Regionalt vårdprogram - Våld i nära relationer

Inledning

Det våld som avses är bredare än det som innefattas av brottsbalken och den våldsdefinition som används är den norske psykologen Per Isdals definition.

Hälso- och sjukvården har ansvar för att personer som är utsatta för våld i en nära relation får ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Det finns starkt veten-skapligt stöd för att ett liv under förtryck, där våld eller hot om våld förekommer, påverkar hälsan negativt. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig funktion i att upptäcka personer som är utsatta för våld i samband med att de söker för såväl akuta skador och symtom som mer långvariga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Våld som orsak till sjukdom och ohälsa behöver upptäckas för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda god vård. Hälso- och sjukvården har även en viktig uppgift i att identifiera och orosanmäla barn som lever i hem där det förekommer våld. Även tandvården har ansvar och kan medverka till tidig upptäckt.

Vad våld i nära relationer innebär

Våld i nära relation kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt och genom försummelse och kan ge upphov till symtom på både kort och lång sikt. De omedelbara konsekvenserna av våldet handlar i huvudsak om fysiska skador som ofta kan kräva akut behandling och uppföljning. De mer långtgående konsekvenserna av att vara utsatt för våld kan vara kopplat till fysiska symptom och sjukdomstillstånd såsom långvarig smärta, diabetes typ 2, hjärt- kärl-sjukdom och olika psykosomatiska symptom. Psykisk ohälsa kopplat till våldsutsatthet är mycket vanligt och tar sig bland annat uttryck i ångest/oro, depression, sömnstörning, ätstörning, missbruk, självskadebeteende och posttraumatiskt stressyndrom

Barn som växer upp i hem där det förekommer våld far mycket illa. De negativa psykiska, fysiska och beteendemässiga konsekvenserna för barn som upplever våld mellan vuxna i hemmet är lika allvarliga som om barnet själv blivit direkt utsatt för våld. Barn som lever med våld i hemmet löper också ökad risk för att själva bli utsatta för olika former av våld. Sedan den 1 juli 2021 har Sverige ett nytt brott som kallas Barnfridsbrottet. Det nya brottet gör det straffbart att låta ett barn bevittna våld mellan närstående. Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående.

Våld i nära relationer omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i både heterosexuella och hbtq- relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Det som kännetecknar detta våld är att den person som är utsatt och den som använder våld har en nära relation med starka känslomässiga band till varandra. Våld i nära relation sker oftast i den egna bostaden och vanligtvis ökar intensiteten i våldet ju längre relationen pågår. Detta sammantaget gör det svårt för den våldsutsatta att göra motstånd, bryta relationen eller berätta om det hen är utsatt för.

Olika former av våld

Våld består ofta av en kombination av handlingar och det är inte ovanligt att den som utsätts, blir utsatt för flera former av våld. Våld i nära relation börjar vanligtvis som psykiskt våld och intensifieras över tid och kan då också omfatta fysiskt och sexuellt våld. Allt våld har en stark psykisk påverkan på den utsatta och det finns studier som visar att psykiskt våld kan ha allvarligare konsekvenser för såväl fysisk som psykisk hälsa än vad fysiskt våld har.

Avgränsningar

Vårdprogrammet gäller handläggning av våldsutsatta vuxna över 18 år. Barn som berörs i
vårdprogrammet är barn under 18 år som lever med våld i hemmet (berörda minderåriga barn).

Hänvisning för avgränsningar i vårdprogrammet

• Barn som blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld och/eller försummelse
  inkluderas ej i detta vårdprogram. Information om barn utsatta för våld se t.ex.
  Rikshandboken i barnhälsovård Länk till annan webbplats. och Socialstyrelsens Länk till annan webbplats.Barn som far illa eller riskerar att Länk till annan webbplats.
  fara illa. Länk till annan webbplats.
• För hedersrelaterat våld och förtryck hänvisas till Resurscentrum Origo Länk till annan webbplats. i Stockholm
  eller till Hedersförtryck Länk till annan webbplats. som drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Länsstyrelsen
  Östergötland har ett särskilt nationellt uppdrag gällande hedersrelaterat våld och
  förtryck. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm arbetar för närvarande med att
  ta fram ett regionalt vårdprogram om arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.
  
• För frågor kring könsstympning hänvisas till Amelmottagningen Länk till annan webbplats. vid Södersjukhuset.
• För frågor om, eller handläggning av sexuella övergrepp ch våldtäkt hänvisas
• Akutmottagningen för våldtagna  Länk till annan webbplats.vid Södersjukhuset.

Symtom och tecken på våld

Hälso- och sjukvården ska ge ett adekvat medicinskt omhändertagande och behandla såväl akuta skador och symtom som mer långvariga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser till följd av våldsutsatthet i nära relation. Hälso- och sjukvården ska också erbjuda och hänvisa patienten till psykosocialt stöd.

Akuta tecken som kan tyda på utsatthet för våld i en nära relation

• Blåmärken, strypmärken, frakturer, svullnader
• Stickmärken, brännskador, tandskador
• Bortslitet hår
• Skador på flera ställen på kroppen
• Blåmärken av olika ålder kan tyda på upprepat våld

Förutom fysiska skador och akuta krisreaktioner söker många personer sjukvård för
symtom av långvarig karaktär. Ofta är de inte medvetna om att symtomen kan hänga
samman med det våld de utsatts för.

Symtom som kan tyda på våldsutsatthet

• Långvariga smärtillstånd utan tydlig orsak
• Psykosomatiska symtom
• Psykiska symtom som ångest, depression, nedstämdhet, självmordsbenägenhet,
  ätstörning och sömnstörningar
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
• Sexuell dysfunktion
• Sexuellt riskbeteende
• Alkohol- och/eller drogproblem

Var uppmärksam på om

• Uppgiven orsak till skadan inte överensstämmer med skadans utseende
• Patienten upprepade gånger söker vård för diffusa åkommor
• Patienten väntat länge med att söka vård
• Partner eller närstående är överbeskyddande, kontrollerande alternativt likgiltig

Hälso- och sjukvården ska kunna ge ett gott bemötande till patienterna och inge trygghet. Genom att skapa goda förutsättningar för ett samtal ökar möjligheten att erbjuda rätt stöd till patienten.

Viktiga faktorer att tänka på inför ett samtal

• Se alltid till att ställa frågor om våld till patienten i enrum
• Förklara vad som menas med våld. Använd tydliga, konkreta formuleringar
• Använd tolk om det finns behov av det. Närstående bör inte tolka då det kan vara den som utövar våld som har följt med patienten
• Prata inte illa om den person som utfört våldet. Patienten kan ha komplexa och
  motstridiga känslor för personen.

Tips för att säkerställa att få samtala med patienten i enrum

• Hänvisa till generella rutiner om att vi alltid träffar våra patienter i enrum
• Be medföljande gå ut med hänvisning till att du ska undersöka patienten och detta alltid ska ske i enrum
• Säkerställ att patienten kommer ensam när du bokar mötet
• Om båda föräldrarna är med vid besök på BMM: Säg att du gärna vill tala en liten stund med var och en i enrum
• Om du jobbar i ambulanssjukvården: Be patienten följa med ensam till ambulansen för ett EKG eller annan undersökning
• Om du jobbar i hemsjukvården och det finns anhörig i hemmet: Ta med patienten på en promenad eller boka tid för patienten på mottagningen om möjligt

Olika sätt att formulera frågor om våld

När du frågar en patient om våld är det bra att förklara vad som menas med våld. Underrubriken symtom/ tecken beskrivs olika våldsformer som kan användas när information om våld ska definieras.

Det viktiga är att använda ord och formuleringar som känns bekväma och passar bra utifrån din vårdverksamhet.

Fråga om fysiskt, psykiskt och sexuellt våld eftersom många likställer våld endast med fysiskt våld.

Åtgärd vid bekräftad eller misstänkt våldsutsatthet

Informera patienten om följande

• Att alla har rätt att leva ett liv utan våld
• Att det är skadligt för barn att uppleva våld mellan närstående
• Att hälso- och sjukvårdens personal har tystnadsplikt – men att vi måste göra
  orosanmälan om det finns barn i hemmet
• Att alla våldsutsatta har rätt till stöd och hjälp från sjukvården och socialtjänsten
• Att journalen kan skyddas så att dokumentation om våldsutsatthet inte syns i
  Journalen 1177

Vidta följande åtgärder

• Gör en orosanmälan till socialtjänsten (om det finns barn i hemmet)
• Ge patienten kontaktuppgifter till socialtjänsten och Kvinnofridslinjen
• Boka återbesök eller tid hos psykolog/kurator

Orosanmälan om barn som far illa

Det är mycket viktigt att hälso- och sjukvården uppmärksammar barn som lever med
våld i hemmet, även då barnet inte är patient eller medföljer en vuxen patient. Vid
misstanke om eller bekräftad våldsutsatthet hos en vuxen patient, måste vårdpersonal alltid ta reda på om det finns minderåriga barn (egna eller andras och på heleller deltid) i hemmet. Om så är fallet ska en orosanmälan alltid upprättas, enligt 14 kapitlet 1§ socialtjänstlagen. Det är inte hälso- och sjukvårdens uppgift att utreda huruvida barnet faktiskt bevittnat våldet, utan det räcker med en oro för att det förekommer våld i ett hem där det finns barn.

Om det framkommit från patienten att hen utsatts för våld i nära relation ska den andra vårdnadshavaren inte informeras om att en anmälan görs. Om det framkommer att barnet utsätts för våld ska ingen av föräldrarna informeras om att en orosanmälan görs.

Hur du gör en orosanmälan (vi utgår här från Take Care)

1. Blankett för orosanmälan finns i Take Care på Nytt »Blanketter och formulär »
   Samtliga blanketter och formulär » Anmälan till socialtjänsten vid oro för att barn far
   illa
2. I anmälan ska det framkomma misstanke om våld i nära relation. Blanketter visas inte i Journalen 1177
3. Skicka eller faxa blanketten till socialtjänsten i patientens hemkommun. I vissa
   kommuner kan orosanmälan göras direkt via kommunens hemsida
4. Blanketten för orosanmälan sparas i patientens journal, även om anmälan rör
   patientens hemmavarande barn.

Hur du dokumenterar att en orosanmälan är gjord (vi utgår här från Take Care)

1. När det gäller orosanmälningar som rör misstanke om våld, behöver detta
   dokumenteras så att det inte syns i Journalen 1177, då detta kan innebära en risk för
   patienten eller barnet/en
2. Använd funktionen Dölj hel journalanteckning för att dokumentera i journalen Länk till annan webbplats. att en orosanmälan är gjord
3. När du har upprättat en dold journalanteckning kan du använda söktermen. Orosanmälan enligt 14 kap. 1§ SoL. Inget kommer då att synas i Journalen 1177.

Åtgärder vid akut situation

Patienten är i regel den som bäst kan bedöma hotbilden i sin egen situation. Innan
patienten går hem, undersök om:

• Patienten känner sig trygg med att gå hem
• Socialtjänsten har fått information, om det finns barn i hemmet
• Det finns risk för att våldet trappas upp
• Det föreligger livshotande fara

Om situationen bedöms som akut och det finns behov av skydd ska socialtjänst eller
socialjour (utanför kontorstid) omedelbart kontaktas. Socialtjänsten har en lagstadgad skyldighet att erbjuda stöd till våldsutsatta akut, men även på längre sikt. Uppmuntra även patienten att ta kontakt med polisen och var behjälplig med att ta fram telefonnummer.

Vårdpersonal har möjlighet men inte skyldighet att bryta sekretessen och göra en
polisanmälan om det aktuella brottet renderar mer än ett års fängelse. Brott som kan omfattas av detta är grov misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt och det nya barnfridsbrottet. Utgångspunkten är att alltid samråda med den våldsutsatta patienten innan en polisanmälan görs av vårdpersonal. Inom polismyndigheten finns relationsvåldsgrupper som kan kontaktas.

Om patienten har erfarenheter av våld men det inte föreligger något behov av omedelbart skydd, lämna kontaktuppgifter till andra aktörer för rådgivning och stöd. Om möjligt erbjud kontakt med kurator.

Stöd till våldsutsatta patienter

Socialtjänsten är den viktigaste samarbetsparten för hälso- och sjukvården när det gäller våldsutsatta patienter. Det är Socialtjänsten som gör hot-och riskbedömningar, tar emot orosanmälningar, utreder föräldraförmågan, erbjuder skydd, ekonomiskt bistånd och stöd och behandling. Varje verksamhet bör ha aktuella kontaktlistor till socialtjänst och socialjour samt uppgifter om aktuella resurser i regionen. För att samverkan ska fungera krävs också att upparbetade kontaktnät underhålls och uppdateras.

Utöver medicinsk omvårdnad ska hälso- och sjukvårdspersonalen ta reda på vilka övriga behov den person som blivit utsatt för våld har i sin situation och underlätta eller stödja en våldsutsatt person i kontakten med andra aktörer som kan vara aktuella.

Resurser i Region Stockholm

Hänvisa utsatta rätt - Operation Kvinnofrid -  Länk till annan webbplats.Hemsida med information om resurser att hänvisa till i alla kommuner i Region Stockholm.

Socialtjänsten - Internetsök på kommunens namn + våld i nära relationer 1177 Länk till annan webbplats.

Socialjouren efter kontorstid - internetsök på kommunens namn + våld i nära relation 1177 Länk till annan webbplats.

Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.
Ger stöd till personer som utsatts för våld och hot. Går att ringa anonymt. Hit kan både personer som är utsatta för våld, närstående och personal ringa för att få råd och stöd som en första kontakt via telefon för vidare hänvisning.
Läs mer på Kvinnofridslinjens hemsida Länk till annan webbplats.
Tfn: 020 - 50 50 50

Operation Kvinnofrid Länk till annan webbplats.
Drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Under Stöd för yrkesverksamma finns stöd till olika aktörer som möter våldsutsatta personer inom ramen för sitt yrke.
Läs mer på Operation Kvinnofrid Länk till annan webbplats.

Origo Stockholm Länk till annan webbplats.
Arbetar med information, stöd och hjälp i ärenden som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Origo erbjuder såväl våldsutsatta som professionella rådgivning och stöd.
Tfn: 08 - 508 251 20

Välj att sluta Länk till annan webbplats.
För våldsutövare eller personer som riskerar att utövavåld. Går att ringa anonymt. 
Tfn: 020 – 555 666

Akutmottagning för våldtagna, Södersjukhuset Länk till annan webbplats.
Tar emot utsatta för sexuella övergrepp som skett senaste månaden. Öppet dygnet runt. Tfn: 08 – 123 64 670

Amelmottagningen Länk till annan webbplats.
Tar emot flickor/kvinnor med erfarenhet av könsstympning.
Tfn: 08 – 123 62 700

Se Bilaga 4 - Resurslista

Uppföljning

Patienter som varit utsatta för våld befinner sig ofta i en komplex situation och kan ha svårt att själva ta initiativ till vårdkontakt. För patienter som tidigare varit våldsutsatta kan det ibland vara aktuellt med traumabehandling, medan patienter som lever i en pågående våldsrelation i första hand kan behöva hjälp från Socialtjänstens relationsvåldsteam. Om patienten behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänst kan det i vissa fall vara aktuellt att upprätta en samordnad individuell plan. Den individuella planen görs av regionen och kommunen gemensamt. Både kommun och region kan ta initiativ till att upprätta en SIP och SIP ger båda aktörerna möjlighet att följa upp de insatser som överenskommits med patienten.

I en SIP ska ingå

• Vilka mål patienten har
• Vilka insatser som behövs
• Vilka insatser som socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ansvarar för
• Vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än socialtjänsten och
  hälso- och sjukvården
• Vem av socialtjänsten och hälso- och sjukvården som har det övergripande
  ansvaret för SIP
• Uppföljning

Läs mer om SIP Länk till annan webbplats.

Dokumentation

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och liksom vid alla vårdkontakter krävs det dokumentation för att:

• Kunna ge en god och säker vård
• Kunna vara en informationskälla för patienten
• Möjliggöra uppföljning och utveckling av verksamheten
• Tillgodose den lagstadgade uppgiftsskyldigheten
• Kunna utföra forskning
• Utgöra ett underlag för rättsintyg

Det är viktigt att både fysiska skador, psykisk utsatthet, sexuella övergrepp samt
försummelse journalförs. Dokumentationen kan utgöra stödbevisning i en framtida
rättsprocess, ibland flera år från det att våldet har inträffat. Dokumentera alltid såväl akuta allvarliga skador som återkommande lindrigare skador, då dokumentation av lindriga skador kan utgöra bevis för upprepad utsatthet. Observera att du alltid måste dokumentera våldsutsatthet så att det inte syns i Journalen 1177 (se nedan).

Många gånger kommer utsatthet för våld i nära relationer inte fram förrän långt efter den
aktuella händelsen. Det kan vara i samband med en direkt fråga eller i ett samtal då
patienten söker för långvarig nedstämdhet eller smärta. I sådana fall är det viktigt att
dokumentera detta för att patienten ska kunna få rätt hjälp i den fortsatta behandlingen.
Den hälso- och sjukvårdspersonal som konstaterar att patienten blivit utsatt för våld bör
dokumentera detta, även om händelsen ligger långt tillbaka i tiden.

Dokumentera följande

• Att patienten har berättat om våldsutsatthet
• Sådant som framkommer i samtal, observationer eller undersökninga
• Vilka symtom eller tecken som har observerats
• Vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder som vidtagits eller planeras
• Den vuxne har barn under 18 år, barnets födelseår och kön (se nedan)
• Anmälan är gjord om att ett barn far illa (enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats.)
• I den vuxne patientens journal, dokumentera ingen annan information om barnet
• Sådant som är viktigt för att göra ett underlag om det kommer en begäran om
  rättsintyg (se nedan). Hela kroppen ska undersökas och alla skador dokumenteras.

Psykisk utsatthet

• Beskriv psykisk våldsutsatthet såsom isolering, kontroll, hot, kränkningar, rädsla, tvång
• Beskriv omfattningen, graden och frekvensen av det psykiska våldet
• Beskriv våldets påverkan på patientens psykiska och fysiska hälsotillstånd
• Beskriv påverkan på dagligt liv

Fysisk utsatthet

Kunskapsbanken – webbstöd för vården Länk till annan webbplats.

• Beskriv alla skador och undersök hela kroppen
• Beskriv typ av skada – exempelvis blåmärke, rivsår, skärsår
• Beskriv skadans storlek, form och färg
• Ange höger eller vänster kroppsdel, insida eller utsida så att det tydligt framgår var
  skadorna sitter
• Beskriv om det är flera olika skador, dokumentera var på kroppen de sitter

Patientsäker dokumentation

Journalen 1177 är en tjänst som ger invånare möjlighet att läsa journaluppgifter digitalt, via e-tjänsterna på 1177.se. Syftet är att invånare ska ha tillgång till så mycket information som möjligt, men när det gäller dokumentation av våldsutsatthet kan denna information utgöra en patientsäkerhetsrisk. En våldsutövare kan ta kontroll över den utsattas e-legitimation och på så sätt få tillgång till dokumenterade uppgifter som kan utgöra en risk för patienten.

Det är därför viktigt att dölja information om våldsutsatthet från att synas i Journalen 1177 eller att begränsa åtkomsten till Journalen 1177 genom försegling eller blockering. För en mer omfattande genomgång av olika möjligheter att dölja hela eller delar av journalen, läs mer Dölja en anteckning i TakeCare, 1177 Länk till annan webbplats.

Att dölja delar av en journalanteckning (undantagna sökord)

Ett sätt att dölja information från att visas i Journalen 1177 är att dokumentera under
söktermer som är undantagna från att visas i 1177. Det finns undantagna sökord om våld i de flesta journalsystem, men de kan se lite olika ut och varje vårdgivare behöver sätta sig in i hur det ser ut i det egna journalsystemet.

I Take Care finns totalt ett 20-tal undantagna sökord. Vid dokumentation på något av
dessa sökord visas inte sökordet eller det som skrivs på sökordet i Journalen 1177. Det som skrivs på andra sökord i journalanteckningen visas som vanligt.

Sökord som döljs innefattar:

• Samtliga sökord som relaterar till hot, våld eller övergrepp (t.ex. sökorden ”Tillfrågad
  om våld och övergrepp” och ”Våld och hot”)
• Sökordet ”Uppgift som kräver särskild menprövning”

På Vårdgivarguiden finns en fullständig lista över de undantagna sökorden, Tillämpningar
och kompletteringar i TakeCare.För att dokumentera under undantagna sökord om du
dikterar behöver du ange ett undantaget sökord muntligen i diktatet. Om du skriver journal kan du välja ”Lägg till term” och söka på våld eller övergrepp och på det viset lägga till det undantagna sökord du vill använda i journalen. I vissa verksamheter finns även en tilläggsmall som heter ”Undantagna sökord” och som innehåller samtliga undantagna sökord. Denna mall hittas genom att trycka på ”Lägg till mall” och sedan skriva ”Undantagna” i sökraden.

Dölj hel journalanteckning i Take care

Det finns ett sökord som heter ”Dölj journalanteckning i Journalen 1177”. Vid dokumentation på detta sökord visas inte något av journalanteckningen i Journalen 1177.
Det är dock viktigt att notera att annan information relaterat till besöket eller kontakten
visas (provsvar, remisstatus, diagnoser, vårdkontakter, bokning). Läs mer på Vårdgivarguiden Powerpoint, 706.7 kB.

Att registrera diagnoser och åtgärdskoder/
KVÅ-koder

När en diagnos skrivs in i vårdkontaktsregistrering så kommer diagnosens namn att synas i diagnosmodulen i 1177. Diagnosens kod kommer dock inte att synas. Då själva diagnosnamnet kan innehålla information om våld och övergrepp kan en säkerhetsåtgärd vara att manuellt ändra namnet på vald diagnos, genom att skriva in önskat namn i textrutan. Detta resulterar i samma diagnoskod men nu under nytt diagnosnamn. En annan möjlighet vid stark hotbild, kan vara att försegla hela journalen.

Varken orsakskoder kopplade till diagnoskoder eller åtgärdskoder/KVÅ-koder syns i
Journalen 1177, oavsett hur dessa har registrerats.

Åtgärdskoder/KVÅ-koder för våldsrelaterade insatser

Det finns även koder för att uppmärksamma barn och ge barn möjlighet att få sin röst hörd och rättighet till att få information samt skydda och stärka barn i situationer som upplevs hota barnens säkerhet och trygghet.

KVÅ-koder för berörda minderåriga barn

Sedan 2014 finns tre KVÅ-koder för registrering av åtgärd utifrån 5 kap. 7 § i Hälso- och sjukvårdslagen Länk till annan webbplats.. Se även Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Undantagna sökord i andra journalsystem

För information om undantagna sökord i Obsterix, se Tillämpningar och kompletteringar i Obstetrix Länk till annan webbplats. och T4 Tillämpningar och kompletteringar i T4 för Journalen 1177 Länk till annan webbplats.. Länk till annan webbplats.

Vid utskrift och utlämning av journalkopior

Vid utskrift av journalkopia kommer all journalinformation med, även det som inte visas i Journalen 1177. Utskriften påverkas alltså inte av om det i Journalen 1177 finns en försegling på vårdverksamhet och/eller tidsperiod eller om journalinformation har skrivits på sökord som gör att den inte visas i Journalen 1177. Det är viktigt med menprövning innan utlämning av journalkopia. Vid menprövning görs en bedömning av om det finns risk att patienten eller tredje person lider men av att patienten tar del av journalinformationen.

Rättsintyg

Även om polisanmälan inte görs vid det aktuella tillfället kan en anmälan upprättas senare. Det är därför viktigt för patienten att det finns dokumentation från vårdtillfällena. Dokumentationen kan komma att fungera som ett underlag för medicinska utlåtande eller rättsintyg, som polis eller åklagare kan begära ut av hälso- och sjukvården i samband med brottsutredning eller rättegång. Rättsintyget är ofta ett viktigt underlag för att bedöma om ett brott har begåtts eller inte. En grundregel är att den som intyget avser ska lämna sitt samtycke till både läkarundersökningen och till att ett rättsintyg utfärdas.

Dokumentation som kan utgöra underlag för rättsintyg:

• Typ av skada – till exempel blåmärke, rivmärke, skärsår
• Skadans storlek, form, färg och lokalisation – använd kroppsmall
• Fotografera med digitalkamera, använd måttband som appliceras invid skadan.
  Ta en översiktsbild samt närbilder. Ange höger eller vänster och kroppsdel.

Rättsmedicinalverkets jourtelefon 010- 483 48 00 (dagtid) om du behöver diskutera med en rättsläkare. Läs mer Rättsintyg Länk till annan webbplats.

Bilagor

• Bilaga 1- Checklista för lokal rutin om våld i nära relationer

• Bilaga 2 - Rutin för att fråga om våld i nära relation
• Bilaga 3 - Åtgärd vid misstanke eller bekräftad våldsutsatthet
• Bilaga 4 - Resurslista - länkar till kontaktuppgifter

Om innehållet

Uppdaterad: Februari 2023

Granskad av: Ylva Elvin-Nowak, verksamhetschef, enhetschef för Våld i nära relationer
Akademiskt Primärvårdscentrum

Publicerad: 2019