Fosterrörelser

Alla gravida kvinnor ska ges enhetlig och korrekt information om fosterrörelser. Frekvensen intrauterin fosterdöd är i Sverige c:a 0,4 % och har varit oförändrad under många år.

De flesta gravida kan känna fosterrörelser från graviditetsvecka 18-20, omföderskor något tidigare. Fosterrörelser tenderar att öka fram till gravidvecka 32 och når då en platå. Mot slutet av graviditeten kan fosterrörelserna ändra karaktär men en minskad frekvens är inte normal.

Minskade fosterrörelser kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Rörelserna minskar eftersom hjärnans överlevnad
prioriteras. Minskade fosterrörelser är en viktig indikation på att fostrets hälsa kan vara hotad. Gravida med riskfaktorer för intrauterin fosterdöd kräver särskild uppmärksamhet. Den starkaste riskfaktorn är tillväxthämning.

Socialstyrelsen publicerade år 2016 rekommendationer som gäller handläggning av minskade fosterrörelser. Det vetenskapliga underlaget för effekt av olika alternativa åtgärder vid minskade fosterrörelser är otillräckligt. Syftet med rekommendationerna är därför en mer jämlik vård baserad på bästa tillgängliga kunskap. Det finns ännu ingen evidens för att riktad information till gravida om minskade fosterrörelser bidrar till signifikant minskning av dödföddhet. Trots det rekommenderas fortsatt att samtala om minskade fosterrörelser på BMM.

Riskfaktorer för intrauterin fosterdöd

  • Misstänkt eller känd tillväxthämning hos fostret
  • tidigare obstetrisk anamnes med intrauterin fosterdöd eller tillväxthämning
  • diabetes
  • missbildningar och syndrom hos fostret
  • förstföderska
  • utlandsfödda från Afrika söder om Sahara eller Mellanöstern
  • utsatt socioekonomisk livssituation (utbildningsnivå, inkomst)
  • hög maternell ålder (≥ 35 år), framför allt bland förstföderskor
  • tidigare obstetrisk anamnes med upprepade missfall (tre eller fler)
  • rökning och annat risk- och missbruk
  • övervikt och fetma
  • överburenhet (signifikant överrisk efter graviditetsvecka 41)
  • hypertoni och preeklampsi
  • upprepade episoder av minskade fosterrörelser.

Handläggning på BMM

  • Alla gravida bör informeras runt graviditetsvecka 24-25 om hur barnet rör sig i livmodern under graviditet och om betydelsen av att snarast höra av sig till vald förlossningsklinik om fosterrörelserna har minskat eller helt upphört. Informationen ska ges skriftligt om det behövs. Dokumentera i MHV 3 att informationen givits.
  • Det finns ingen bättre definition av vad som är minskade fosterrörelser än den gravidas egen uppfattning. Ta en rörelseanamnes om kvinnan upplevt minskade fosterrörelser. Centrala frågor är: Hur har fostrets rörelsemönster ändrats? När reagerade kvinnan på att rörelserna ändrats? Vad känner kvinnan nu?
  • Om den gravida vill ha skriftlig information och hjälp kring hur hon kan uppmärksamma fosterrörelser kan barnmorskan till exempel informera om Mindfetalness. Översättning finns till 16 olika språk. https://www.mindfetalness.com/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Ringer den gravida mottagningen alternativt informerar vid ett besök att hon upplever att fosterrörelserna har minskat/upphört skall kvinnan omgående hänvisas till valt förlossningssjukhus (från och med graviditetsvecka 24+0).
  • Barnmorskan ska aktivt fråga om fosterrörelser vid varje kontroll från och med graviditetsvecka 24-25. Svaret kan dokumenteras i MHV 3 under sökordet fosterrörelser.
  • Gravida som har haft kontakt med vården på grund av minskade fosterrörelser, men där inget avvikande med fostret noterats, ska uppmanas att kontakta vården igen vid förnyad upplevelse av minskade fosterrörelser.
  • Om den gravida upplever minskade fosterrörelser/inga rörelser alls före vecka graviditetsvecka 24+0 ska kvinnan i första hand komma till BMM samma dag för auskultation av fosterljud.


  1. Reduced Fetal Movements, Green-top Guide 57 February 2011. Royal College of Obstetricians and Gynaecologists.
  2. Socialstyrelsen: Minskade fosterrörelser – rekommendationer om information. Råd och en inledande bedömning. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer. Artikelnummer 2016 10-9.
  3. Socialstyrelsen: Dödfödda barn En inventering och förslag på åtgärder. Artikelnummer 2018-12-36.
  4. Wikström AK, Cnattingius S, Stephansson O. (2010) Maternal use of Swedish snuff (snus) and risk of stillbirth. Epidemiology. 2010 Nov; 21(6):772-8.
  5. Norman JE, Heazell AEP, Rodriguez A, Weir CJ, Stock SJE, Calderwood CJ, et al. Awareness of fetal movements and care package to reduce fetal mortality (AFFIRM): a stepped wedge, cluster-randomised trial. Lancet 2018.
  6. Akselsson A, Lindgren H, Georgsson S, Pettersson K, Steineck G, Skokic V, et al. Mindfetalness to increase women's awareness of fetal movements and pregnancy outcomes: a
    cluster-randomised controlled trial including 39 865 women. BJOG : an international journal
    of obstetrics and gynaecology. 2020 Jan 23

Om innehållet

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Publicerat: 22 maj 2012

Reviderad: 2 december 2021

Till toppen