Människo-, katt- och hundbett – infekterade

Symtom/fynd

Vid P. multocida-infektion oftast debut smärta, erytem och svullnad inom några timmar efter bettet Senare eventuellt djupt flegmone. Purulent sekretion vanlig. Djupa mjukdelsinfektioner med artrit eller osteomyelit kan uppträda.

Misstänk komplicerande stafylokockinfektion om symtomdebut >1-2 dygn efter bettet.

Utredning

Sårodling (ange djurbett på remissen), CRP.

Behandling

Sårrevision frikostigt. Abscesser och artriter dräneras. Vid handbett ortopedbedömning (eventuellt spolning, senor).

Behandla djupa människo-, hund- och kattbett profylaktiskt med antibiotika i 3 dygn om lednära, i ansiktet samt hos patienter med nedsatt immunförsvar oavsett lokalisation.

I öppenvård: Människo- och hundbett: Tabl Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn. Kattbett: Tabl Kåvepenin 1 g x 3 x X, vid djupare infektion kan dosen ökas initialt. Om sen symtomdebut (>2 dygn efter bettet) eller lednära bett ges Amoxicillin-klavulansyra 500 mg x 3 i 10 dygn.

I slutenvård som ovan eller inj Bensylpenicillin 3 g x 3 iv. Vid sen symtomdebut inj Bensylpenicillin 3 g x 3 iv + inj Kloxacillin 2 g x 3 iv för att täcka både Pasteurella och S aureus.

Vid penicillinallergi: Tabl Doxycyklin 0,1 g, 1-2 x 1 x X po.

Följ upp behandlingen med kontrollbesök efter några dagar.

Observera att varken perorala cefalosporiner, flukloxacillin, isoxazolyl-penicilliner (Heracillin), klindamycin eller erytromycin, är verksamma mot Pasteurella multocida.

Risken för tetanus är nära obefintlig men tillfälle ges för optimering av skyddet. Stelkramp med difteritillsats (diTebooster) ges endast om patienten inte har fullgott skydd. Om patienten tidigare har fått tre doser kan en boosterdos ges när minst tio år gått sedan tredje dosen. Om patienten fått fyra doser bör 30 år ha gått innan ny booster ges.

ICD-kod: Pasteurellos A28.0