Tvärprofessionella samverkansteam

Samverkan kring psykisk ohälsa under graviditet och tidigt föräldraskap

Föräldrars förmåga till samspel och omsorg har stor betydelse för barns hälsa och utveckling. Spädbarnet utvecklas i nära relation med sina föräldrar och samspelet och anknytningen kommer att formas av den känslomässiga relationen mellan barnet och den vuxne.

Att vara nybliven förälder och lida av psykisk ohälsa kan vara förenat med skuldkänslor, skam och sorgsenhet. Det är vanligt att föräldern försöker dölja sina svårigheter inför omgivningen och ägnar all kraft åt att ta hand om sitt lilla barn efter bästa förmåga. Det kan vara så ansträngande att föräldern får svårt att hantera sin egen vardag, som att hinna äta, sköta personlig hygien, passa tider etcetera. Om något oförutsett inträffar kan hela situationen bli övermäktig för föräldern.

Psykisk sjukdom under graviditet och spädbarnsperiod

Drygt tio procent av alla gravida och nyblivna mammor har ett psykiatriskt sjukdomstillstånd. Det vanligast förekommande är depression, nedstämdhet och/eller ångest. Psykisk sjukdom samvarierar ofta med andra faktorer som ökar familjens sårbarhet. Det kan vara arbetslöshet, våld i nära relationer, bristande socialt nätverk eller missbruk.

Förekomsten av postpartumpsykos är ca 1-2/1000 förlossningar. Vid bipolär sjukdom finns en särskild risk att utveckla en postpartumpsykos. Inom de närmaste dygnen, upp till ett par veckor, efter förlossningen ökar risken för insjuknande eller försämring vid obehandlad sjukdom. Tillståndet är akut och vanföreställningar kan resultera i fara för livet hos både mamma och barn.

Tvärprofessionella samverkansteam

I varje stadsdel/kommun finns ett tvärprofessionellt samverkansteam kring psykisk ohälsa/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap, totalt 32 team inom Stockholms län.

I teamet ingår representanter från barnmorskemottagning, barnhälsovård, barn- och vuxenpsykiatri och socialtjänst. Representant från kvinnokliniken, vårdcentral, familjecentral och lokala beroendemottagningen ingår i några av teamen.

Teamen arbetar utifrån lokala förutsättningar med en strukturerad modell för samarbetet. Skyldighet att samverka finns inskrivet i alla verksamheters uppdrag

Målgrupp och syfte

Målgruppen är föräldrar med tidigare psykiatrisk problematik och/eller de som uppvisar psykisk ohälsa under graviditeten eller nyföddhetsperioden enskilt eller i kombination med andra påverkansfaktorer. Merparten av de som blir aktuella i ett samverkansteam identifieras under graviditeten och följs under barnets första år eller till dess att situationen är stabil eller att adekvata insatser är etablerade. Målsättningen är att finna denna grupp så tidigt som möjligt för att på bästa sätt planera stödinsatser och eventuell behandling.

Ärenden kan initieras av samtliga representanter i teamet och diskuteras som konsultation eller för gemensam vårdplanering. Kolleger inom alla verksamheter är välkomna för falldragning och konsultation.

Syftet är att samverka utifrån den enskilda familjens behov för att skapa trygghet och erbjuda adekvat vård och omsorg för blivande och nyblivna föräldrar och deras barn genom att uppmärksamma levnadsvillkor, behov och risker ur ett medicinskt, socialt och psykologiskt perspektiv. Här finns möjlighet till samplanering mellan de olika verksamheterna så att familjen har ett frekvent och regelbundet stöd.

Struktur och organisation

  • Teamet huvudsakliga betjäningsområde utgår från en stadsdel eller kommun.
  • I teamet ingår en representant per berörd enhet/mottagning vilken ingår i det tvärprofessionella samverkansteamet. Varje representant bör ha en suppleant som kan delta när ordinarie deltagare är ledig.
  • Om möjligt bör representant och suppleant delta under minst ett år så att en kontinuitet finns.
  • Teamet träffas en gång per månad (minst 9 ggr/år).
  • Mötena kan genomföras fysiskt eller digitalt, såvida det finns en digital lösning som är godkänd av samtliga deltagare.
  • Samverkan kan ske i de tvärprofessionella samverkansteamen och i vårdplaneringsmöten med den enskilda familjen och deras privata och professionella nätverk. Vårdplaneringsmöten kan vara organiserade på olika sätt beroende på lokala förutsättningar.
  • Däremellan sker vid behov vårdplaneringsmöten med patient och berörd personal.
  • Teamet leds av barnmorska eller BHV-sjuksköterska enligt avtal med Hälso-och sjukvårdsförvaltningen. Teamet kan också ledas av representant från psykiatri, socialtjänst eller BUP.
  • Patienten lämnar sitt medgivande till att diskuteras i samverkansteamet. Vid infor­mationen till patienten ska det tydligt framgå vilka representanter som finns med i gruppen.
  • Patienten betecknas med förnamn och födelseår under mötet och identiteten röjs efter mötet till berörda vårdgivare.
  • Ett ärende kan vid behov diskuteras anonymt som konsultation vid som mest två träffar. Därefter ska samtycke efterfrågas. Utan samtycke avslutas ärendet i samverkansteamet.
  • Vid varje möte diskuteras nya ärenden och gamla ärenden följs upp.
  • Arbetsanteckningar förs vid mötet enligt en strukturerad mall (se länk nedan) för att ge ett sammanfattande gemensamt underlag till deltagarna i samverkansteamet. På så sätt möjliggörs att beslut och insatser följs upp av var och en som är involverad i ärendet. Informationen kan sändas via e-post, vilket är förankrat hos landstingets jurister.
  • Arbetsanteckningar betraktas inte som journal­handling. De ska förvaras på en säker plats så att obehöriga inte kan ta del av innehållet.
  • Journalanteckning förs på sedvanligt sätt i kvinnans/patientens journal på berörda enheter. I BVC-journal antecknas enbart uppgifter och beslut som berör barnet.
  • Patienten/familjen följs till dess att samverkans­gruppens resurser inte längre behövs eller till dess att stöd och insatser är etablerade och fungerar. Den som initierat ärendet meddelas vid avslut.
  • Patienter som är aktuella i samverkansteamen bör ha kontakt med sin BHV-sjuksköterska mot slutet av graviditeten för att etablera kontakt och planera först tiden efter hemgång. När så inte har skett bör sjuksköterskan fråga föräldern om tillåtelse att kontakta ansvarig barnmorska.
  • Vid misstanke om omsorgsvikt eller att barnet riskerar att fara illa är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att anmäla detta i enlighet med socialtjänstlagen 14 kapitlet 1§.

Stödmaterial

Regionalt vårdprogram

Vårdprogrammet syftar till att belysa hela vårdkedjan från graviditeten fram till och med spädbarnsåret. Riktlinjerna är utformade med hänsyn till mammans och till det ofödda och späda barnets hälsa och ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet.

Fortsatt stöd

Det är viktigt att de nyblivna föräldrarna får ett fortsatt stöd efter att barnet är fött. Det kan finnas behov av att båda föräldrarna är hemma en längre tid efter barnets födelse. Mamman kan då sjukskrivas för att ge möjlighet för pappan/ icke födande förälder att ta ut föräldraledighet.

  • Efter hemkomst från BB erbjuder BVC ett tidigt hembesök så snart som möjligt.
  • Tid bör bokas så att båda föräldrarna eller annan stödperson är hemma. Vid besöket läggs särskild tonvikt på familjens aktuella situation. För att kunna göra en adekvat bedömning är det viktigt att båda föräldrarna tillfrågas om de regelbundet äter några mediciner. Prioritera information om prevention av plötslig spädbarnsdöd och skakvåld. Övrig information om BVC:s verksamhet kan sparas till senare tillfällen.
  • Vid besöket bör familjens planering för den närmaste framtiden diskuteras; Hur fungerar amningen? Behövs särskilt stöd? Om modern vill amma helt, fundera ihop med föräldrarna hur hennes behov av en god nattsömn kan tillfredsställas.
  • Undersök barnet på sedvanligt sätt.
  • Finns syskon? Är deras situation tillgodosedd?
  • Vilket personligt nätverk runt familjen finns? Är detta tillräckligt?
  • Kan modern vara själv hemma med barnet för kortare eller längre period under dagen? Är sjukskrivning av modern ett alternativ?
  • Vilka andra stöd- eller behandlingskontakter finns?
  • Äter modern sömnmedicin, vem har då ansvaret för barnet nattetid?
  • Hur upplevde föräldrarna, tillsammans och var och en för sig förlossningen? Finns behov av återkoppling till kvinnokliniken?
  • Familjen bör erbjudas en tid för ett nytt möte på BVC inom en vecka eller tidigare vid behov. Erbjud hela familjen en regelbunden kontakt med möjlighet till stöd och hjälp att förstå det lilla barnets behov och signaler.
  • Utifrån tidigare vårdplanering och vid behov kontaktas, med förälderns medgivande, andra stödpersoner inom BUP, socialtjänsten eller psykiatrin.
  • Om familjen inte tidigare är känd inom samverkansgruppen och det finns behov av samordnade insatser bör sjuksköterskan, med förälderns medgivande, diskutera familjen i sin lokala samverkansgrupp.
  • Boka tid till barnläkare vid 4 veckors ålder eller tidigare vid behov.
  • När barnet är 6-8 veckor gammalt erbjuds modern att fylla i ett EPDS-formulär, Edinburgh postnatal depression scale.
  • Särskilda överväganden bör göras om vad som ska dokumenteras i BHV-journalen. Under rubriken "Förekomst i släkten" kan förälders sjukdom anges. I löpande text bör barnets situation beskrivas. Uppgifter om mammans psykiska sjukdom i sig ska inte stå i barnets journal om sådana uppgifter inte utgör en påverkan på barnets situation. Informera gärna föräldrarna om vad som dokumenteras i journalen. När lokala riktlinjer finns dokumenteras uppgifter om moderns hälsa direkt i moderns journal.
  • Erbjud pappan/icke födande föräldern ett enskilt föräldrasamtal när barnet är 3-5 månader eller tidigare vid behov. Beakta särskilt att när en av de nyblivna föräldrarna har depressiva symtom ökar risken för att också den andra föräldern mår dåligt.

Offentlighets- och sekretesslagen stöd för samverkan

Offentlighets- och sekretesslagen 25 kapitlet 12§ och 26 kapitlet 9§ ger möjlighet att utbyta uppgifter mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten i de fall det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. De grupper som omfattas av denna bestämmelse är barn, missbrukare och närstående till dessa, samt gravida kvinnor och deras närstående om det behövs för nödvändig insats för det väntade barnet.

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattaren Anna Fröjlinger, vårdutvecklare

Om innehållet

Uppdaterad: 16 oktober 2023

Granskare: Nathalie Aranda Gani, Barnhälsovården

Till toppen