöver detta dokumenteras i journalen på ett sätt så att det inte syns i Journalen 1177, då detta kan innebära en risk för patienten eller barnet/en. Använd funktionen ”Dölj hel journalanteckning” för att dokumentera i journalen att en orosanmälan är gjord. När du har upprättat en dold journalanteckning kan du använda söktermen Orosanmälan enligt 14 kap. 1§ SoL Länk till annan webbplats.. Inget kommer då att synas i Journalen 1177.