Graviditetshepatos

Intrahepatisk Cholestas during Pregnancy, ICP

Symtom

  • Klåda som dominerar nattetid, fram för allt lokaliserad till handflatorna och fotsulorna
  • Trötthet
  • Rivmärken
  • Prematura sammandragningar
  • Mild icterus

Utredning

Vid besvärande klåda av typisk karaktär tas S-gallsyror (behöver inte vara fastande, då studier avseende svårighetsgrad av ICP är utfört på icke fastande värden) ALAT, ASAT och S-bilirubin.

Stegrade S-gallsyror i kombination med typisk klåda utan annan uppenbar orsak till klåda eller känd leversjukdom utgör kriterierna för diagnos. Nivå av S-gallsyror korrelerar inte nödvändigtvis till klådans svårighetsgrad. Förhöjt S-bilirubin ses i < 10 % av fallen och är ett uttryck för avancerad kolestas och är som regel förenat med en kraftig förhöjning av S-gallsyror. Levertransaminaser är ofta förhöjda men korrelerar inte till svårighetsgrad.

ICP är en uteslutningsdiagnos, varför annan orsak till leverpåverkan bör övervägas så som Hepatit C, Autoimmun hepatit (auto-ak AMA, ANA, SMA), gallgångsobstruktion (ultraljud lever). Annan gestationell orsak så som PE, HELLP, AFLP ska värderas.

Vårdnivå och behandling

Handläggning på lokal BMM

Om normala S-gallsyror < 10 μmol/L – avvakta i första hand och ta nytt prov om försämring av klådan. Om påverkade ALAT, ASAT, bilirubin ska annan orsak utredas, se ovan. Vid klåda som stör nattsömnen kan man överväga behandling med T Lergigan 25 mg 1-2 till natten. Återfuktande hudkräm med karbamid kan prövas.

Om S-gallsyror 10-39 μmol/L = mild ICP

  • Erbjud symtomlindring enligt ovan.
  • Vid upplevd svår klåda och S-gallsyror 10-39 μmol/L kan behandling med Ursodeoxycholsyra (UDCA) övervägas i symtomlindrande syfte. Patienten behöver informeras om möjlig begränsad effekt. Startdos är 0.5 g till natten. Dosen UDCA ökas med 0.5 g var 7:e dag om kvarstående svår klåda. Maxdos är 2 g/dygn (eller 25 mg/kg) och fördelas med 0.5 g på morgonen och 1.5 g på kvällen om klådan dominerar nattetid, annars 1 g x 2.
  • Före graviditetsvecka 30 görs kontroll varannan vecka med S-Gallsyror, S-bilirubin, ALAT, ASAT därefter provtagning varje vecka. Obs! S-gallsyror stiger vid nyinsatt UDCA eller ökad dos. Minst 7 dagar ska passera innan ny analys. Morgondos av UDCA ska inte tas innan provtagning.
  • Dokumentation av effekt på klåda bör göras med hjälp av VAS.
  • Var frikostig med sjukskrivning för att möjliggöra vila efter förlorad nattsömn.
  • BT och urinsticka vid varje kontroll, association finns mellan ICP och hypertensiv sjukdom under graviditet.
  • Överväg utveckling av GDM vid tidig debut av ICP (f-glukos eller OGTT). Association finns mellan ICP och GDM.
  • Effekt på klådstillande behandling kan vara svårt att uppnå. Rådgör med kunnig specialist vid behov.
  • Samtliga kvinnor med diagnosen mild ICP under graviditet bör remitteras till specialist-MVC i graviditetsvecka 37 för förlossningsplanering eller vid debut av ICP om det sker efter v.37.

Om S-gallsyror ≥ 40 μmol/L = svår ICP

  • Remiss/telefonkontakt till specialist-MVC för snar omhändertagande dagtid. Symtomlindring kan startas via BMM vid behov.
  • Vid konstaterad ICP rekommenderas serologi för Hepatit C. Bedöm värdet av ytterligare utredning.

Handläggning av ICP på specialist-MVC

Svår ICP (S-gallsyror ≥ 40 — 100 μmol/L)

Bedöm möjligheten för och utred eventuell bakomliggande hepatobiliär sjukdom, se utredning. Vid oklar situation kan hepatolog konsulteras.

  • Erbjud T Lergigan 25 mg 1-2 till natten vid störd nattsömn. Återfuktande hudkräm med karbamid kan prövas.
  • Erbjud behandling med Ursodeoxycholsyra om < g.v.37. UDCA kan minska risken för spontan prematurbörd vid svår ICP, men ev. effekt på klåda är varierande/mer begränsad. Startdos är 0.5 g till natten. Ev. dosökning styrs av upplevd klåda, och UDCA ökas med 0.5 g var 7:e dag om kvarstående svår klåda. Maxdos är 2 g/dygn (eller 25 mg/kg) och fördelas med 0.5 g på morgonen och 1.5 g på kvällen om klådan dominerar nattetid, annars 1 g x 2.
  • Före graviditetsvecka 30 görs kontroller var annan vecka med fS-Gallsyror, S-bilirubin, ALAT, ASAT, INR därefter kontroller varje vecka. Obs! S-Gallsyror stiger vid nyinsatt UDCA eller ökad dos. Minst 7 dagar ska passera innan ny analys. Morgondos av UDCA ska inte tas innan provtagning.
  • CTG 1 ggr/vecka fr.o.m. graviditetsvecka 32.
  • BT och urinsticka vid varje kontroll, association finns mellan ICP och hypertensiv sjukdom under graviditet.
  • Överväg utveckling av GDM vid tidig debut av ICP (f-glukos eller OGTT). Association finns mellan ICP och GDM.
  • Dokumentation av effekt på klåda bör göras med hjälp av VAS.
  • Sjukskriv patienten frikostigt för att möjliggöra vila efter förlorad nattsömn.
  • Remiss fetalt ultraljud: tillväxt och flöde (upprepat ultraljud beroende av svar och graviditetslängd).
  • Vid svår situation med klåda kan behandling med rifampicin eller kolestyramin övervägas, rådgör med kunnig specialist.
  • Vid stigande S-gallsyror > 100 μmol/L klassas ICP som högrisk, oavsett behandling med UDCA.

Högrisk ICP = gallsyror ≥ 100 μmol/L

  • En kvinna som någon gång haft S-gallsyror > 100 μmol/L klassas fortsättningsvis som högrisk ICP oavsett S-gallsyrenivå under resten av graviditeten.
  • Bedöm möjligheten för och utred eventuell bakomliggande hepatobiliär sjukdom, se utredning. Vid oklar situation kan hepatolog konsulteras.
  • Erbjud UDCA och symtomlindring som vid svår ICP om < graviditetsvecka 34.
  • Ökad risk för IUFD (signifikant från v 35+0). Sänkning av S-gallsyror, med eller utan UDCA, kan tills vidare inte tolkas som minskad risk.
  • Följ patienten som vid svår ICP, men CTG var vecka fr.o.m. graviditetsvecka 30.
  • Vid svår situation kan behandling med rifampicin eller kolestyramin övervägas, rådgör med kunnig specialist.

Förlossningsplanering

  • Mild ICP induceras vid BP
  • Svår ICP men fS-gallsyror < 100 μmol/L induceras vid v.38+0
  • Högrisk ICP induceras från v.35+0 till v.36+0
  • Vid induktion kontrolleras INR, APT inför ev. EDA
  • Vid långvarig svår kolestas (> 4 veckor) finns risk för påverkat INR p.g.a. vitamin K brist, varför Konakion 10 mg i.v. rekommenderas ca 1 vecka innan förlossning om påverkat INR. INR ska kontrolleras efter 2 dgr, behandling upprepas vid behov, se FASS.
  • Behandling med UDCA sätts ut vid förlossning. Om klåda kvarstår post partum vid högrisk ICP kan UDCA sättas ut gradvis över 2 – 4 veckor.

Uppföljning

Symtomen försvinner oftast snabbt efter förlossningen, det finns dock ökad risk för leversjukdom senare i livet. Kontroll av leverprover ca 8 veckor postpartum vid svår eller högrisk ICP.

Epidemiologi

ICP drabbar 0,5-1,5 % av alla kvinnor under graviditet och debuterar vanligen i tredje trimestern.

Riskfaktorer

Kvinnor med hepatit C eller annan kronisk leversjukdom har en ökad risk att utveckla ICP under graviditet. Risken för återinsjuknande vid en ny graviditet är 40-70 %.

Komplikationer

Svår ICP är förenat med en ökad risk för prematurbörd, stort barn, intrapartal distress, mekoniumfärgat fostervatten, andningspåverkan postpartum hos barnet, men förefaller inte ha högre risk för intrauterin fosterdöd (IUFD) än normalpopulationen innan v 39+0. Vid högrisk ICP finns en signifikant ökad risk för IUFD från 36 veckor (incidens ca 3,5 %). Transaminasstegring innebär ingen ökad fetal risk, men bilirubinstegring är ett tecken på allvarligare ICP.

Det finns inget belägg för att sänkning av S-gallsyror med eller utan behandling med UDCA minskar risken för IUFD vid högrisk ICP. S-gallsyror ska följas vid mild respektive svår ICP för att inte missa stigande nivåer > 100 μmol/L som motiverar induktion från v.35+0 till v.36+0.

UDCA kan minska risken för spontan prematurbörd vid svår ICP och med begränsad effekt förbättra kvinnans klåda och leverprover vid ICP, men det finns inget läkemedel som hittills har visat sig minska risken för fosterdöd vid högrisk ICP.

Kvalitetsindikatorer

  • Andel med IUFD
  • Prematurbörd < 37+0
  • Andel med minskad klåda

Patientinformation

Ladda ner en länk till patientinformationen genom att skanna qr-koden nedan. Använd mobiltelefonens kamera eller qr-läsare.

  1. Pregnancy and bile acid disorders. Pataia V, Dixon PH, Williamson C. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol 313: G1–G6, 2017
  2. Intrahepatic cholestasis of pregnancy: relationships between bile acid levels and fetal complication rates. Glantz A, Marschall HU, Mattsson LA Hepatology, 2004
  3. Intrahepatic cholestasis of pregnancy and associated hepatobiliary disease: a population-based cohort study. Marschall HU, Wikström Shemer E, Ludvigsson JF, Stephansson O. Hepatology. 2013. 58(4): 1385–139. doi: 10.1002/hep.26444.
  4. Ovadia C, et al. Association of adverse perinatal outcomes of intrahepatic cholestasis of pregnancy with biochemical markers: results of aggregate and individual patient data meta-analyses. Lancet.2019Mar;393(10174):899-909. PMID: 30773280
  5. Chapell LC, et al. Ursodeoxycholic acid versus placebo in women with intrahepatic cholestasis of pregnancy (PITCHES): a randomised controlled trial. Lancet. 2019 Sep 7;394(10201):849-860. PMID: 31378395
  6. EASL (European Association for the Study of the Liver) Clinical Practice Guidelines on the management of liver diseases in pregnancy. Journal of Hepatology, August 2023; 433–493

Kontakt

Vid eventuella frågor kontakta:

Om innehållet

Uppdaterad: Maj 2024

Godkänd av: Eva Östlund, specialsakkunnig läkare inom obstetrik