Eftervård

1. Eftervårdsbesök

Kliniken och BMM har ett gemensamt ansvar de första 7 dagarna post partum, därefter har BMM ansvar upp till 16 veckor post partum. Eftervård planeras utifrån en individuell bedömning. Vid en komplicerad graviditet eller förlossning kan uppföljning hos läkare på BMM också erbjudas.

Alla gravida/blivande föräldrar ska informeras om syfte med eftervårdsbesök både muntligt och skriftligt, gärna redan från graviditetsvecka 30. Syftet med besöken är att följa upp graviditets- och förlossningsupplevelse och eventuella behov inför framtida graviditeter, främja föräldraskapet samt den sexuella - och reproduktiva hälsan. Boka gärna eftervårdsbesök redan i slutet av graviditeten, minst två eftervårdsbesök rekommenderas. Eftervårdsbesöket ska utgå från kvinnans behov använd gärna samtalspaletten, se bilaga 1 Pdf, 69.3 kB, öppnas i nytt fönster..

Eftervård i grupp

Barnmorskemottagningen kan erbjuda eftervård i grupp som ett komplement till de individuella besöken. Innehållet bör fokusera på: bäckenbottens anatomi och fysiologi, knipövningar, fysisk aktivitet post partum samt gruppmedlemmarnas egna frågor.

Riskgrupper

Riskgrupper för att utebli från eftervårdsbesök och som bör tas i beaktande är: kvinnor födda söder om Sahara eller i Mellanöstern, kvinnor med grundskola som högsta utbildning, asylsökande, kvinnor med psykisk ohälsa och de som fått extra stöd för förlossningsrädsla.

2. Telefonkontakt

• Telefonkontakt med den nyförlösta ska tas av patientansvarig barnmorska (PAB) inom 2 veckor efter förlossningen.
  
• Utgå från kvinnans behov och hennes situation.
  
• Vid bedömning av akuta besvär hänvisas till förlossningsklinik, gynekologisk mottagning på sjukhus eller psykiatrisk akutvård.
  
• Vid behov bokas eftervårdsbesök om det inte är bokat sedan tidigare, besök kan tidigareläggas.

3. Fysisk och psykisk hälsa

Hälsofaktorer

Utgå ifrån samtalspaletten se bilaga 1 Pdf, 69.3 kB.. Diskutera nedanstående punkter vid behov efter vad som framkommit att det varit ett problem före eller under graviditeten:

• vikt, kost- och motionsvanor, tobaksbruk och substansbruk
  
• information om stegvis ökande motion utifrån egna förutsättning för återhämtning efter förlossning se bilaga 2.

Undersökningar

• vikt, blodtryck, Hb, vid behov urinodling och graviditetstest

Gynekologisk undersökning

• bedöm bäckenbotten, knipförmåga och eventuell smärta
  
• inspektera slemhinnor, eventuell bristning, suturering och sårläkning. Inspektera även området runt anus
  

Den gynekologiska undersökningen kan med fördel delas upp i två undersökningar, första undersökningen på brits för att bedöma bäckenbotten och den andra i gyn.stol för att inspektera bristning och kontrollera läkning.

Dokumentera förslagsvis knipförmågan enligt, Modifierad Oxford-skala, MOS:

0=Ingen muskelanspänning alls
1=Förnimmelse av anspänning
2=Svag anspänning
3=Moderat anspänning
4=God anspänning
5=Riktigt stark anspänning

För ytterligare information se Undersökning vid efterkontroll Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Bäckenbottenutbildning)

Bäckenbottenträning

Ge information om bäckenbottenträning muntligt och skriftligt. Skriftlig information, översatt till flera språk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Löf).

Träning efter förlossning

Se bilaga 2

Bristningar som bedöms behöva vidare undersökning

Vid behov bokas nytt besök för uppföljning och fortsatt information om bäckenbottenträning etc. till barnmorska och/eller läkare. Vid behov remittera kvinnan till vidare till specialistmottagning.

Urininkontinens trots bäckenbottenträning 6 månader eller längre kan även hänvisas till fysio-/uroterapeut. Se Kompetenskarta fysioterapeuter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Akuta besvär av bristningar/komplikationer som uppstår efter förlossning ska hänvisas till Spec MVC på aktuell förlossningsklinik

Uppföljning efter sfinkterruptur grad 3-4

Kliniken ska informera kvinnan muntligt och skriftligt att hon kan boka fysio-/uroterapeut 2 månader och ska erbjudas återbesök till specialistmottagning 4–6 månader efter förlossningen efter behov.

Psykisk hälsa

Efterfråga kvinnans psykiska hälsa. Om kvinnan har symtom på oro, depression eller ångest hänvisa till vårdcentral eller vuxenpsykiatrin.

Inkludera partner och BVC vid symtom på psykisk ohälsa, skriv eventuellt remiss till Malinamottagning.

Vid misstänkt postpartum psykos, ett mycket allvarligt akut tillstånd. Kvinnan behöver tas om hand omgående och får inte lämnas ensam. se riktlinjen Psykisk ohälsa.

Uppföljning av genomgången graviditetskomplikation eller sjukdom som diagnostiseras i samband med graviditet

Efter förlossningen är det viktigt att kontrollera att kvinnan är remitterad till vårdcentral för uppföljning av till exempel graviditetsdiabetes, hypotyreos och infektionssjukdomar, till exempel TBC. Uppföljning ska ske även om kvinnan uteblir från eftervårdsbesöket.

Vid komplicerad graviditet som inte är uppföljd via Spec MVC ska läkarbesök på BMM bokas för vidare uppföljning och planering.

4. Förlossningsförlopp och förlossningsupplevelse

• Erbjud genomgång av förlossningsförlopp och -upplevelse oavsett om uppföljning redan ägt rum via BB/ förlossningsklinik.
  
• Om det framkommer negativa upplevelser ska VAS skattning vid behov göras.
  
• Vid VAS skattning 1–3 ska remiss erbjudas till aktuell förlossningsklinik.

5. Amning

• Följ amningsstrategi för att ge rådgivning, stöd och uppmuntran om amning.
  Amningsstrategi Öppnas i nytt fönster.
  

6. Sexuell och reproduktiv hälsa

• Använd mall för reproduktiv livsplan.
  
• Informera om lust och sex efter förlossning, livet med ett nyfött barn, parrelationen, fysiska förändringar hos den nyförlösta som kan påverka lusten.
  
• Ge preventivmedelsrådgivning enligt antikonceptionsriktlinjen.

7. Checklista - Vård efter förlossning

8. Bilagor

1. Samtalsmall Pdf, 69.3 kB, öppnas i nytt fönster.
   
2. Träning efter förlossning Öppnas i nytt fönster.

Om innehållet

Uppdaterad: 3 november 2022

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Publicerad: 3 november 2022