Tillväxthämning

21 mars 2022

IUGR

Vid graviditet där man misstänker att fostret är tillväxthämmat remitteras kvinnan av barnmorska eller läkare på BMM till Ultraljudsavdelning för ultraljudsundersökning som omfattar viktskattning och bedömning av fostervattenmängd (för indikation viktskattning vg se riktlinje BMM). För att skilja konstitutionellt små barn från graviditeter med placentainsufficiens utförs även blodflödesmätningar.

Om skattad fostervikt är:

Skattad fostervikt

> -15 %


  • Ingen blodflödesundersökning. Normalfynd, fortsatta
    kontroller på MVC

-15 % till -21 %






  • Flöde i a. umbilicalis och aa. uterinae.
  • Från vecka 34 flöde i a. cerebri media.
  • Ny undersökning efter två veckor. Foster med normal
    tillväxt och normala blodflödesundersökningar återgår till fortsatta kontroller på BMM

≤ -22 % och/eller delta > -10 % (deltavärde, 2 veckor
mellan undersökningar)



  • Flöde i a. umbilicalis och aa. uterinae.
  • Från vecka 34 flöde i a. cerebri media.
  • Kontroll på spec-MVC med CTG, blodtryck och urinprov.
    Fortsatt handläggning enligt nedan.

Flöde i aa.uterinae

Görs som komplement till övrig undersökning på förfrågan alternativt vid misstänkt litet barn för att ge en uppfattning om bakomliggande genes. I ultraljudssvaret anges medelartär PI samt om detta överstiger 95:e percentilen vilket betraktas som patologis.

Handläggning

Handläggning vid skattad fostervikt ≤ -22 % med normalt flöde i a. umbilicalis

-22 % till -29 %




  • Kontroll varannan vecka med viktskattning, flöde i a. umbilicalis och
    a. cerebri media från vecka 34. Kontroll på spec-MVC med CTG, blodtryck
    och urinprov. Förlossning bör övervägas senast vecka 40. Vid redistribution
    i a. cerebri media se nedan.

≤ -30 %


  • Individuell handläggning. Riktat ultraljud av läkare. Ställningstagande till
    ytterligare utredning avseende kromosomavvikelser eller infektion.

Handläggning vid avvikande blodflöde i a. umbilicalis vid SGA eller misstänkt IUGR

handläggning vid avvikande blodflöde i a. umbilicalis

BFK 1

  • Flöde i a. umbilicalis, a. cerebri media (om > 34 v) + CTG 1 gång/vecka.
    Tillväxtkontroll varannan vecka. Förlossning övervägs från vecka 37+0.

BFK 2

  • Flöde i a. umbilicalis, a. cerebri media (om > 34 v) + CTG 2 ggr/vecka.
    Tillväxtkontroll varannan vecka. Förlossning övervägs från vecka 34+0.

BFK 3A/3B
















  • Inläggning. Flödesundersökning av ductus venosus minst varannan dag
    och cCTG-kontroller dagligen. Individuell handläggning i samråd mellan
    ansvarigobstetriker, fostermedicin samt neonatolog.
  • Kontakta fostermedicinjour för rådgivning v.b.
  • Förlossning övervägs efter v 26+0 om patologiskt flöde i ductus venosus
    eller patologiskt CTG. < v25+6 individuell bedömning.
  • Som vägledning ges att om CTG och ductus venosus flöde är normalt
    före v 32+0 bör man avvakta med förlossning om inga andra obstetriska
    riskfaktorerföreligger.
  • Patologiskt flöde i ductus venosus (=a-våg negativ eller noll) bör bekräftas
    vid två separata undersökningar, ca 12-24 timmar emellan.
  • Om förlossning övervägs bör steroidbehandling helst utföras först.
    Från v 32+0 förlossning efter att steroideffekt uppnåtts.
    Korttidsvariabiliteten kan påverkas 24-72 timmar efter första kortisondosen

Handläggning vid skattad fostervikt ≤-15 % med normalt flöde i a. umbilicalis från vecka 34 men redistribution i a. cerebri media

Två separata undersökningar, med 24-48 timmar mellan mätningarna, krävs för definition av avvikande flöde i a. cerebri media i denna situation. Innan vecka 38 görs förnyad blodflödesmätning veckovis om fortsatt tecken på redistribution. Vid redistribution efter vecka 38 görs en ny undersökning efter 1-3 dagar. Om redistribution kvarstår tas kontakt med spec-MVC för CTG, blodtryck och ställningstagande till förlossning. Förlossning kan övervägas i samråd mellan obstetriker och fostermedicin, om fler riskfaktorer finns, som talar för detta.

Handläggning vid skattad fostervikt ≤ -15 % i graviditetsvecka 41

Flöde i a. umbilicalis och fostervattenmängd undersöks. CTG och blodtryck ska kontrolleras via spec-MVC eller förlossningen. Om detta normalt planeras för induktion inom 1-2 dygn annars snarast.

Patientinformation

Ladda ner en länk till patientinformationen genom att skanna qr-koden nedan. Använd mobiltelefonens kamera eller qr-läsare.

  1. Figueras F, Gratacos E. Update on the diagnosis and classification of fetal growth restriction and proposal of a stage-based management protocol. Fetal Diagn Ther. 2014;36(2):86-98.
  2. Baschat AA, Gembruch U. The cerebroplacental Doppler ratio revisited. Ultrasound Obstet Gynecol. 2003;21(2):124-7.
  3. Cruz-Martinez R, Figueras F, Hernandez-Andrade E, Oros D, Gratacos E. Fetal brain Doppler to predict cesarean delivery for nonreassuring fetal status in term small-for-gestational-age fetuses. Obstet Gynecol. 2011;117(3):618-26.
  4. Ebbing C, Rasmussen S, Kiserud T. Middle cerebral artery blood flow velocities and pulsatility index and the cerebroplacental pulsatility ratio: longitudinal reference ranges and terms for serial measurements. Ultrasound Obstet Gynecol. 2007;30(3):287-96.
  5. Gomez, O, Figueras F, Fernandez S, Bennasar M, Martinez J.M, Puerto B, Gratacós E. Reference ranges for uterine artery mean pulsatility index at 11-41 weeks of gestation. Ultrasound Obstet Gynecol. 2008;32(2): 128-132.
  6. Boers KE and theDIGITAT Study Group. Neonatal morbidity after induction vs expectant monitoring in intrauterine growth restriction at term: a subanalysis of the DIGITAT RCT.Am J Obstet Gynecol. 2012 Apr;206(4):344.e1-7.
  7. Tajik P and the DIGITAT Study Group. Which intrauterine growth restricted fetuses at term benefit from early labour induction? A secondary analysis of the DIGITAT randomised trial. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2014 Jan;172:20-5.
  8. DeVore GR. The importance of the cerebroplacental ratio in the evaluation of fetal wellbeing in SGA and AGA fetuses. Am J Obstet Gynecol. 2015 Jul;213(1):5-15.
  9. Figueras F, Gratacos E. An integrated approach to fetal growth restriction. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2017 Jan;38:48-58.

Kontakt

Vid eventuella frågor, kontakta:

Om innehållet

Godkänt av:
Karin Pettersson, specialsakkunnig läkare inom obstetrik
Uppdaterad:
21 mars 2022

Sidfot

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och att erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Om oss