Ensamkommande barn och ungdomar

På enheten arbetar man med bedömning och behandling av milda till måttliga tillstånd av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 0-17 år. I de fall patienten behöver insats av annan yrkeskategori, på annan vårdnivå eller av annan huvudman, bistås de i att få den kontakten. Enheten deltar i samverkan med andra aktörer i närområdet.

För bästa vård av barn och unga med psykisk ohälsa arbetar man på familjens uppdrag och familjen kan själva söka till enheten. I arbetet med ensamkommande flyktingar under 18 år betraktas god man som vårdnadshavare.

I bedömning och behandling av psykisk ohälsa bland ensamkommande barn och ungdomar är samarbetet med läkare på enheten av stor vikt. I möjligaste mån bör barnen ha en fast läkarkontakt och man bör sträva efter att utveckla teamsamarbetet på mottagningen för att också underlätta kommunikation med andra vårdgivare och verksamheter.

BUP har uppdraget att bedöma och behandla medelsvåra till svåra psykiatriska tillstånd. Vid misstanke om, eller konstaterad psykiatrisk problematik av denna svårighetsgrad eller omfattning, skickas remiss till specialistmottagning. Se vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa.

Pågående asylprocess eller andra försvårande livsomständigheter påverkar inte tillgången till vård enligt gällande riktlinjer.Pågående asylprocess eller andra försvårande livsomständigheter påverkar inte tillgången till vård enligt gällande riktlinjer.

BUP Asylpsykiatrisk enhet vänder sig till asylsökande familjer med allvarlig barnpsykiatrisk problematik. Det kan handla om uppgivenhetssymtom, djupt deprimerade barn eller ensam- kommande barn med allvarliga psykiatriska problem.

Asylpsykiatriska enheten erbjuder mellanvårdsinsatser för barn med allvarlig psykiatrisk problematik med en högre svårighetsgrad och komplexitet. Enheten kan erbjuda en tätare och längre behandlingsinsats med samverkan med boende, skola och socialtjänst.

För att komma till BUP Asylpsykiatrisk enhet behövs en remiss från en lokal BUP-mottagning.

BUP Traumaenhet erbjuder behandling för barn och unga med allvarliga traumatiska symtom som till exempel kan bero på våld, övergrepp eller att de har upplevt en katastrof. Mottagningen arbetar huvudsakligen med patienter som remitterats från de lokala BUP- mottagningarna för att de har behov av specialiserad behandling.

Konsultation erbjuds till övriga enheter inom BUP samt till socialtjänsten och andra samarbetspartners.

Transkulturellt Centrum arbetar för att öka kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal i transkulturella frågor och för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland grupper av migranter. Transkulturellt Centrum arbetar med förstärkning av utbildningsinsatser för

psykologer och kuratorer knutna till HLM (det psykosociala stödet) om migrationsprocessens påverkan. Verksamma inom tilläggsuppdraget ”barn och unga med psykisk ohälsa” kan således kontakta Transkulturellt Centrum för konsultation och handledning. Transkulturellt Centrum bedriver ingen direkt patientverksamhet.

Transkulturellt Centrum arbetar för att öka kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal i transkulturella frågor och för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland grupper av migranter. Transkulturellt Centrum arbetar med förstärkning av utbildningsinsatser för

psykologer och kuratorer knutna till HLM (det psykosociala stödet) om migrationsprocessens påverkan. Verksamma inom tilläggsuppdraget ”barn och unga med psykisk ohälsa” kan således kontakta Transkulturellt Centrum för konsultation och handledning. Transkulturellt Centrum bedriver ingen direkt patientverksamhet.

Migrationsverket ansvarar bland annat för att ta emot och pröva ansökan om asyl, att efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden, att handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnen samt att arbeta för att de barn som inte får uppehållstill- stånd ska kunna återvända.

God man utses av överförmyndaren till barn som ankommer till Sverige utan förälder eller annan vuxen som trätt in i föräldrarnas ställe. Uppdraget innebär att verka som juridisk vårdnadshavare under asylprocessen och för med sig rättighet och skyldighet att fatta beslut

gällande allt som rör barnet, däribland ekonomiska aspekter. Den dagliga omsorgen ansvarar god man inte för, däremot att aktivt se till att detta tillgodoses. I praktiken varierar grad av engagemang hos barnens goda män och möjligen kommer primär kontaktperson vid kontakt med vården istället utgöras av familjehems- eller boendepersonal. Godmanskapet upphör om barnet beviljas asyl, då utses istället en särskilt förordnad vårdnadshavare. Vid avslag fort- sätter uppdraget under tiden barnet vistas i Sverige. Godmanskapet upphör när barnet fyller 18 år.

Barnets boende ansvarar för den dagliga omsorgen. Däribland att se till att det enskilda barnets behov av hälso- och sjukvård och tandvård bevakas.

Följande boendeformer förekommer där Hem för vård eller boende (HVB) är den vanligaste för gruppen ensamkommande barn.

• HVB är ett hem inom socialtjänsten som tillhandahåller vård eller omsorg i förening med ett boende. Det vanliga är att det finns särskilda HVB som inriktar sig på ensamkommande barn och unga.
• Familjehem - ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot ett barn eller en ungdom för vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.
• Jourhem motsvarar ett familjehem men under en kortare tid, i regel under den period som socialtjänsten utreder och fattar beslut om framtida insatser.

Med asylsökande avses personer som ansöker om skydd (asyl) och som väntar på besked. Barn söker i regel asyl med hjälp av god man, varvid ett offentligt biträde tilldelas. Migrationsverket anvisar sedan kommun som tar övergripande ansvar för barnet. Därefter initieras asylutred- ning vid vilken god man förväntas delta. Vid positivt besked erhåller barnet för närvarande ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Beroende på skyddsbehov och flyktingskäl är det i vissa fall möjligt med familjeåterförening. Lagstiftning och praxis revideras regelbundet, i mötet med barn under asylprocess underlättar det att vara informerad om den aktuella situationen, för aktuell information om asylprocessen för ensamkommande barn, se Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Handläggningstiden av asylansökningar har kraftigt förlängts allteftersom antalet ansökningar har ökat. Se Migrationsverkets månatliga nyhetsbrev Länk till annan webbplats. för information om handläggningstider.

Premigration – den process som lett till att en person lämnat sitt hemland. För många flyktingar kan detta innebära krig, konflikter, hotbild, fattigdom m.m. En del ensam- kommande barn och unga har direkta traumatiska erfarenheter av krig och konflikter, men många har drivits på flykt av social eller ekonomisk otrygghet och oro inför framtiden.

Flykt – migrationen kan ofta vara riskfylld och långvarig. Många flyktingar upplever under flykten stress och osäkerhet. Ibland är migrationsprocessen flerårig och flyktingar i Sverige kan ofta ha vistats längre perioder i andra länder på vägen. Övergrepp på minderåriga och kvinnor är enligt Socialstyrelsen mer vanliga när flykten har varit långvarig.

Postmigration – efter ankomst till Sverige påbörjas asylprocessen och migrationsprocessen fortsätter också ofta långt efter ankomst till det nya landet. Många flyktingar väntar i månader eller år på besked om ett eventuellt uppehållstillstånd, vilket ofta innebär stora påfrestningar på den psykiska hälsan.

Beslut om uppehållstillstånd – vid ett eventuellt avslag behöver barnet/ungdomen ofta hjälp att anpassa sig till, hantera den nya situationen och planera inför framtiden. Vid beviljat uppehållstillstånd uppstår ofta nya frågeställningar som kan leda till krisreaktioner såsom tankar om familjeåterförening, eventuell flytt m.m.

Hur migrationsprocessen sett ut, inklusive situationen i hemlandet innan flykten, är troligen av betydelse för en adekvat bedömning av den psykiska hälsan och eventuella insatser därefter. Ett problem kan vara att samma berättelse kan vara av intresse för migrationsmyndigheten, vilket kan leda till att många asylsökande barn och ungdomar är försiktiga med information om bakgrunden till flykten.

Ibland har ensamkommande barn och unga separerats från sin familj under flykten, i andra fall har de lämnat familjen i hemlandet. Ta reda på om patienten har kontakt med sin familj samt vilka eventuella förväntningar patienten upplever att familjen har på barnet/ungdomen

Ta reda på vilka erfarenheter patienten har av skolgång. Variationen bland ensamkommande barn och unga är stor. Många har omfattande erfarenhet av utbildning medan andra aldrig tidigare gått i skolan. En del har arbetat från tidig ålder och har erfarenhet av att kunna försörja sig själva. Vilken erfarenhet en person har av utbildning och arbete påverkar hur man reagerar på de krav som ställs på skolgång i Sverige.

De flesta ensamkommande barn och ungdomar upplever krisreaktioner och stress i migrationens olika faser. Koncentrationssvårigheter, oro och sömnproblem är vanligt under postmigrationsfasen och vanliga orsaker till vårdsökande. Ibland är dessa symtom kraftiga och orsakar stort lidande och funktionspåverkan. Ofta kan de vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation.

Sömnsvårigheter är ett av de vanligare symtomen som ensamkommande barn och ungdomar upplever. Många söker också hjälp för svårigheter att sova, mardrömmar eller trötthet.

Använd gärna sömndagbok Pdf, 156.2 kB. för stöd i bedömningen.

För depressiva symtom bör familjen ges aktiv uppföljning, psykoedukation och stöd. Det vill säga återge bedömningen och berätta utifrån vad som är relevant i det aktuella ärendet:

• Hur vanligt det är med depression
• Hur nedstämdhet brukar ta sig uttryck och varför vi alla kan känna nedstämdhet
• Vikten av goda rutiner med sömn, kost, motion, aktivitet och avslappning
• Effektiv behandling
• Kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden
• Stress/sårbarhetsmodellen
• Hur relationer och socialt tillbakadragande kan påverka oss vid nedstämdhet
• Anpassning och rimliga krav från omgivning och på sig själv
• Hantera suicidtankar

Utöver detta ge särskilt stöd till föräldrar för att minska oro och skuld och hjälpa till att anpassa krav och stöd till barnet/ungdomen. Följ symtomen under 4-6 veckor parallellt med problemlösning av ungdomen/familjens situation och empatiskt/stödjande samtal.

I BUP:s samt svenska BUP-föreningens riktlinjer finns bra beskrivning av denna typ av basbehandling/råd och stöd.

Om barnet uppfyller kriterier för depression bör behandling erbjudas. KBT i grupp eller individuellt är förstahandsval vid lindrig egentlig depression. Även när patienten uppfyller kriterier för depression kan det i flera fall vara hjälpsamt att inleda med några veckor av rådgivande, problemlösande och stödjande insats. Vid måttlig depression, överväg remiss till specialistvården och eventuell medicinering. Svår depression hanteras alltid av specialistnivån.

KBT vid depression innehåller primärt beteendeaktivering: att öka positiva och hälsosamma aktiviteter och kognitiv omstrukturering: att ifrågasätta negativa tankar samt i vissa fall aktiv problemlösning, social färdighetsträning och avslappningstekniker.

Behandling av depression brukar kräva åtminstone 10 veckovisa sessioner och involvera både ungdom och förälder.

Den engelska manualen Coping with depression (svensk översättning Att hantera depression) har utvärderats i upprepade studier med god kvalitet visat stora effekter (Cuijpers, 1998).

Manualen finns omarbetad och översatt till svenska av BUP Malmö. Manualen finns utvecklad både för vuxna och ungdomar med depression. Behandlingen kan ges i grupp eller individuellt. För ungdomar innehåller manualen 10 träffar á två timmar och två uppföljande träffar.

Förebyggande/sym- tom på depression

• Psykoedukation
• Råd, stöd och aktiv uppföljning till familjer
• Beakta barnets livssitua- tion och åtgärder för att förbättra denna.

Mild till måttlig depression

• Bedömning med validerade instrument
• Behandling med KBT i grupp eller individuellt
• I vissa fall remiss till specialistnivån, BUP, för behandling

Beakta barnets livssitua- tion och åtgärder för att förbättra denna.

Måttlig till svår depression

• Remiss till sp