Våld i nära relation

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren.

Våld i nära relation kan vara:

  • Fysiskt våld
  • Psykiskt våld
  • Sexuellt våld
  • Försummelse
  • Materiellt och ekonomiskt våld
  • Upplevelse/bevittnande av våld i hemmet (gäller barn)
  • Hedersrelaterat våld och förtryck, bygger på kulturella traditioner och normer om kön, makt och sexualitet

Många våldsutsatta söker hälso- och sjukvård på grund av olika besvär som exempelvis huvudvärk, smärta i axlar och/ eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär. Det framkommer inte alltid att de är utsatta för våld.

Våldsutsatta löper även en risk att våldet fortsätter under och efter graviditeten.
Handläggning Alla gravida bör tillfrågas om erfarenhet av våld i nära relation enligt Socialstyrelsens rekommendationer. För att kunna ställa frågan om erfarenhet av våld och ge gravida möjlighet att berätta om känsliga händelser bör ett enskilt besök erbjudas

Fråga om våldsutsatthet

Använd en formulering som känns naturlig och förklara att våld kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. Använd till exempel ord som slagen, knuffad, hotad, kränkt, rädd eller utnyttjad (se nedan för förslag på frågor). Vid behov av tolk ska auktoriserad tolk användas. Telefontolkning kan vara att föredra. Använd inte anhörig eller vän som tolk.

Förslag på formuleringar

  • Det förekommer att kvinnor har erfarenheter av att bli utsatta för våld och hot, det kan ha negativa effekter på hälsan. Därför tas frågan om våld upp med alla. Är det okej?
  • Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?
  • Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?
  • Känner du dig begränsad, kontrollerad och/ eller förnedrad av någon i din närhet?
  • Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
  • Är du rädd för någon i din omgivning?

Exempel på direkt fråga när du misstänker att kvinnan är utsatt för våld:

  • När jag lyssnar/undersöker/tittar på dig ser jag tecken som jag känner igen som skador av våld. Har du blivit utsatt för våld av något slag (fysiskt, psykiskt eller sexuellt)?

Handlingsplan

Varje barnmorskemottagning ska ha en skriftlig rutin för omhändertagande av våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Rutinen ska vara känd av alla medarbetare och innehålla aktuell kontaktlista till samverkanspartners. Se förslag på flödesschema i vårdprogrammet Våld i nära relationer, bilaga 3 Öppnas i nytt fönster..

Dokumentera

Syftet med dokumentationen är att bidra till en god och säker vård av den gravida. Journalen ska även kunna användas vid eventuella rättsliga åtgärder. Skilj på objektiva iakttagelser och vad som är patientens berättelse. Dokumentation ska göras i samråd med den gravida. I det fall misstanke eller tecken finns som kan tyda på våldsutsatthets ska dokumentation ändå göras utan samtycke. Av dokumentationen ska då framgå att detta sker utan samtycke.

Om det finns barn i familjen (0–18 år) och kännedom eller misstanke finns om att de lever med eller bevittnar våld ska en orosanmälan göras till Socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. Utgå från din egen oro och iakttagelse, det behövs inga bevis eller tydliga tecken.

Om det inte finns tidigare barn i familjen tillåter offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; 25 kap 12 §) att orosanmälan görs till socialtjänst och/eller informationsöverföring sker till barnhälsovård om det sker i syfte att skydda det väntade barnet.

Information till allmänheten

Informationsmaterial om våld i nära relation med kontaktuppgifter till lokala och/eller nationella hjälpresurser, exempelvis Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Informationsmaterial finns även på andra språk.

Relaterad information

  1. Socialstyrelsen. Att vilja se, vilja veta och att våga fråga - vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthets. 2014-10-30. ISBN: 978-91-7555-224-8.
  2. ARG-rapport nr 76, 2008. Uppdaterad 2016. Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa.

Om innehållet

Uppdaterad: 20 juni 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen