Karbamazepin

Doser <10 g har medfört lindrig-måttlig förgiftning. 10-20 g har lett till allvarliga symtom och >30 g har i vissa fall varit letalt.

Klinisk bild

Vanliga toxiska symtom är dysartri, oro, excitation, sänkt vakenhet, ataxi, yrsel, nystagmus, diplopi, urinretention och sinustakykardi.

Vid massiv överdosering ses medvetslöshet, bifasiskt förlopp (på grund av slow release, GI-motilitetshämning samt entero-hepatisk recirkulation), generella kramper, respiratorisk insufficiens och kardiell påverkan med breddökade QRS och AV-block. Det sistnämnda förekommer även vid terapeutiska koncentrationer hos hjärtsjuka patienter.

Utredning

Karbamazepinkoncentrationen i plasma analyseras 3-4 tim efter intaget på alla patienter med misstänkt överdos. Om denna är >40 µmol/l följes plasmahalten med upprepad provtagning. Stor risk för allvarliga komplikationer om P-Karbamazepin är >170 µmol/l.

Behandling

Ventrikelsköljning samt 50 g kol via slangen. Även sent i förloppet.
Upprepad koltillförsel, 12,5 g varannan timme.
KAD, upprepade EKG och arytmi¬övervakning.
Vid symtom talande för massiv överdosering och/eller P-Karbamazepin >170 µmol/l ges dessutom inj metoclopramid (Primperan) 5 mg/ml, 4 ml iv, kan upprepas med 10-20 mg x 3 och inj ondansetron (Zofran) 8 mg iv, max 32 mg/dygn.
Respiratorbehandling på vid indikation.
Vid hypotension ges vätska, dobutamin och/eller noradrenalin.
Om cirkulationspåverkan och breddökade QRS-komplex: Ge inf natriumbikarbonat. Se kapitel.
Vid massiv överdos och P-Karbamazepin >170 µmol/l och tarmparalys: Överväg akut hemodialys. Hemoperfusion sällan tillgängligt. CVVH ej effektivt.