Basprogram

1. Barnmorskemottagningarnas uppdrag inom mödrahälsovård

Majoriteten av alla gravida och blivande förälder/föräldrar besöker barnmorskemottagningen (BMM) under graviditeten. Besöken är avgiftsfria. Mödra- och barndödligheten i Sverige är bland de lägsta i världen tack vare en välfungerande vårdkedja där mödrahälsovården har en central roll. Ett av BMM:s viktigaste syften är att identifiera faktorer som kan leda till graviditetskomplikationer. Det förebyggande folkhälsoarbetet har en allt större plats i BMM:s arbete, exempelvis då det gäller samtal om levnadsvanor och att uppmärksamma psykisk ohälsa.

Hälsovård i samband med graviditet innebär att stödja en naturlig process, att stärka det friska samt främja goda levnadsvanor. Vårdgivaren ska främja hälsa, tidigt upptäcka avvikelser och behandla sjukdomar för att minska dödlighet, sjuklighet och skador hos den gravida och det väntade barnet.

BMM:s arbete kring graviditetsövervakning och eftervård ska följa basprogrammet och övriga riktlinjer utformade av Mödrahälsovårds (MHV)-enheten i Region Stockholm.

BMM lyder under förfrågningsunderlaget enligt lagen om valfrihetssystem Vårdval Barnmorskemottagning. MHV-enheten arbetar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Region Stockholm.

Basprogrammet inkluderar alla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar. Alla gravida och blivande förälder/föräldrar ska bli bekräftade i sin blivande föräldraroll. Vården bör erbjudas på lika villkor till alla gravida och anpassas utifrån individuella behov i samråd med den gravida och blivande förälder/föräldrar. Vårdgivaren bör ge goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap genom psykosocialt stöd.

Barnmorskor och läkare har ett gemensamt uppdrag att främja hälsan hos den gravida, det kommande barnet och att möta hela familjens behov. De har delvis överlappande yrkeskompetenser. Barnmorskorna har eget ansvar för vårdåtgärder vid normal graviditet, förlossning och eftervård samt för identifiering av avvikelser och omvårdnad vid sjukdom.

I samband med inskrivningsbesöken på BMM utförs en riskbedömning av graviditeten. Gravida som identifieras med risk ska rekommenderas läkarbesök/konsultation/planeringsrond i tidig graviditet för vårdplanering av graviditet och förlossning. Alla gravida ska erbjudas möjlighet till ett läkarbesök på BMM. Vid social problematik och/eller ohälsosamma levnadsvanor planeras extra stödåtgärder via barnmorskan på BMM.

Gravida som har eller utvecklar något av följande tillstånd ingår inte i uppdraget för mödrahälsovård på BMM:

• Diabetes typ 1 och 2 (ej graviditetsdiabetes)
  
• Hiv-positiva
  
• Svår maternell sjukdom som förväntas kräva täta kontroller på specialistmödravård vid förlossningsklinik
  
• Allvarligt substansbruk
  

1.1 Journalföring

Den gravida ska informeras om att vården är frivillig och att den enskilda har rätt att avböja erbjudna undersökningar. Information ska ges om hälso- och sjukvårdens plikt att föra journal om tillstånd som har betydelse för graviditeten. Den gravida ska även informeras om att vårdgivaren dokumenterar i sammanhållen journal, rapporterar till Graviditetsregistret och att prover sparas i biobank samt om den enskildas rätt att neka till dessa rutiner.

Stöddokument för journalföring finns i bilagorna: Dokumentationsmall Pdf, 153.8 kB, öppnas i nytt fönster., Riskbedömningsmall Pdf, 198.4 kB, öppnas i nytt fönster. och Förteckning över vedertagna förkortningar.

Personer som är 16 år eller äldre och har ett fullständigt personnummer eller är vårdnadshavare till personer yngre än 13 år kan via 1177 e-tjänst logga in med e-legitimation och ta del av uppgifter ur patientjournalen.

1.2 Tolkanvändning

Vid behov av tolk ska auktoriserad tolk användas vid varje besök, antingen telefontolk eller närvarande tolk. Minderåriga eller närstående ska inte användas som tolk.

1.3 Telefonrådgivning

All telefonrådgivning ska dokumenteras avseende bedömning, och vid behov planering av åtgärd/uppföljning för att uppnå en fortsatt säker graviditet och förlossning.

SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation vid överrapportering av enskilda patienter. Inom slutenvården är det vanligt att använda SBAR för att undvika vårdskada som följd av brister i kommunikationen mellan vårdgivare. I mödrahälsovården är kommunikation enligt SBAR inte ett krav, men barnmorskan/läkaren bör ha kännedom om metoden.

Exempel på telefonrådgivning enligt SBAR-modellen:

• Situation – kort beskrivning av vad som föranlett kontakt, uppgiftslämnare
  
• Bakgrund - kort anamnes relevant till kontaktorsak
  
• Aktuellt tillstånd - av rådande situation och barnmorskans/läkarens bedömning - normalt eller inte normalt tillstånd
  
• Rekommendation - åtgärd, planering och uppföljning

1.4 Graviditetstest

Graviditetstest ska erbjudas på BMM. Besked om testsvar ges av barnmorska för att möjliggöra rådgivning med avseende på fullföljande eller avbrytande av graviditeten samt preventivmedelsrådgivning.

2. Basprogrammets olika delar

Basprogrammets olika delar innefattar graviditetskontroller, riskbedömning, underlag för psykologisk och social bedömning, se bilagor. Vidare innehåller basprogrammet information om arbetet med fosterdiagnostik, amning, samt föräldrastöd och förlossningsförberedelse.

2.1 Graviditetskontroller

Basprogrammet innehåller det minsta antal medicinskt motiverade kontroller för en normal graviditet. Basprogrammet syftar till att i möjligaste mån säkerställa en god hälsa hos den gravida och det väntade barnet, förebygga allvarliga komplikationer och i tid upptäcka och om möjligt åtgärda avvikelser.

Den enskilda gravidas antal besök och fördelningen av dessa bestäms utifrån eventuella riskfaktorer. Fysiskt och psykiskt mående ska värderas vid varje besök och graviditetsutvecklingen bedömas. Adekvata åtgärder ska vidtas i händelse av avvikelse från normal graviditet. Om graviditetskomplikation identifieras bör särskild graviditetsplanering upprättas i MHV 3. All journalföring dokumenteras enligt Dokumentationsmall Pdf, 153.8 kB, öppnas i nytt fönster., se bilaga.

Hög kontinuitet i vården eftersträvas och varje gravid bör ha en patientansvarig barnmorska (PAB). De flesta besök enligt basprogrammet förutsätter att barnmorskan träffar den gravida fysiskt. Enstaka besök kan ersättas av webbaserade besök om förutsättningar finns och den gravida så önskar.

2.2 Inskrivning

Inskrivningsbesöket ska delas upp i två besök för att erbjuda information om fosterdiagnostik och ge möjlighet till reflektion samt formulering av egna frågor. Barnmorskan ska informera de blivande föräldrarna om möjlighet till ytterligare information via Att vänta och föda barn i Stockholms län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177).

Rekommenderad total tidsåtgång för inskrivningstillfällena är 1 timme och 45 minuter. Blivande medförälder eller annan närstående uppmuntras delta. Vid något av inskrivningsbesöken ges information om basprogrammets innehåll samt vid behov även information om utökad vård och stöd.

Första inskrivningsbesöket bör erbjudas i tidig graviditet, det vill säga i sjätte till åttonde graviditetsveckan, och kan ske individuellt eller i grupp. Vid svårighet att boka snar inskrivningstid bör ett kortare besök erbjudas inom 1–2 veckor, ett så kallat ”bråttomsamtal”, där alkohol- och substansbruk samt läkemedelsanvändning uppmärksammas, se bilaga Samtalspalett inskrivning Pdf, 139 kB, öppnas i nytt fönster..

Samtalspaletten har utvecklats utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd: Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor samt MHV-enhetens arbete med Goda Levnadsvanor. Samtalspaletten ska ses som ett stöd vid första kontakten med de blivande föräldrarna.

2.3 Första inskrivningsbesöket

Första inskrivningsbesöket bör inkludera anamnes och information om folsyra, levnadsvanor, eventuella pågående sjukdomar samt ge information om hälsovanor. Besöket syftar till att minska risk för påverkbara fosterskador och det är därför av stor vikt att det sker tidigt i graviditeten, se bilaga Samtalspalett inskrivning Pdf, 139 kB, öppnas i nytt fönster..

Anamnes ska innehålla följande:

• Bruk av alkohol innan och under aktuell graviditet. Använd AUDIT Pdf, 276.5 kB, öppnas i nytt fönster. och eventuellt Time-Line Follow Back Pdf, 47.2 kB, öppnas i nytt fönster. (TLFB).
  
• Bruk av tobak innan och under aktuell graviditet
  
• Bruk av andra droger/substansbruk innan och under aktuell graviditet. Fyll i DUDIT Pdf, 147.1 kB, öppnas i nytt fönster. formulär och ta kontakt med beroendeenhet vid behov
  
• Användning av läkemedel innan och under aktuell graviditet

Matvanor, fysisk aktivitet, livssituation och samlivsfrågor är också en del av anamnesen och bör diskuteras vid något av inskrivningsbesöken. Stöd och råd erbjuds vid behov.
Viss provtagning bör ske i samband med besöket, såsom TSH och ferritin, för att skyndsamt kunna påbörja behandling vid behov. Erbjud information om fosterdiagnostik, se vidare Fosterdiagnostik 3.1. Samtalet bör föras i dialog med den gravida/paret och gärna med hjälp av Motiverande samtal (MI) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Folkhälsomyndigheten).

2.4 Andra inskrivningsbesöket

Vid andra inskrivningsbesöket ges information om basprogrammet, se bilaga Basprogram: översikt för information och kontroller förstföderska Pdf, 249 kB, öppnas i nytt fönster. respektive omföderska Pdf, 250.1 kB, öppnas i nytt fönster.. Noggrann anamnes tas för att identifiera faktorer som kan ge ökad risk för komplikationer under graviditet, förlossning och tiden efter förlossning.

Anamnesen ska innehålla följande:

• Levnadsvanor: Följ upp och komplettera vid behov anamnes om levnadsvanor.
  Sociala faktorer inklusive utsatthet för våld: En bra social anamnes är grunden för att kunna få rätt stöd under graviditet, förlossning samt hjälp med det kommande föräldraskapet. Frågan om våld ska alltid ställas muntligt vid enskilt besök. Våld innefattar fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld.
  
• Medicinsk anamnes: Komplicerande faktorer som utgör riskfaktorer för komplikationer under graviditet, förlossning och tiden efter förlossningen bör identifieras. Fråga alltid den gravida om eventuell läkemedelsbehandling.
  
• Obstetrisk anamnes: Tidigare journal bör i samråd med den gravida läsas för att säkerställa en adekvat obstetrisk anamnes.
  
• Psykisk anamnes: Alla ska tillfrågas om psykisk hälsa och eventuell tidigare/pågående psykiatrisk sjukdom. Fokus är på att identifiera nuvarande psykisk ohälsa med eventuell pågående behandling, psykiatrisk problematik de senaste fem åren samt eventuell sårbarhet (neuropsykiatriska diagnoser, tydlig ärftlighet, svårare psykisk sjukdom längre tillbaka i tiden).

Anamnesen ska utmynna i en bedömning av graviditeten med hänsyn tagen till de faktorer som eventuellt kan leda till risk i aktuell graviditet, kommande förlossning och föräldraskap, se bilaga Riskbedömningsmall Pdf, 198.4 kB, öppnas i nytt fönster..

I samband med inskrivningen bedömer barnmorskan om patienten initialt kan följa basprogrammet eller om extra åtgärd behövs. Detta markeras i MHV1. Åtgärder utöver basprogrammet ska dokumenteras i MHV3 enligt Dokumentationsmallen Pdf, 153.8 kB, öppnas i nytt fönster..

När en riskfaktor är identifierad ska åtgärd vidtas enligt specifika riktlinjer såsom:

• extra besök till barnmorska
  
• konsultation/besök läkare
  
• adekvat provtagning
  
• remiss till specialistsjukvård
  
• annan adekvat kontakt.

2.5 Psykosocialt omhändertagande och besöket i graviditetsvecka 16

Barnmorskemottagningen ska ge förutsättningar för att främja psykisk hälsa under graviditet. Det görs genom att förebygga, uppmärksamma och lindra missförhållanden av psykologisk och social karaktär som är av betydelse för den gravida, det ofödda barnet och den blivande familjen.

Barnmorskemottagningens roll är att identifiera eventuell psykisk ohälsa hos den gravida. Vid behov görs en särskild planering kring graviditet, förlossning och postpartumperiod samt initieras stödinsatser för att på bästa sätt stödja och förbereda inför det kommande föräldraskapet.

Arbetet med psykisk ohälsa bör återkomma under hela vårdperioden, men uppmärksammas särskilt i samband med inskrivning (psykiatrisk anamnes), vid vecka 16-besöket (se nedan) samt vid eftervårdsbesöken då frågor ställs för att fånga upp tecken på postpartumdepression.

Besöket vid graviditetsvecka 16 bör vara enskilt för den gravida.

Följande ska alltid ingå i besöket:

• Samtal om det psykiska måendet med Edinburgh Post Depression Scale (EPDS) Pdf, 19.1 kB, öppnas i nytt fönster. som
  underlag för att identifiera behov av extra stödsamtal.
  
• Identifiering av eventuell förlossningsrädsla och erbjuda stödsamtal.
  
• Identifiering av eventuellt behov av extra amningsstöd till gravida med oro inför amning eller tidigare amningsproblematik.
  
• Fråga om våld, om ej tidigare tillfrågad under graviditeten.
  
• Bedömning av om den gravida tillhör målgruppen för Sammanhållen vårdkedja inom graviditet, förlossning och eftervård och i förekommande fall erbjudande om remittering till fortsatt omhändertagande hos vårdgivare som är godkänd för att utföra tilläggsuppdraget inom ramen för vårdval förlossning, se Vårdgivarguiden samt Stöddokument på Kunskapsstöd för vårdgivare.

Följande ingår vid behov:

• Uppföljning av levnadsvanor
  
• Uppföljning av social problematik
  
• Uppföljning av ambivalens/oro till graviditeten/inför kommande föräldraskap

Vid behov av fördjupning kring ovanstående punkter kan extra besök bokas. Se även Psykologisk och social bedömning Pdf, 209.8 kB, öppnas i nytt fönster.. Se vidare under kapitel 4.

2.6 Graviditetsövervakning

Kontinuerlig graviditetsövervakning följer översikten för basprogrammet vilket utgör grunden för den normala graviditetsövervakningen, se bilagor Basprogram: Översikt av information och kontroller. Riskbedömningsmall Pdf, 198.4 kB, öppnas i nytt fönster. utgör ett komplement till basprogrammet såsom även Psykologisk och social bedömning Pdf, 209.8 kB, öppnas i nytt fönster.. Vid behov se även specifika riktlinjer separat.

Informera under graviditeten i god tid före förlossningen om första tiden efter partus, se Efter förlossningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177). Tid för eftervårdsbesök kan med fördel bokas redan i slutet av graviditeten. Vid behov ges en första information om preventivmedel i slutet av graviditeten.

2.7 Sammanfattning

I samråd med den gravida sammanfattas graviditeten för förstföderskor i graviditetsvecka 37 och för omföderskor i graviditetsvecka 35 alternativt 38 av patientansvarig barnmorska. Vid behov kan den skrivas tidigare och eventuell ny information läggas till senare. Sammanfattning dokumenteras i MHV 3 enligt dokumentationsmallen och ska inkludera viktig information till vårdkedjan. En riskbedömning ska alltid göras i samband med sammanfattning och har till syfte att öka patientsäkerheten, utgöra grunden för ett adekvat omhändertagande i vårdkedjan samt bidra till en säkrare förlossningsvård. Dokumentera avsaknad av riskfaktorer alternativt beskriv eventuella identifierade riskfaktorer för komplikation vid förlossning eller tiden efter. Beakta att BVC får relevant information om den blivande familjen, avseende både medicinska och sociala faktorer av betydelse. Använd överföringsblankett vid överrapportering till BVC, se Överrapportering BMM-BVC.

2.8 Eftervårdsbesök - Vård efter förlossning

Eftervård syftar till att:

• följa upp graviditets- och förlossningsupplevelse, fysiskt välbefinnande, psykisk hälsa, och sexuell och reproduktiv hälsa
  
• ge information om amning samt erbjuda amningsstöd
  
• främja föräldraskapet och parrelationen
  
• identifiera behov inför en eventuell framtida graviditet.

Alla gravida ska ges möjlighet att reflektera över sin reproduktiva livsplan.

Telefonkontakt ska tas inom 2 veckor för en första uppföljning. Individuell planering av eftervårdsbesök bedöms utifrån förlossningsutfall och den nyförlöstas upplevda hälsa efter förlossningen.

Vård efter förlossning kan med fördel delas upp i flera besök. Tidpunkten för besöken ska styras utifrån kvinnans behov och fler än 2 besök kan erbjudas. Det första besöket rekommenderas inom de första 4 veckorna och därefter uppföljande besök mellan 4–16 veckor post partum. Den nyblivna förälderns behov bör styra innehållet. En del av vården kan även erbjudas i mindre grupper, så kallade eftervårdsgrupper, men ersätter inte de individuella besöken. Efter en komplicerad graviditet eller förlossning ska läkarbesök erbjudas på BMM, om inte planering finns via förlossningsklinik.

3. Information om fosterdiagnostik och amning

3.1 Fosterdiagnostik

BMM har huvudansvaret för information om fosterdiagnostik. Blivande föräldrar ska tillfrågas om de önskar information om fosterdiagnostik innan eventuell information ges. Det ska framgå tydligt att det är frivilligt både att ta emot information om och att genomgå fosterdiagnostik. Informationen bör ges via ett så kallat tvåstegsförfarande, muntligt och skriftligt.

Det är viktigt att det ges tid för reflektion mellan information och eventuellt beslut om fosterdiagnostisk undersökning. Det ska vara en objektiv, kunskapsbaserad information för att möjliggöra ett informerat val. som utformas efter individens kunskap och behov och på ett lättförståeligt sätt.

Vid behov av fördjupad information om riskbedömning eller invasiv fosterdiagnostik erbjuds läkarbesök och i särskilda fall kontakt med Klinisk genetik för rådgivning och eventuell remiss, se Föreskrifter och allmänna råd om fosterdiagnostik SOSFS 2012:20 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Socialstyrelsen)

Vid önskemål om fosterdiagnostik ska den gravida ges möjlighet att välja ultraljudsmottagning. BMM ansvarar för att informera om vilka mottagningar som finns. Om den gravida inte själv väljer ultraljudsmottagning ansvarar vårdgivaren för val av mottagning.

3.2 Amning

Amningsstrategin i Region Stockholm utgår från WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan tio steg att främja, skydda och stödja amning.

Information och samtal om amning erbjuds alla. Blivande föräldrar tillfrågas om inställning till och erfarenheter av amning. Information baserad på aktuell kunskap ska ges om positiva effekter av amning och bröstmjölk och anpassas utifrån föräldrarnas behov. Den blivande föräldern/föräldrarna förbereds på mötet med barnet och information ges om barnets signaler och behov. De som inte vill, kan eller av olika anledningar inte får amma ska informeras om alternativ till amning.

Under graviditet bör information om amning tas upp och dokumenteras vid flera tillfällen. Erbjudande om extra amningsstöd ska ges vid behov.

Region Stockholms amningsstrategi

1. Inskrivning: dokumentation om tidigare amningserfarenhet.
   
2. Vecka 16-besöket: Identifiera eventuellt behov av extra amningsstöd
   
3. I mitten av graviditeten: Individuell information och/eller information om amning i föräldragrupp. Djupare samtal och information ges bland annat om:
   • barnets förmåga och instinkt de första timmarna efter förlossningen
     
   • oavbruten hud-mot-hud
     
   • den första amningen efter födelsen
     
   • amning i praktiken
     
   • amningens fördelar
     
   • bröstets anatomi och fysiologi.
4. I slutet av graviditeten (v.35 - 37) förs samtal kring parets förväntningar, önskemål, eventuell tidigare amningserfarenhet samt eventuella hinder och komplikationer till amning. Dokumenteras i sammanfattningen.
5. I samband med efterkontroll tillfrågas paret om amning, eventuellt behov av stöd identifieras.

Fördjupad information om amning för personal i vårdkedjan finns i Amningsstrategi.

4. Psykosocialt stöd, samverkan samt föräldrastöd och förlossningsförberedelse

Under graviditeten och postpartumperioden är uppdraget utöver medicinska kontroller av den gravida även att stödja föräldraskap, ge psykosocialt stöd samt att vid behov samverka med andra vårdgivare.

Ett underlag finns för psykologisk och social bedömning för första, andra, och tredje trimestern samt tiden post partum. Underlaget innehåller påverkansfaktorer för den gravida som behöver uppmärksammas som observandum utöver det förväntade beteendet samt rekommenderade åtgärder, se bilaga Psykologisk och social bedömning Pdf, 209.8 kB, öppnas i nytt fönster..

4.1 Psykosocialt stöd

Barnmorskan har en central roll att stödja de blivande föräldrarna för att uppnå en positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnsperioden genom att:

• stärka den gravida i att känna tillit till kroppens förändringar och den kommande förlossningen
  
• tydliggöra det väntade barnet så att anknytningsprocessen påbörjas
  
• stärka de blivande föräldrarnas egna resurser och medverka till att graviditeten blir en tid av mognad och föräldraförberedelse
  
• ge stöd och särskild förlossningsförberedelse till gravida med lätt till måttlig förlossningsrädsla.
  
• följa upp tidigare och nuvarande graviditets- och förlossningsupplevelse
  
• tydliggöra vårdkedjan
  
• informera om skakvåld och hänvisa till information på 1177: När små barn skriker Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• aktivt arbeta för att identifiera svår social situation hos de blivande föräldrarna samt vid behov remittera till adekvat insats hos annan vårdgivare vid behov.

4.2 Samverkan

Samverkan i vårdkedjan är en förutsättning för god kvalitet, säkerhet och kontinuitet i vården.

I vårdkedjan ingår BMM, kvinnoklinikerna och BVC. I nära samarbete med vårdkedjan finns flera viktiga samarbetspartners såsom bland annat Malinamottagningar, vårdcentraler, familjecentral, fysioterapeuter, dietister, psykiatrin, beroendevården och andra specialiteter inom slutenvården.

För gravida och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom finns i Region Stockholm lokalt förankrade tvärprofessionella samverkansgrupper med representanter från barnhälsovård, vuxenpsykiatri, Malinamottagningar och socialtjänst för att identifiera behov och stödja familjer med psykosocial problematik. Varje barnmorskemottagning ska aktivt delta i någon av dessa samverkansgrupper. För mer information se Kunskapsstöd för vårdgivare: Tvärprofessionella samverkansteam - Samverkan kring psykisk ohälsa under graviditet och tidigt föräldraskap.

4.3 Föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstöd ingår i barnmorskans arbete och är en central del av mödrahälsovårdens uppdrag och innefattar både förlossnings- och föräldraförberedelse. Föräldraskapsstöd definieras som olika insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Det är det kommande barnet som ska vara i centrum. Barnkonventionen beaktas.

Samverkan inom och mellan regions- och kommunal verksamhet bör eftersträvas. Det är av stor vikt att det skapas arenor och mötesplatser för föräldrar. Familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer i stor utsträckning fungerar väl för detta arbete. För att möta det individuella behovet hos blivande föräldrar bör vårdgivaren även erbjuda fortlöpande enskilda möten med föräldern/föräldrarna.

Föräldraskapsstödet på BMM bör utformas med hänsyn till den mångfald av former av familjebildning och av kulturell bakgrund hos de blivande föräldrarna som vi möter idag. Verksamheten ska präglas av ett genusperspektiv.

Vidare bör stödet vara behovsstyrt, bygga på föräldrarnas egna frågor och erfarenheter samt inkludera möjlighet till reflekterande samtal. Föräldraskapsstödet ska innefatta bland annat förlossnings- och amningsförberedande delar, förberedelse inför det tidiga föräldraskapet samt förändringar i parrelationen. Barnmorskans roll är också att stärka de blivande föräldrarna att känna tillit till deras egna föräldraförmågor. Då det idag finns lättillgänglig nätbaserad information är det även en viktig uppgift för barnmorskan att hjälpa föräldrar att söka och kritiskt värdera informationen.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation för dig som möter gravida bör barnmorskemottagningarna erbjuda föräldraskapsstödjande insatser till den blivande föräldern/föräldrarna i mindre grupper tillsammans med andra blivande föräldrar. Föräldraskapsstödet har flera positiva effekter, som till exempel att:

• stärka föräldrarnas förmåga och medvetenhet om de egna resurserna att möta barnets behov
  
• underlätta omställningen efter förlossningen
  
• stärka föräldrarnas sociala nätverk med andra blivande föräldrar
  
• främja amning.

För mer information:

• Erbjud föräldraskapsstöd i mindre grupper Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Socialstyrelsen)
  
• Föräldraförberedelse och stöd efter förlossningen - Ett material riktat till barnmorskan på BMM Pdf, 583.3 kB, öppnas i nytt fönster. (Region Stockholm)
  
• Ett komplement till vårdgivarens eget utbud kan vara storgruppsföreläsningar arrangerade av kvinnoklinikerna på förlossningssjukhusen, se Föräldraförberedande information Pdf, 372.7 kB, öppnas i nytt fönster.

När föräldraskapsstöd på BMM inte är tillräckligt

Ambivalens och oro kopplat till att bli förälder är vanliga inslag i en normal graviditet, men vid stark oro eller ihållande ambivalens eller uttalad negativ inställning till graviditeten kan detta bli ett hinder för det kommande föräldraskapet. Tecken på svårigheter kan vara undvikande av att relatera till graviditeten eller att vara upptagen vid sådant som kan gå fel. Inställningen kan förändras under fortskriden graviditet och för många är rutinultraljudet (RUL) en milstolpe efter vilket det kan kännas lättare att acceptera/tro på graviditeten och det kommande föräldraskapet. Vid tydliga tecken på ambivalens eller bristande acceptans/tilltro till graviditeten även efter RUL kan psykologkontakt vara indikerat, exempelvis via Malinamottagning.

När det finns två blivande föräldrar kan relationen utgöra ett viktigt stöd för båda parter i det kommande föräldraskapet. Det är inte ovanligt att graviditeten också utlöser diskussioner eller funderingar på hur relationen fungerar. Vid konflikter kan paret med fördel rekommenderas att ta kontakt med familjerådgivning.

Om svårigheterna främst gäller det kommande föräldraskapet, såsom tvivel utöver det normala gällande att paret eller någon i paret ska klara av föräldraskapet, kan det vara indicerat med psykologkontakt (Malinamottagning).

Bilagor

1. Förstföderska - översikt för information och kontroller Pdf, 249 kB, öppnas i nytt fönster.
2. Omföderska - översikt för information och kontroller Pdf, 250.1 kB, öppnas i nytt fönster.
3. Samtalspalett inskrivning Pdf, 139 kB, öppnas i nytt fönster.
   
4. Dokumentationsmall Pdf, 153.8 kB, öppnas i nytt fönster.
   
5. Riskbedömningsmall Pdf, 198.4 kB.
   
6. Psykologisk och social bedömning, underlag Pdf, 209.8 kB, öppnas i nytt fönster.
   
7. Förteckning över vedertagna förkortningar