Allmän del

Medvetandepåverkad patient med oklar förgiftning – åtgärder på akutrummet (OBS punkt 1-8 före punkt 9)

1. Kontrollera vitalparametrar.
2. Anamnes – ambulanspersonal, anhöriga, journalarkiv, fickor (delegera!).
3. Noggrann kroppsundersökning.
4. Snabbtest för glukos.
5. Sätt inf Ringer-Acetat 1000 ml.
6. EKG. Breddökade QRS-komplex? Kort eller lång QT-tid?
7. Artärblodgas med P-Natrium och P-Kalium (P-kreatinin).
8. Intoxikationsprover – etanol, paracetamol. Eventuellt analys av misstänkt toxiskt medel. Spara prov för eventuell senare analys.
9. Ställningstagande till fortsatt handläggning. Intensivvårdsfall? Antidot? Intubation? Magsköljning? Kol?
10. Ytterligare blodprovtagning och undersökningar beroende på klinisk bild och anamnes.
11. Bladderscan. KAD vb.

Giftinformationscentralen (GIC) ger uppdaterad och gratis rådgivning via nätet (www.giftinfo.se Länk till annan webbplats.) och via telefon. GIC kan även nås via 112.

Identifiering av okända tabletter www.fass.se Länk till annan webbplats. (Tablettidentifiering).

Indikationer för intensivvård eller särskild övervakning

1. Kraftigt medvetandesänkt patient (ej verbal respons).
2. Cirkulationspåverkan (hypotension, lungödem, arytmi).
3. Andningspåverkan (ofria luftvägar, alveolär hypoventilation, aspiration).
4. Hypotermi <34ºC eller metabolisk acidos.
5. Stora skelettmuskeltryckskador.
6. EKG-påverkan (särskilt vid misstanke på överdos av membran-stabiliserande läkemedel, t ex TCA, thioridazin, karbamazepin, klorokin, orfenadrin, eller antiarytmika).
7. Stark misstanke om intag av organtoxiskt medel, t ex paracetamol, metanol, etylenglykol, vit och lömsk flugsvamp.

Behandling vid förgiftning

1. Förhindra absorption – ventrikeltömning, aktivt kol, tarmsköljning.
2. Tillför motgift (antidot) – specifik, ospecifik.
3. Påskynda elimination – upprepad koltillförsel, alkalisering av urinen, forcerad diures, dialys.
4. Symtomatisk behandling – arytmiövervakning, andningsvård, vätske¬balans, temperaturreglering etc.
5. Alla förgiftningar, förutom de som drabbar småbarn, betraktas som suicidhandlingar tills patienterna är vakna, adekvata och bedömda av psykiater. Patienten ska ha personell övervakning tills dess.

Allmänna handläggningsprinciper

Intubation

Individuell bedömning. Utföres alltid om patienten

• ej kan hålla fria luftvägar.
• har aspirerat och saknar tillfredsställande hostreflex.
• är medvetandesänkt och det föreligger indikation för ventrikeltömning eller kolbehandling.

Vätsketillförsel

Om peroral tillförsel inte är möjlig starta med inf Ringer-Acetat 1000 ml på 4-6 timmar alternativt inf buffrad glukos 50 mg/ml.

Ventrikelsköljning via grov oral ventrikelslang

Se särskilt program under Procedurer.

Medicinskt kol

Ges om patienten är vaken upp till 2 timmar efter tablettintag; 150 – 300 ml suspension aktivt kol (150 ml motsvarar 25 g). Den högre dosen överväges i allvarliga fall. Upprepas efter 2 timmar vid depotpreparat.

Vid enterohepatisk recirkulation ges aktivt kol (150 ml) var 4:e tim tills förgiftningsbilden vänt. Rekommenderas för digoxin, teofyllin, karbamazepin, valproat, salicylat och fenemal.

Inj metoklopramid (Primperan) 5 mg/ml, 2 ml iv var 8:e tim vid nedsatt tarmmotorik.

Obs! Medvetandesänkt person kräver intubation och nasogastrisk slang. Kol är overksamt vid förgiftning med syror, alkali samt metaller (t ex järnföreningar och litium) och petroleumprodukter.

Tarmsköljning

Kan övervägas efter stor överdos av ämnen som inte binds till kol, t ex järn, litium, kalium, eller slow release beredning av toxisk substans (tex Theo-Dur, Isoptin Retard). En polyetylen­glykollösning (Laxabon) tillförs kontinuerligt per os (2 l/tim) tills flödet rektalt är klart och rent. Ofta krävs att patienten är sövd.