Gå till startsidan

Sårskador på handen

Undersökning och utredning

Om såret blöder kraftigt vid inkomsten, lägg tryckförband och höj handen ovan hjärthöjd. De flesta blödningar i arm-hand kan hejdas på detta sätt. Förbered sedan i lugn och ro behandling enligt nedan. Mer omfattande skador med allmänpåverkan avhandlas inte i detta avsnitt.

Bedöm handen genom inspektion, palpation och funktionsstatus. Undersök systematiskt i förslagsvis denna ordning:

  • Cirkulation
  • Huddefekt
  • Skelett-/ligamentskada
  • Muskel-/senskada
  • Nervskada

A. Cirkulation – har handen fingret full cirkulation?

Inspektion

  • Färg (blek = nedsatt arteriell cirkulation, blåaktig = nedsatt venöst avflöde)?

Palpation

  • Nedsatt temperatur? Nedsatt hudturgor?

Funktionsstatus

  • Kapillär återfyllnad i pulpa eller nagelbädd: tryck med pennspets - först vitt sedan rött igen om normalt. Snabb återfyllnad vid venös stas.
  • Blödning från sårkant?
  • Pulsar är oftast inte så användbar vid akuta handskador men ev. vid mer proximala skador (till exempel vid armbågsfraktur hos barn).

Obs! Pulsar kan vara normala vid kompartmentsyndrom (se Akut kompartment-syndrom).

Allens test kan göras vid misstanke på trombos i a. ulnaris eller a. radialis men lämpar sig vanligen inte vid öppna skador

  • Håll handen högt och be patienten knyta greppet hårt.
  • Undersökaren komprimerar a. radialis och a. ulnaris med sina båda tum-pekfingergrepp.
  • Patienten ombeds öppna handen.
  • Undersökaren släpper trycket över a. ulnaris och observerar handen.
  • Om handen snabbt blir rosig finns flöde i a. ulnaris.
  • Testet kan upprepas för amputationsskador undersökning av flöde i a. radialis på motsvarande sätt.

B. Huddefekt - saknas hud någonstans på handen eller är den så skadad att den inte är viabel?

Bedöm cirkulation i huden enligt A. ovan. Tänk på att distalt baserade hudlambåer ofta har dålig cirkulation. Vid avhandskningsskador (avulsionsskador), där huden slitits eller vridits av handen, är vanligen huden så skadad att den inte är viabel.

Obs! Sy aldrig tillbaka hud som saknar cirkulation. Detta leder nästan alltid till nekros och infektion.

C.-E. behandlas i respektive kapitel

Handläggning

1. Bedöva

Grunden till all sårbehandling på handen är adekvat bedövning så att rengöring, excision av devitaliserad vävnad och inspektion av skadan kan göras.

De flesta fingerskador kan bedövas med fingerbasanestesi. Lägg maximalt 4–5 ml 1% Carbo- eller Xylocain i ett finger, alltid utan adrenalin. Spruta bedövningen långsamt med tunn nål, så är det mindre smärtsamt (se även Lokal och regional anestesi på akuten). Sårskador längre upp på armen bedövas genom subkutan infiltration proximalt och runt såret. Sårskador som inte kan bedövas på akutmottagningen ska inte heller behandlas där.

Figur 9. Bedövning som läggs vid basen av fingret

Figur 9. Bedövning som läggs vid basen av fingret

2. Blodstilla

Om såret är djupt och blöder bör blodtrycksmanschett sättas på överarmen eller så att sårskadan kan inspekteras adekvat. Manschetten bör pumpas upp till ungefär 80 mm Hg över det systoliska trycket. Ev. kan manschetten släppas efter inspektion och hemostas om patienten har besvär. De flesta tolererar en stasmanschett 10–15 min utan större problem. På finger kan stasslang användas men måste tas bort vid förbandsläggning. Inspektera såret för att bedöma djupet, använd sårhakar. Vid misstanke om sen- eller nervskada, remittera till handkirurg för exploration.

Vid blödning, sätt aldrig peang eller ligera blint i såret - känsliga strukturer kan skadas. Mindre subkutana blödningar stoppar ofta när huden sys.

Vid arteriell blödning i ett finger är oftast även digitalnerven avskuren (se Nervskador).

3. Rengör

Alla sårskador på handen ska rengöras noggrant och alla smutspartiklar ska avlägsnas före suturering. Det går utmärkt att tvätta handen i vanlig tvål och vatten efter bedövning. Ju smutsigare, desto längre rengöringstid. Ta eventuell odling.

4. Revidera

Trasiga eller smutsiga sårkanter måste revideras före suturering på grund av infektionsrisken.

5. Suturera

  • Sårskada äldre än 8–12 timmar - beroende på kontaminationsgrad - ska inte primärsys på grund av infektionsrisken.
  • Sårskada i samband med hund- eller kattbett eller slagsmålsskada där tand kan ha orsakat såret ska aldrig primärsys. Dessa skador ska betraktas som primärt infekterade (se Flexorsenskador resp. Infektioner).
  • Sårskada utan huddefekt sutureras med enstaka suturer, använd monofil tråd 4/0 eller 5/0. Sätt suturerna glest om skadan varit kontaminerad och vid blödningsrisk. Tänk på att handen är en synlig del av kroppen - sy snyggt.
  • Sårskada på handryggen med måttlig huddefekt kan ibland primärsys, men i övrigt måste huddefekter på handen täckas med transplantat eller lambåhud. Kontakta handkirurgisk klinik i dessa fall.
  • Fingertoppsskador (se Amputationsskador).

6. Lägg förband

Tänk på att det kan vara mycket smärtsamt att ta av ett handförband som fastnat i såret.

Det lättaste sättet att undvika att ett handförband fastnar i såret är följande:

  1. Genomsläpplig salvkompress (Jelonet alt. Mepitel) direkt på såret.
  2. Därefter koksaltfuktad gasvävskompress. Lägg aldrig en torr kompress på en akut sårskada på handen.
  3. Avsluta med rikligt med torra kompresser och ev. vadd för kompression och en linda som dras åt måttligt.

Lägg inte ocklusiva förband på skador med infektionsrisk.

Linda aldrig ihop fingrarna så att hud ligger mot hud, lägg alltid en kompress mellan fingrarna.

Vid all förbandsläggning på handen, tänk på rehabiliteringsställningen:

Handens rehabiliteringsställning (se figur 10)

  • Handleden lätt extenderad
  • MCP leder flekterade
  • PIP och DIP leder raka
  • Tummen abducerad (ut från handen)
  • HÖGLÄGE
Figur 10. Handens rehabiliteringsställning

Figur 10. Handens rehabiliteringsställning