EPDS

Syfte

Att genom ett strukturerat samtal om psykiskt mående under graviditeten, med EPDS som underlag, upptäcka misstänkt depression samt oro och därigenom möjliggöra tidiga stödinsatser.

Bakgrund

Psykisk ohälsa föreligger hos ca 10–20 % av alla gravida kvinnor och kan påverka graviditeten, föräldraförmågan samt barnet på ett ogynnsamt sätt. Psykisk ohälsa ska särskilt uppmärksammas inom mödrahälsovården.

Självskattningsformuläret EPDS är utvecklat för att upptäcka depressionssymtom och oro hos kvinnor postpartum och används på de flesta BVC. Frågorna i EPDS-formuläret kan göra det lättare att samtala om och på ett strukturerat sätt kartlägga förekomsten av nedstämdhet.

EPDS kan också användas som instrument redan under graviditeten. De flesta som identifieras som deprimerade efter förlossningen har varit det även under graviditeten.

Gravida som är under behandling för psykisk ohälsa behöver inte fylla i formuläret, men samtal om det psykiska måendet bör ske med frågor om pågående kontakter och eventuell behandling. För mer information se riktlinje Psykisk ohälsa under graviditet och amning

Metod

• Barnmorskan på BMM erbjuder alla gravida att fylla i EPDS i graviditetsvecka 16. Kvinnan fyller i formuläret i samband med besöket.
• Be den gravida stryka under det svar som bäst motsvarar hur hon känt sig de senaste 7 dagarna. För mer information se Stödmaterial för första EPDS-samtal Pdf, 35.6 kB, öppnas i nytt fönster.
  
• Det ifyllda formuläret ligger till grund för ett kortare samtal om det psykiska måendetoch ligger till grund för bedömning av eventuellt behov av ytterligare samtal/stöd. Samtalet bör innehålla frågor kring hur det kändes att fylla i formuläret och om det är någon särskild fråga som känns viktigare att prata om. Barnmorskan bör fråga vidare om varje enskilt svar som fått 2 eller 3 poäng och ta reda på mer om t ex hur länge hon känt sig nedstämd, om hon har haft depression eller ångest tidigare i livet och eventuella behandlingar. För mer information se bilaga Återge resultat efter EPDS Pdf, 127.3 kB, öppnas i nytt fönster..
• Om en gravid inte vill fylla i EPDS-formuläret kan det vara bra att ställa frågan om det finns något särskilt skäl till det?
• Om svenska inte är modersmålet bör en validerad översättning från Rikshandboken för BHV i första hand användas, se länk under Material och länkar. I andra hand kan ett ej validerat översatt formulär användas som underlag för samtalet, se länk under Material och länkar. De ej validerade översatta formulär saknar cut off. I boken Perinatal Mental Health - The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Manual av Cox, J, Holden J, Henshaw C (2014) finns annars samtliga 54 översättningar av EPDS, varav 46 är validerade (se sidorna 79 - 191). Kontakta MHVenheten vid behov.

EPDS poängsätts från 0–3. För mer information se Kodning av EPDS-formulär Pdf, 37.4 kB, öppnas i nytt fönster.

OBS! Olika cut off poäng för formulär på olika språk. Det står vilken cut off som gäller vid respektive språks formulär, se Rikshandboken för BHV Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

EPDS kan fyllas i när som helst under graviditeten alltså även vid t ex sen inskrivning eller på indikation.

EPDS kan fyllas i flera gånger under en graviditet, det finns ingen inlärningseffekt på formuläret.

Handläggning

EPDS ger inte en diagnos och ersätter inte en klinisk bedömning. Det är framför allt samtalet som avgör vilka insatser som eventuellt behöver sättas in.

Följande kan ses som en vägledning (poäng baserade på det svenska formulärets cut off):

Gravida med < 10 poäng ingen ytterligare åtgärd, följer basprogram.

Gravida med 10–12 poäng kan vid behov erbjudas stödsamtal på BMM för vidare samtal kring det psykiska måendet och bedömning/identifiering av eventuellt behov av ytterligare stöd, se vidare nedan under rubrik Stödsamtal efter utfall på EPDS. Information ges vid behov om de möjligheter till stöd som kan vara aktuella utöver extra samtal på BMM och/eller vidare hänvisning/remittering enligt nedan.

Gravida med ≥ 13 poäng kan erbjudas extra samtal på BMM och/eller hänvisas/remitteras till:

• Vårdcentral, läkare/första linjens psykiatri (OBS! Listningskrav)
  
• Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning
  
• BUP om problematik relaterad till anknytning föreligger
  
• Familjecentral
  
• Föräldrastöd kommun/stadsdelsförvaltning för familjerådgivning, stöd i föräldraskapet (för de som ej har familjecentral)
• Socialtjänst/kommun – öppna insatser som t ex familjebehandling
  
• Annan instans som t ex familjerådgivning via kyrkan, privata psykologer etc
  
• Om den gravida avböjer de ovan angivna hänvisningsinstanserna bör ytterligare samtal erbjudas på egna BMM för dialog om vilket stöd som patienten kan acceptera.

Dokumentation

Graviditetsvecka 16

Dokumentera i MHV 3 under sökordet psykosocialt att samtal med EPDS som underlag är genomfört med poängen xx följt av antingen ”ingen ytterligare åtgärd, följer basprogram” eller en sammanfattning av efterföljande samtal samt vårdplanering. Om stödsamtal planeras bör frågor med 2 eller 3 poäng dokumenteras som underlag för stödsamtalet alternativt spara det ifyllda formuläret. Notera även om den gravida avböjt EPDS eller om EPDS ej är genomfört av andra skäl. Om EPDS ≥13 poäng anges det som riskfaktor under sökordet riskbedömning.

Efter stödsamtal

Dokumentera under sökordet psykosocialt en sammanfattning av samtalet och vidare planering.

Vid sammanfattningen

Dokumentera under sökordet riskbedömning förhöjd poäng på EPDS och eventuella vidtagna åtgärder under graviditeten samt planerade åtgärder postpartum.

Stödsamtal efter utfall på EPDS

Följande är exempel på vad som kan tas upp vid ett stödsamtal efter utfall på EPDS:

• Avstämning av nuläget avseende nedstämdhet.
  
• Ta reda på mer kring eventuell tidigare nedstämdhet såsom t ex eventuell medicinering, annan behandling, eventuella egna strategier som patienten använt tidigare.
  
• Hur ser det sociala nätverket och möjlighet till stöd ut runt den gravida?
  
• Hur fungerar vardagslivet med mat, sömn, familj, arbete, stress?
  
• Hur känns det att vara gravid och vilka känslor har den gravida för barnet och föräldraskapet?
  
• Informera den gravida om oxytocinhöjande aktiviteter såsom:
  
  • att utöva avslappning/mindfulness/yoga/promenader.
    
  • att duscha/bada varmt eller använda värmekudde.
    
  • att umgås med människor vi tycker om och känner oss trygga med.
    
  • att äta bra mat såsom avokado/nötter/mörk choklad/fet fisk regelbundet och långsamt.
    
  • massage/beröring.
    
  • andra individuella aktiviteter som får en att må bra t ex lyssna på musik, pyssla i trädgården etc.
    

Vid lättare nedstämdhet och ångest brukar effekt ses vid minst 15 minuter av ovan
nämnda aktiviteter dagligen.

• Möjlighet att informera om vad det finns för stöd att tillgå relaterat till anamnes och behov.
  
• Vad önskar den gravida för stöd?
  
• Vidare planering av eventuellt extra stöd under graviditeten.
  

För ytterligare fördjupning se även bilaga Stödmaterial för uppföljande samtal Pdf, 121.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Informationsöverföring till BVC

Om den gravida samtycker rapportera vid behov till vald BVC i slutet av graviditeten. Använd Överföringsblanketten, se riktlinje Överrapportering från MVC till BVC

Hantering av EPDS-formulär

Ifyllda EPDS-formulär makuleras efter uppföljande samtal med patienten och dokumentation i journalen.

Material och länkar

• EPDS-formulär på svenska Pdf, 18.6 kB, öppnas i nytt fönster.
• Kodning av EPDS-formulär Pdf, 37.4 kB.
  
• EPDS-formulär på andra språk från Rikshandboken för barnhälsovård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• EPDS-formulär på andra språk - ej validerade
• Flödesschema handläggning efter EPDS-samtal Pdf, 36.8 kB, öppnas i nytt fönster.
• Stödmaterial för första EPDS-samtal Pdf, 35.6 kB, öppnas i nytt fönster.
• Återge resultat efter EPDS Pdf, 127.3 kB, öppnas i nytt fönster.
• Stödsamtal efter utfall på EPDS Pdf, 121.5 kB, öppnas i nytt fönster.
• Lokala hänvisningsmöjligheter, mall Pdf, 117.7 kB, öppnas i nytt fönster.
• Överföringsblanketten, se riktlinje Överrapportering från BMM till BVC
• Psykisk ohälsa under graviditet och amning
• Regionalt vårdprogram: Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Öppnas i nytt fönster.

Om innehållet

Uppdaterad: 4 januari 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Publicerad: 1 mars 2020