Förlossningsrädsla

Cirka var femte gravid i Sverige beräknas ha förlossningsrädsla. Det förekommer i samma frekvens och på likande sätt hos förstföderskor och omföderskor. Prevalensen är högre hos gravida som bor i Sverige men är födda utomlands jämfört med gravida födda i Sverige. Förlossningsrädsla kan bland annat handla om rädsla för smärta, att inte ha kontroll, inte bli väl omhändertagen och lyssnad till. Rädslan kan också handla om rädsla för interventioner, oro för skador i underlivet eller att barnet ska skadas eller dö under förlossningen.

Syfte

Det är av vikt att identifiera förlossningsrädsla så att rätt stöd kan ges. Obehandlad förlossningsrädsla kan bland annat ge psykiskt lidande i form av spänningar, sömnsvårigheter, mardrömmar, rastlöshet och magsmärtor. Konsekvenser relaterat till förlossningen är långsam progress, längre förlopp och ökad användning av EDA. Förlossningsrädsla innebär även en ökad risk för PTSD efter förlossningen.

Symtom

Lätt: Kan samtala om förlossningen utan ångest. Tar till sig information muntligt och skriftligt. Blir lugnare av samtal om förlossningen och att få mer fakta.

Måttlig: Ångest vid samtal om förlossning. Tänker ofta på förlossningen och har svårt att se sig kapabel att klara av en förlossning. Har negativa föreställningar om hur en födsel går till och om hur sjukvården fungerar.

Svår: Undviker att tala/läsa om förlossningen. Sömnstörning, oro, ångest och/eller koncentrationssvårigheter. Gråter ofta hemma. Alltid varit rädd inför tanken på graviditet/förlossning. Exempelvis: Rädd för sjukhusmiljön, har skjutit upp barnafödandet eller genomgått abort p.g.a. rädsla.

Förlossningsfobi: En extrem rädsla som innebär ett undvikande av graviditet eller vaginal förlossning.

Riskfaktorer

  • Ångestbenägenhet/ångestsjukdom
  • Depression
  • Bristande socialt stöd
  • Dålig relation till partner
  • Tidigare komplicerad eller traumatisk förlossning
  • Anamnes på våld och sexuella övergrepp
  • Den gravida är utrikesfödd

Handläggning på BMM

Vid inskrivningsbesöket ska barnmorskan fråga den gravida hur hon känner inför graviditet och förlossning. Den gravida, tillsammans med sin partner, ska erbjudas genomgång av tidigare förlossning och förlossningsupplevelse.

Samtal utifrån MI teknik

Hur ser du på kommande förlossning? Vad tänker du kring förlossningen? Något speciellt som oroar dig? Vad har du för erfarenhet av förlossning? Finns det något inför kommande förlossning som gör att du känner dig lugn, säker eller trygg? Hur är det att föda barn i ditt hemland? Vad vet du om att föda barn i Sverige?

Besök vecka 16

Bedöma grad av förlossningsrädsla, ge stöd samt planering av fortsatt stöd.

Bedömning av grad av oro och rädsla inför förlossningen görs med fördel med hjälp av FOBS-skalan (Fear of Birth Scale).

Ställ frågan ”Hur känner du just nu när du tänker på din kommande förlossning?” Be sedan den gravida markera med ett kryss på vardera linje. Skalorna är 100 mm långa och varje mm motsvarar 1 poäng. Mät värdet av respektive linje, lägg ihop värdena och dela med två. Ett sammantaget värde på > 60 innebär att förlossningsrädsla tros föreligga.

FOBS-skalan (Fear Of Birth Scale)

Hur känner du just nu när du tänker på din kommande förlossning?

Markera med ett kryss på båda linjerna det som bäst motsvarar din upplevelse.

Lugn___________________________________________________orolig

Ingen rädsla___________________________________________________stark rädsla

Utgå från skalan, vad hade behövts för att du skulle känna dig lugnare? Hur kommer det sig att du satte krysset här och inte högre?

Stöd vid bedömning av grad av rädsla

Vad har den gravida för stöd? Partner, vän, andra närstående. Hur påverkar rädslan den gravida? Kan den gravida förbereda sig genom att läsa på, se bilder eller tala om förlossningen. Förbereder för barnets ankomst. Hur fungerar vardagen? Sömnstörningar, oro, ångest eller koncentrationssvårigheter.

Misstänkt eller konstaterad måttlig och svår förlossningsrädsla föranleder extra besök utöver basprogrammet.

Gravida med måttlig förlossningsrädsla och tidigare komplicerad förlossning ska erbjudas träffa läkare på BMM för förlossningsgenomgång.

Lätt förlossningsrädsla

Måttlig förlossningsrädsla

  • Ge råd som vid lätt förlossningsrädsla.
  • Tidig föräldrautbildning, kring graviditetsvecka 25.
  • Bokas till barnmorska med specifikt ansvar och utbildning för måttlig förlossningsrädsla på egen BMM i graviditetsvecka 20 - 28.
  • Den gravida erbjuds två stödsamtal på egen BMM.
  • Måttlig förlossningsrädsla som inte är hanterbar efter FUB och extra stödsamtal på BMM remitteras till Specialist MVC/samtalsmottagning.

Svår förlossningsrädsla

  • Ge råd som vid lätt förlossningsrädsla.
  • Tidig föräldrautbildning, kring graviditetsvecka 25.
  • Remiss till Specialist MVC/Samtalsmottagning efter listning. Enstaka kvinnor behöver komma tidigare t.ex. vid svår ångest.

Kejsarsnitt

Gravid med fast övertygelse om kejsarsnitt utan medicinsk indikation remitteras till Specialist MVC/Samtalsmottagning. Information ges att beslut om kejsarsnitt tas av specialistläkare. Processen kräver tid så beslut om kejsarsnitt ges inte vid första besöket.

Oavsett när under graviditeten barnmorskan upptäcker tecken på förlossningsrädsla ska en bedömning av förlossningsrädsla göras. Utifrån grad av förlossningsrädsla ges stöd som beskrivits ovan.

Sammanfattning

I sammanfattningen hänvisa till anteckning från stödsamtal, måttlig förlossningsrädsla alternativ anteckning från samtalsmottagning.

Mall för remiss

Skriv gärna i remissen vad rädslan handlar om och hur rädslan påverkar den gravida

Diagnos

  • Primär eller sekundär förlossningsrädsla.
  • Måttlig eller svår.

Önskad undersökning/åtgärd

  • Förlossningsplanering

Anamnes

  • Paritet, ålder, BP
  • FOBS
  • Obstetrisk anamnes
  • Aktuell eller tidigare psykiatrisk anamnes
  • Socialsituation, relation och stöd
  • Misshandel/ övergrepp/kränkning/mobbing
  • Eventuellt uttalade önskemål om förlossningssätt
  • Vad man redan gjort inom mödrahälsovården
  • Aktuell stödkontakt exempelvis psykolog, psykiatrisk kontakt
  • Behov av tolk

Eftervårdsbesök

Vid eftervårdsbesök fråga efter förlossningsupplevelse. Vid en traumatisk förlossningsupplevelse stäm av att uppföljning är planerad. Om ej så skriv remiss till aktuell förlossningsklinik för uppföljande samtal. I remiss beskriv patientens mående och upplevelse.

  1. Utfärdat Förlossningsrädsla SFOG rapport nr 77/2017.
  2. Identification and treatment of women with a fear of birth. Elin Ternström. 2018.
  3. Pregnant women´s thoughts when assessing fear of childbirth on the Fear of Birth Scale. Ternström E, Hildingsson I, Haines H, Rubertsson C. Women Birth. 2016 June;(3): e 44-9.
  4. SBU-rapport Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet. 2021-02-25.

Om innehållet

Uppdaterad: 18 januari 2024

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen