Barntrauma

Samma grundprinciper för initialt traumaomhändertagande gäller för barn som för vuxna, men vissa undantag finns. Se kapitel Trauma för de grundläggande ABCDE-principerna enligt t.ex. ATLS vid trauma inklusive specifika skadetyper.

Andning

Barn har förhållandevis en större tunga, epiglottis är mjukare och har svårare att hålla fri luftväg. Spädbarn andas genom näsan. Vid nästrauma och svullnad blir spädbarn lätt hypoxiska och den enda möjligheten att få in luft för dem är att skrika.

Ventilation

Barn kan mycket snabbt tappa syremättnaden, har små reserver,
blir snabbt ”blå”.

Cirkulation

Vid blödning är hypotension ofta ett sent tecken hos barn. Normalvärden för det systoliska blodtrycket är enligt en enkel formel: 80 + (årx2). Barns blodvolym är normalt 80 ml/kg kroppsvikt.

Hypovolem chock hos barn:

Dålig kapillär återfyllnad (d.v.s. >2 sekunder). Blek, kall, marmorerad hud.
Agiterad patient,
Snabb, ytlig andning, sänkt medvetandegrad,
Takykardi. Dålig pulskvalitet.

Klassiska barntraumafall med påverkade patienter är ”cykelstyre i magen”, ”hästolycka” och trafikolyckor. Cirkulatoriskt instabila barnpatienter med tecken till blödning har ofta intraabdominella skador.

Ventilpneumothorax kan hos barn mycket snabbt ge en cirkulationspåverkan och måste uteslutas snabbt hos cirkulationspåverkade barn (redan under B).

Traumatiska skallskador hos barn

Bakgrund

Skallskador hos barn är vanlig sökorsak på akuten. Ofta är föräldrarna oroliga. Större trauman handläggs enligt A-E (se Trauma). Ett barn med commotio reagerar ofta med illamående, blekhet och dålig kontaktbarhet initialt. Ett barn som vid lindrigt skalltrauma efter några timmar kan dricka utan att kräkas, är opåverkat, intresserad av omgivningen, leker och beter sig normalt kan skickas hem. Barn med lindrig commotio kan observeras en timmes tid på akuten innan beslut om inläggning tas. Barn som uppvisar större symtomatologi efter skalltrauma ska läggas in, se nedan. Diskutera gärna med kirurgjour.

Undersökning och utredning

Anamnes

Undersökningsrutinen för barn liknar den för vuxna. Kartlägg mekanismen och händelseförloppet efter traumat. Fråga gärna flera gånger på olika sätta för att screena efter barnmisshandel; stämmer skadans typ och utbredning sett till av förälder beskriven skademekanism? Spädbarn är immobila och signifikanta skador i denna ålder ska därför göra behandlande läkare uppmärksam på misstänksam skademekanism, med mottot: ”Barn som ej lärt sig gå, ska sig icke slå”.

Status

Existerande skandinaviska riktlinjer för traumatiska skallskador hos barn lägger stor vikt på medvetandepåverkan och allmänpåverkan i form av irritabilitet. Större barn kan bedömas enligt GCS medan barn ≤2 år bedöms med skalan Pediatriskt GCS (p-GCS):

Bedömning av skallskada
Poäng	Ögonöppning	Verbalt	Motorik
6			Spontanrörelse
5		Jollrar, samspelar, följer föremål	Drar tillbaka vid beröring
4	Spontant	Irritabel, gråter	Drar tillbaka vid smärtstimuli
3	På verbalt stimuli	Gråter vid smärtstimuli	Patologiskt böjsvar
2	På smärtstimuli	Gnäller/stönar vid smärtstimuli	Patologiskt sträcksvar
1	Ingen reaktion	Inga ljud	Ingen rörelse

I övrigt liknande undersökningsrutiner för både barn som för vuxna, d.v.s. orienteringsgrad, reflexer, pupillreflexer och lokalstatus. En buktande fontanell hos ett spädbarn kan vara tecken till ökat intrakraniellt tryck. Sårskador bedöms liksom även hörselgång och trumhinna (blod här tyder på skallfraktur).

Obs! Bedöm halsryggen (beslutsstödet NEXUS är validerad från 1-års ålder; men Canadian C-Spine Rule är inte är utformad för barn <16 år men har validerats för detta åldersspann.

DT skalle är indicerad vid sänkt medvetandegrad, påverkat GCS/P-GCS samt vid misstanke om skall- eller ansiktsfraktur eller fokalneurologi. DT halsryggrad vid misstanke nackfraktur. Helkroppsradiologi enligt lokalt PM vid misstanke om barnmisshandel.

Handläggning skallskada barn

Källa: Läkartidningen 2017

Om innehållet

Publicerad: April 2022

Författare: Gustaf Drevin och Markus Almström