Ung förstföderska

Handläggning graviditet och eftervård

Unga gravida och unga blivande föräldrar är en blandad grupp och bemötandet ska anpassas efter individen.

Barnmorskebesök ska ske enligt basprogram men tätare besök kan behövas framför allt i slutet av graviditeten och efter avslutad graviditet. Erbjud läkarbesök för graviditetsplanering.

Gruppen unga gravida i denna riktlinje innefattar gravida i nedre tonåren och upp till 23 år. Det är även målgruppsåldern för ungdomsmottagningarna (UM). De utgör cirka 10 % av de gravida i Sverige och knappt 6 % av gravida i Region Stockholm enligt Medicinska Födelseregistret, 2021). Det är viktigt att göra unga blivande föräldrar delaktiga i vården. Behoven kan variera både efter ålder och individuella förutsättningar.

Definitioner:

  • Omyndig gravid < 18 år
  • Ung gravid < 23 år

Särskilt att beakta:

Unga gravida saknar ofta forum/platser/grupper för unga föräldrar, en del känner sig inte bekväma med att delta i föräldragrupper där de sticker ut som mycket yngre än andra deltagare. När barnet kommit kan en del tveka att besöka vanliga öppna förskolor där majoriteten är mycket äldre.

De unga föräldrarna kan ha en parallell kontakt med sin UM för stöd via kurator. Mer information om UM finns att läsa via Metod- och kunskapsbanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller kontakta närmast ungdomsmottagning.

Omyndiga < 18 år

Uppdrag och förhållningssätt: Bland omyndiga unga gravida kan skillnaden i mognad och behov av stöd variera mycket. Samråd gärna med kollegor, använd den tvärprofessionella kompetens som finns i vårdkedjan. Om den unga gravida ej har tillräcklig mognad i aktuellt ärende, behöver hon informeras om vikten av att vårdnadshavare eller annan vuxen involveras.

För dig som vill läsa mer om mognadsbedömning: Mognad och mognadsbedömning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Kunskapsguiden)

Särskilt att beakta: Barnäktenskap

I Sverige får barn inte ingå äktenskap och från 2019 erkänns inga utländska barnäktenskap i Sverige. Förbudet gäller oavsett parternas anknytning till Sverige och parternas ålder när äktenskapet ingicks. Vid misstanke om att barnäktenskap föreligger ska en orosanmälan göras till Socialtjänsten som i sin tur utreder och handlägger ärendet.

Riskfaktorer hos unga gravida

Det finns graviditetskomplikationer som är vanligare bland yngre (under 25) föräldrar. Dit hör bland annat depressiva symtom under graviditeten liksom ökad risk för prematur förlossning (Fransson m.fl. 2011).

Rapporter visar att unga blivande föräldrar upplever sig sämre bemötta inom vården, vilket kan leda till minskad tillit och risk för att inte söka vård och stöd. Det kan även finnas en oro kring att bli extra granskad som ung (blivande) förälder (Olsson & Andersson 2022).

Många unga blivande föräldrar saknar socialt kontaktnät och har det svårt ekonomiskt. Det är vanligt att de saknar eget boende, har en ofullständig utbildning och har svårt att komma in i arbetslivet efter föräldraledigheten (Ekerum, 2014). Många flyttar hemifrån tidigt och ingen kontakt med sina egna föräldrar (Vinnerljung m.fl. 2007).

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: Det finns en överrepresentation av neuropsykiatrisk problematik bland de som föder barn i tonåren. En svensk registerstudie visade att drygt 15 % av tonåringar med diagnosen ADHD födde barn under tonåren jämfört med under 3 % för de utan denna diagnos (Skoglund m.fl. 2019).

Samverkan vid oro för den unga gravida

Det finns generellt en stor vinst att samverka med andra aktörer för att unga blivande föräldrarna ska få en så sammanhållen vårdkedja som möjligt och för att vi i vården ska kunna stötta de unga in i föräldralivet på bästa sätt. Nedan ges exempel på olika samverkansinstanser:

Överrapportering

Det är viktigt med överrapportering till nästa vårdinstans i detta fall BVC, se vidare Överrapportering BMM-BVC

Information och länkar

Stadsmissionen erbjuder förlossningsförberedande grupper för unga föräldrar på sin mötesplats i city.

Barns rättsliga ställning

  1. Ekerum, T. (2014). Unga mammors upplevelser av ungt moderskap.
  2. Fransson, E., Örtenstrand, A. and Hjelmstedt, A. (2011), Antenatal Depressive Symptoms and Preterm Birth: A Prospective Study of a Swedish National Sample. Birth, 38: 10-16. https://doi.org/10.1111/j.1523-536X.2010.00441x
  3. Medicinska Födelseregistret – Statistikmyndigheten SCB. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  4. Olsson, E., & Andersson, A. (2022). Ungt föräldraskap-En fot i ungdomsvärlden och en fot i vuxenvärlden: En studie om hur unga föräldrar bemöts och framställer sig i det svenska samhället.
  5. Skoglund C, Kopp Kallner H, Skalkidou A, et al (2019). Association of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder With Teenage Birth Among Women and Girls in Sweden. JAMA Netw Open. doi:10.1001/jamanetworkopen.2019.12463
  6. Vinnerljung, B., Franzén, E., & Danielsson, M. (2007). Teenage parenthood among child welfare clients: A Swedish national cohort study of prevalence and odds. Journal of adolescence, 30(1), 97-116.

Om innehållet

Publicerad: 14 juni 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen