Surrogatmödraskap
Surrogatmammor befinner sig ofta i en utsatt situation, än mer utsatt om det är en kvinna som flytt från Ukraina.
De tilltänkta föräldrarna kanske inte befinner sig i Sverige och surrogatmamman har då vårdnaden om ett barn som hon inte planerat att ta hand om. Finns det indikationer på att barnet kommer att bo stadigvarande hos andra än barnets vårdnadshavare kan det ofta bli aktuellt med en orosanmälan, se nedan.
Utöver ovanstående är det lämpligt att hälso- och sjukvården kan lämna information om vart surrogatmamman kan vända sig för stöd eller skydd. Det är i första hand Socialtjänsten som ansvarar för sådana insatser.
Svensk lag om surrogatmödraskap
Det finns i svensk rätt inget uttryckligt förbud mot surrogatmödraskap. Däremot anses det följa av regleringen om assisterad befruktning att det inte är tillåtet att utföra assisterad befruktning inom den svenska hälso- och sjukvården i syfte att genomföra ett surrogatarrangemang. Bestämmelserna om assisterad befruktning syftar alltså inte till att möjliggöra surrogatmödraskap.
Akut vård ska dock alltid erbjudas surrogatmödrar.
Anmälan vid födelsen
Enligt 24 § folkbokföringslagen ska födelseanmälan göras till Skatteverket. När ett barn föds på sjukhus eller enskilt sjukhem anmäler vårdgivaren födelsen. Om en barnmorska hjälper till vid en födsel som inte sker på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska barnmorskan anmäla födelsen. Födelseanmälan bör innehålla namn och födelsedatum eller personnummer för den som fött barnet.
Det är den kvinna som föder barnet, det vill säga surrogatmamman, som ska anses som barnets mamma. Den kvinna som fött barnet är också barnets vårdnadshavare. Det finns möjlighet för den tilltänkta mamman att ansöka om närståendeadoption efter att den man som bidragit med spermier registrerats som pappa till barnet och surrogatmamman gett sitt medgivande. Skatteverket kan skicka en underrättelse till Socialtjänsten om det finns behov av att utreda faderskapet.
Misstanke om att ett barn far illa
Enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen gäller anmälningsskyldighet till Socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller bland annat för personal i hälso- och sjukvården. Det räcker med misstanke om att barn far illa för att anmälningsskyldighet ska föreligga.
Mer information om orosanmälan
Om innehållet
Publicerad: 18 maj 2022
Författare: Gunilla Brodda Jansen, medicinskt ansvarig, Kunskapsstöd för vårdgivare
Godkänd av: Nicole Silverstolpe, förlossningssamordnare, produktionsdirektör Region Stockholm