Mastodyni/Smärtor i brösten

Bakgrund

Smärtupplevelsen är individuell och mycket komplex. När en kvinna har ont vid amning är det viktigt att smärtan tas på allvar oavsett orsak. Målet är att bryta smärtan. Ett gott bemötande kan hjälpa till att lindra smärtupplevelsen. En vanlig orsak till smärta i brösten vid amning är att barnet inte tar tillräckligt stort tag om bröstet eller att barnet ligger för långt ifrån bröstet, för högt, för lågt och/eller för långt åt sidan. Om smärtan i brösten inte åtgärdas kan detta leda till att mamman undviker att amma sitt barn för rädslan över smärta. Smärtan kan leda till komplikationer, såsom sår, störd utdrivningsreflex och/eller mastit.

Smärta i brösten under och efter amning kan även ha andra orsaker än amningstekniska, se riskfaktorer.

Ibland förekommer smärta utan att man kan finna någon orsak. Ibland orsakas smärtan av muskelosketala förändringar, muskelspänningar eller låsningar mellan revbenen och kotkroppen som kan ge smärtor i brösten som strålar bak mot ryggen [1]. Smärtan kan också vara av psykogen natur och kan bero på tidigare komplicerad smärtsam amning, andra traumatiska upplevelser, annan smärtproblematik eller tidigare övergrepp.

Förekomst

Uppgifter om förekomst av smärtor i bröst/bröstvårtor saknas i litteraturen men är en av de vanligaste kontaktorsakerna på Amningsmottagningarna i SLL.

Riskfaktorer

• För litet tag om bröstet, barnet ligger för långt ifrån bröstet och/eller för långt åt någon sida
• Eksem i anamnesen
• Inverterade bröstvårtor
• Barn med kort tungband/läppband, högt gomvalv
• Högt vacuum tryck vid amning
• Avvikande sugmönster
• Växt av bakterier eller svamp
• Raynaud´s fenomen/ white spot/plugged ducts/milkblister, se egna avsnitt
• Felaktig användning av amningshjälpmedel; amningsnapp/elpump/ bröstvårdsskydd/mjölkuppsamlare
• Nedsatt hälsotillstånd hos kvinnan stress/psykogena faktorer [1–3]
• Komplicerade förlossningar [4]
• Barn med (oupptäckt) nedsatt hälsotillstånd
• Barn med icterus

Undersökning/utredning

Anamnes

Se Förhållningssätt vid anamnesupptagning

• Sår på bröstvårtan, spricka, krater, torra, smetiga blödande, placering, beskrivning enligt klockan
• När kom såret, initialt i amningsstarten eller senare under amningsperioden
• Smärtduration, utveckling mot bättre/sämre?
• Utvärdera amningsstatus; tag, upplevelse, sugkraft, sugmönster, bröstvårtans form efter amning, se vidare i fördjupningsdelen
• Smärtans karaktär samt smärtskattning under amning och efter amning
• Barnets oralmotoriska status
• Knölar, svullnader, rodnad och värmeökning
• Tidigare bröstoperation
• Mammas allmäntillstånd, feber, sömn, vila och näringsintag
• Tidigare smärtproblematik
• Får barnet annan föda förutom bröstmjölk
• Används amingshjälpmedel

Symtom

Ett eller flera symptom kan förekomma samtidigt

• Klämd och/eller snedsugen bröstvårta relaterat till barnets läge vid bröstet
• Ihållande smärta under hela amningstillfället
• Smärta efter/mellan amning
• Djup vävnadssmärta – skärande, brännande, strålande, stickande och/eller kliande
• Ytlig smärta på bröstvårta/vårtgård- skärande, brännande, strålande, svidande och/eller kliande
• Uppluckrad, svullen, ilsket röd/rosa och/eller irriterad bröstvårta
• Svullen glansig, fjällande, sårig och/eller vätskande vårtgård
• Vit prick/ prickar ses, white spot eller milkblister
• Färgskiftningar på bröstvårta vitnar/blånar, ”white nipple syndrom och Raynaud´s fenomen
• Smärtor i ryggen och/eller strålande ut mot ryggen
• Nedstämdhet

Lab

Vid smärtande svårläkta sår, även vid mastit som kräver inläggning, recidiv av mastit, oklar smärtorsak och vid misstanke om infektion, överväg att odla för bakterier, svamp och MRSA, se Odlingsteknik

Differentialdiagnoser

• White spot
• Raynaud’s fenomen
• Muskuloskeletala besvär
• Psykogena faktorer
• Idiopatisk smärta, se ordlistan
• Svampinfektion/bakterieinfektion
• Bältros- varicella zoster (virus)
• Malignitet (ovanligt)

Handläggning och omvårdnad

• Gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av amningsstatus och vid behov en amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för att utesluta riskfaktorer i amningssituationen. Ge stöd till en eventuell förändring av barnets läge och sugtag, uppmuntra vid behov att lägga barnet hud-mot- hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att gapa upp stort, se Amningstatus och Amningsobervation.
• Vid amningsobservation uppmärksamma mamman på skillnaden i smärt- upplevelse beroende på barnets läge och tag om bröstet, vid behov ge förslag på alternativa amningsställningar
• Observera bröstvårtans utseende och färg efter Klämd bröstvårta kan vara tecken på ett för litet tag, snedsugen bröstvårta tecken på att barnet legat för långt åt det håll bröstvårtan pekar åt och vitnande eller blålila bröstvårta kan vara tecken på cirkulationsrubbning
• Bedömning av barnets oralmotorik, eventuellt åtgärda kort tungband/läppband
• Smärtskatta och diskutera alternativ smärtlindring och eventuellt läkemedel
• Alternativ smärtlindring: värme, beröring, akupunktur
• Bedöm behovet av amningshjälpmedel som eventuellt avlastar smärtan, så som handurmjölkning/handpump/elpump och/eller amningsnapp
• Vid muskelrelaterad smärta remittera till sjukgymnast
• Vid misstanke på Raynaud’s fenomen kontakta/remittera till reumatologkonsult
• Vid oförklarlig smärta kontakta/remittera till smärtkonsult
• Påtala att mat, dryck och vila är viktigt för välbefinnandet
• Omvårdnad - värme, lätt beröring

Läkemedel

Förstahandspreparat vid smärta
T. Ibuprofen 200–400 mg 1 x 4, dock högst 1200 mg/dygn. Ges med fördel i kombination med T. Paracetamol 1 g x 4 maxdos 4000 mg/dygn, jämt fördelat över dygnet om ytterligare smärtlindring behövs.

Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.

Vid misstanke eller diagnostiserad Raynaud’s fenomen
Överväg behandling med blodtryckssänkande läkemedel, se avsnitt Raynaud’s fenomen.

Vid bakteriell infektion
Flukloxacillin 1 g 1 x 3 i 10 dagar ges under de första 8 veckorna postpartum. Därefter ges 750 mg 1 x 2 i 10 dagar.

Tredos-regim för pc preparat rekommenderas oberoende av graviditet eller amning. Dosen är något högre på grund av att den glomerulära filtrationen ökar under graviditeten. Serumnivåerna av läkemedel är då otillräckliga för terapeutisk effekt. Tid för återställande av njurgenomblödning till pregravid nivå kan tydligen variera mellan 4–8 veckor [5]. Vid dosering av läkemedel ska hänsyn tas till mammans längd och vikt [6].

Vid överkänslighet alt. MRSA
Välj alternativt läkemedel T. Klindamycin 300 mg 1x3 i 10 dagar.

Vid svampinfektion
Se avsnitt Candidainfektion

Prognos

Vanligen finns det goda möjligheter att avhjälpa smärtor i brösten, men i vissa fall är det svårt att hitta orsaken till smärtan och uppnå smärtfrihet.

Uppföljning

Det är viktigt med uppföljning och stöd då mammor med smärtsam amning ofta överväger att avsluta sin amning trots att de har en önskan om att amma.

Aktuellt kunskapsläge

Ytterligare forskning om orsakerna till smärtor i brösten och olika behandlingsalternativ är nödvändigt då smärtsam amning ökar risken för att bli nedstämd, få sömnsvårigheter, få infektion samt tidigt avbrytande av amning [7]. Det finns studier som talar för att både värme och kyla kan vara smärtlindrande och det kan därför vara lämpligt att föreslå att mamman får pröva sig fram. TENS är en smärtlindringsmetod som kan användas mot både djup och ytligare smärta. Studier för behandling med TENS på bröst saknas. AMSAK har viss klinisk erfarenhet av TENS men med olika resultat.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.