Övervikt och fetma - BMM

Andel gravida med fetma i Sverige har kraftigt ökat det senaste decenniet. Att ha övervikt eller fetma när man är gravid eller att gå upp kraftigt i vikt under graviditeten innebär ökade risker för både mamman och barnet, och en ökad risk för graviditetsdiabetes. Att erbjuda viktkontroll vid varje barnmorskebesök ger tillfälle att diskutera den gravidas levnadsvanor kring mat och fysisk aktivitet.

Internationella rekommendationer om lämplig viktuppgång under graviditet baseras på kvinnans BMI vid inskrivningen på mödrahälsovården.

  • Underviktiga kvinnor med BMI < 18,5 kg/m² rekommenderas en uppgång mellan 12,5–18,0 kg.
  • Normalviktiga kvinnor med BMI 18,5–24,9 kg/m² 11,5–16,0 kg.
  • Överviktiga kvinnor med BMI 25,0–29,9 kg/m² rekommenderas 7,0–11,5 kilos viktuppgång.

Kvinnor med fetma (BMI ≥ 30,0 kg/m²) råds hålla viktuppgången mellan 5,0–9,0 kg.

Psykisk ohälsa hos gravida med fetma

Gravida med fetma lider oftare av depression och ångest och man har också sett att allvarligare psykiska sjukdomar såsom ätstörningar och psykos är vanligare. Gravida med fetma har även en högre risk att drabbas av depression efter förlossningen.

Ökad risk för komplikationer

Vid förlossningen är risken för komplikationer ökad och avslutas i högre grad med kejsarsnitt. Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet minskar risken att föda ett barn som är stort för tiden. Att förlösas med kejsarsnitt och att få havandeskapsförgiftning minskar om viktuppgången begränsas under graviditeten hos överviktiga kvinnor.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Mödrahälsovården har program för gravida med BMI över 30. Extra kontroller av den gravidas hälsa erbjuds på barnmorskemottagningen med viktkontroll, information och motiverande samtal för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Enligt Region Stockholm riktlinje om handläggning för gravida med feta ska den gravida erbjudas 2–4 extra barnmorskebesök i början av graviditeten för motiverande samtal angående levnadsvanor.

Extra ultraljud utförs om misstanke finns att barnet inte växer som det ska eller om tillväxten är svår att avgöra. Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt, även akuta, är ökad vid fetma vilket medför en risk. För att reducera andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt kan remiss skickas till specialistmödravården (”Aurorabarnmorska”) för samtal.

I vårdprogrammet rekommenderas samverkan med primärvårdsrehabiliteringen. Remiss till fysioterapeut för fysisk aktivitet, helst i bassäng och remiss till dietist för kompletterande kostgenomgång med särskild fokus på nutrition tidigt i graviditeten rekommenderas. Enstaka patienter som har kostrestriktioner eller malabsorption behöver mer omfattande insatser från dietist, oavsett kroppsvikt.

Aktuella vårdinsatser med inriktning på gravida med övervikt och fetma

Målgrupp

Vårdgivare

Verksamhet - Vårdnivå

Gravida kvinnor med BMI > 30

 

 

 

 


Barnmorskemottagning, BMM

 

 

 

 


  • Uppföljning och stöd till goda levnadsvanor
    och viktutveckling under graviditet.
  • Extrabesök hos barnmorska och läkare.
  • Kostinformation för viktkontroll. Initiera kontakt
    med dietist och fysioterapeut.

Gravida kvinnor med BMI > 30

 

 

 

 

 

 




Primärvårdsrehabilitering,

dietist och fysioterapeut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Remissinstans för primärvård och andra.
  • Primär vårdgivare i okomplicerade fall –
    patienten söker själv.
  • Patientutbildning. Strukturerat beteende-
    inriktat program för viktreduktionsbehandling
    i grupp eller enskilt.
  • Mobilisering och fysisk aktivitet vid tillstånd
    som kräver fysioterapeut.


Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen.

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Förutom en väl balanserad kost enligt tallriksmodellen med tre huvudmål, ska gravida få information om bra mellanmål som exempelvis frukt. Du som arbetar som barnmorska kan på ett tidigt stadium informera om detta för att lägga grunden till hälsosamma matvanor hos den gravida.

Under graviditeten finns ett ökat behov av flera näringsämnen som till exempel järn, folsyra, calcium, jod, D-vitamin och omega-3 fettsyror. Därför är det extra viktigt att under graviditeten äta näringsriktig mat. Regelbundna måltider, allsidig kost och begränsning av energirika och näringsfattiga livsmedel såsom sötsaker, söta drycker och snacks är grundpelare i hälsosamma matråd till den gravida kvinnan.

Fysisk aktivitet

Många kvinnor har frågor om det går bra att träna och vara fysiskt aktiv under graviditeten. Fördelarna för den gravida att vara fysiskt aktiv är desamma som för övriga vuxna. Fördelarna innefattar, förutom ett bibehållet eller ökat fysiskt välbefinnande, bland annat mindre trötthet samt minskad risk för extremitetssvullnad och varicer (åderbråck).

Du kan informera om att fysiskt aktiva gravida dessutom mindre ofta upplever stress, ångest, depression och sömnstörningar samt har lägre förekomst av ländryggsbesvär. Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet, som till exempel promenader och cykling. Ur ett folkhälsoperspektiv är en av fördelarna att gravida tränar regelbundet också att de ofta är mer benägna att fortsätta med någon form av fysisk aktivitet även efter att de fött barn.

Rekommendationer för gravida i FYSS

Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet.

  • Alla gravida ska rekommenderas att utföra aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet som en del i en hälsosam livsstil.
  • Regelbunden träning förbättrar och vidmakthåller dessutom en god allmän kondition under graviditeten och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen.
  • Aerob fysisk aktivitet bör ske under sammanlagt cirka 150 minuter per vecka på minst en måttlig intensitetsnivå. För den som är tidigare fysiskt aktiv kan intensiteten vara högre. Valet av aktiviteter ska göras så att de innebär en minimal risk för fall och fosterskada.
  • Fysisk aktivitet under graviditet är i de flesta fall ofarligt för den gravida och fostret och innebär ingen ökad risk för avvikande graviditets- eller förlossningsutfall.
  • Fysisk aktivitet tillsammans med andra livsstilsinterventioner kan förebygga och behandla vissa graviditetskomplikationer.
  • Bäckenbottenträning under graviditet och postpartum kan förebygga och behandla urinläckage.

Läs mer om rekommendationerna:

Stöd och material

Det finns broschyrer, affischer (t ex sockeraffischen på flera språk), material etc som stöd för arbetet med matvanor och fysisk aktivitet här:

Fortbildning

Sund start för gravida

Kursen Sund start syftar till att ge inspiration om hälsosamma levnadsvanor och vad den gravida behöver veta om vikt, mat och matvanor – och hur de påverkar henne och barnet i magen. Kursen vänder sig främst till den gravida som har övervikt eller fetma, men kan också användas av alla gravida som vill förbättra sina matvanor. Kursen är också ett stöd i arbete enligt riktlinjer för gravida med fetma. Kursen finns också på engelska och arabiska.

Sund start för gravida med fetma i SoB

Sund start för gravida med fetma i stöd - och behandlingsplattformen (SoB) är ett program som är under utveckling. Programmet kan vara ett komplement och för BMM och kvinnan att genomföra de extra besök som rekommenderade gravida med fetma.

För mer information, kontakta Maria Bramsgård (Transkulturellt Centrum)

Graviditet och fetma för vårdpersonal

Som stöd för arbetet finns en fortbildningskurs på Lärtorget. Syftet med utbildningen är att uppdatera kunskaperna om näringsriktig mat för att kunna stödja de gravida till goda matvanor.

Hälsokommunikatörer med språk- och kulturkompetens

Hälsokommunikatörer med språk- och kulturkompetens utbildar personal på BMM. De erbjuder stöd till i verksamheter belägna i geografiska områden med hög förekomst av övervikt och fetma.

Om innehållet

Uppdaterad: 18 februari 2021

Faktagranskare: Andrea Friedl, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Till toppen